Jättesatsning i budgeten – här är den stora vinnaren

2023 09 04

Det finns en stor vinnare i M-KD-L-SD-budgeten inför nästa år.

Hela 11 miljarder kronor ska satsas på en specifik grupp i höstbudgeten.

Polis och sjuksköterska

Det handlar om ett helt nytt så kallat jobbskatteavdrag.

Den stora vinnaren blir därmed personer som har ett arbete.

Förslaget ska enligt uppgifter innebära att en familj med två arbetande föräldrar – som enligt exemplet är en polis och en sjuksköterska – skulle få 14 000 kronor i sänkt skatt.

Statsminister Kristersson

Satsningens fokus ligger på personer med lägre inkomster snarare än högre inkomster framhåller regeringen.

– Nu ser vi till att de med låga och medelhöga inkomster får behålla mer efter skatt.

Det säger statsminister Ulf Kristersson som presenterade budgetsatsningen tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff i det nyöppnade Rosenbad.

Orimligt

Statsministern betonar att det är orimligt att det kommer folk till Sverige och tar landets låglönejobb samtidigt som många går utan arbete i Sverige.

Finansministern klargör att man vill bryta det mönster som finns med invandrade kvinnor som är arbetslösa.

– Fler ska arbeta heltid och fler utrikesfödda kvinnor ska in på arbetsmarknaden, säger hon.

Hon betonar att den aktuella skattesänkningen ska öka drivkraften att komma från arbetslöshet och in i arbete.

Anders Borg

Jobbskatteavdrag var statsminister Fredrik Reinfeldts och finansminister Anders Borgs signaturnummer i Regeringen Reinfeldts ekonomiska politik.

Effekterna av jobbskatteavdragen är enligt högerpartierna tänka att vara flera:

- Skall stärka ekonomin för de som har jobb

- Skall öka antalet jobbade timmar vilket även stärker statens finanser vilket ger mer pengar till sjukvård och utbildning med mera

- Skall öka incitamenten för att skaffa sig jobb bland de som inte har jobb

- Skall minska statens kostnader för stöd åt de som inte har jobb genom att fler hamnar i arbete

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen