Jättesatsning i budgeten – här är den stora vinnaren

2023 09 04

Hela 11 miljarder kronor ska satsas på en specifik grupp i höstbudgeten.

Polis och sjuksköterska

Det handlar om ett helt nytt så kallat jobbskatteavdrag.

Den stora vinnaren blir därmed personer som har ett arbete.

Förslaget ska enligt uppgifter innebära att en familj med två arbetande föräldrar – som enligt exemplet är en polis och en sjuksköterska – skulle få 14 000 kronor i sänkt skatt.

Statsminister Kristersson

Satsningens fokus ligger på personer med lägre inkomster snarare än högre inkomster framhåller regeringen.

– Nu ser vi till att de med låga och medelhöga inkomster får behålla mer efter skatt.

Det säger statsminister Ulf Kristersson som presenterade budgetsatsningen tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff i det nyöppnade Rosenbad.

Orimligt 

Statsministern betonar att det är orimligt att det kommer folk till Sverige och tar landets låglönejobb samtidigt som många går utan arbete i Sverige.

Finansministern klargör att man vill bryta det mönster som finns med invandrade kvinnor som är arbetslösa.

– Fler ska arbeta heltid och fler utrikesfödda kvinnor ska in på arbetsmarknaden, säger hon. 

Hon betonar att den aktuella skattesänkningen ska öka drivkraften att komma från arbetslöshet och in i arbete.

Anders Borg

Jobbskatteavdrag var statsminister Fredrik Reinfeldts och finansminister Anders Borgs signaturnummer i Regeringen Reinfeldts ekonomiska politik.

Effekterna av jobbskatteavdragen är enligt högerpartierna tänka att vara flera:

- Skall stärka ekonomin för de som har jobb

- Skall öka antalet jobbade timmar vilket även stärker statens finanser vilket ger mer pengar till sjukvård och utbildning med mera

- Skall öka incitamenten för att skaffa sig jobb bland de som inte har jobb

- Skall minska statens kostnader för stöd åt de som inte har jobb genom att fler hamnar i arbete

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen