Jättesatsning i budgeten – här är den stora vinnaren

2023 09 04

Hela 11 miljarder kronor ska satsas på en specifik grupp i höstbudgeten.

Polis och sjuksköterska

Det handlar om ett helt nytt så kallat jobbskatteavdrag.

Den stora vinnaren blir därmed personer som har ett arbete.

Förslaget ska enligt uppgifter innebära att en familj med två arbetande föräldrar – som enligt exemplet är en polis och en sjuksköterska – skulle få 14 000 kronor i sänkt skatt.

Statsminister Kristersson

Satsningens fokus ligger på personer med lägre inkomster snarare än högre inkomster framhåller regeringen.

– Nu ser vi till att de med låga och medelhöga inkomster får behålla mer efter skatt.

Det säger statsminister Ulf Kristersson som presenterade budgetsatsningen tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff i det nyöppnade Rosenbad.

Orimligt 

Statsministern betonar att det är orimligt att det kommer folk till Sverige och tar landets låglönejobb samtidigt som många går utan arbete i Sverige.

Finansministern klargör att man vill bryta det mönster som finns med invandrade kvinnor som är arbetslösa.

– Fler ska arbeta heltid och fler utrikesfödda kvinnor ska in på arbetsmarknaden, säger hon. 

Hon betonar att den aktuella skattesänkningen ska öka drivkraften att komma från arbetslöshet och in i arbete.

Anders Borg

Jobbskatteavdrag var statsminister Fredrik Reinfeldts och finansminister Anders Borgs signaturnummer i Regeringen Reinfeldts ekonomiska politik.

Effekterna av jobbskatteavdragen är enligt högerpartierna tänka att vara flera:

- Skall stärka ekonomin för de som har jobb

- Skall öka antalet jobbade timmar vilket även stärker statens finanser vilket ger mer pengar till sjukvård och utbildning med mera

- Skall öka incitamenten för att skaffa sig jobb bland de som inte har jobb

- Skall minska statens kostnader för stöd åt de som inte har jobb genom att fler hamnar i arbete

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Kunder slutar handla – hel butikskedja spås lägga ned

2026 07 14

Idag kan Axfood med butikskedjor som Willys och Hemköp konstatera en historisk milstolpe: koncernen nådde rekordhöga 80,3 procent av hushållen under våren, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till analysföretaget Yougov.

Däremot är City Gross, som togs över av Axfood för ett och ett halvt år sedan, en besvärlig huvudvärk för företaget.

Flera butiker har redan stängts eller konverterats till Willysbutiker och i våras visade City Gross ett rörelseresultat på minus 54 miljoner kronor.

Enligt de senaste siffrorna når kedjans 40 butiker enbart 16,3 procent av hushållen. Och City Gross har dessutom tappat 13 procent av kunderna på ett år.

Ett riktigt bottennapp, konstaterar Fredrik Bendz, analytiker på Yougov.

– Det är i det närmaste rekordlågt, säger han till Dagligvarunytt.

Förutspås lägga ned

City Gross har dock en relativt lojal kundbas med höga snittkvitton. Men inget av det kan kompensera för den låga penetrationen, menar experten.

Och det skulle kunna gå riktigt illa för matkedjan.

Handelsprofessorn Ulf Johansson från Lunds universitet har tidigare förutspått att City Gross så småningom kommer att gå under. Märket är för okänt, löd hans slutsats för drygt ett år sedan.

– Varumärket kommer inte att leva vidare, det dog med Bergendahls. Willys är ett mycket starkare varumärke, sade han till Dagligvarunytt då.

Andra läser: Färre svenska bolag går i konkurs

Sänkte priserna

City Gross har det senaste året gjort tappra försök att locka kunder, kanske främst genom omfattande prissänkningar. Förra sommaren sänktes priset på över 2 000 vardagsprodukter, vilket var den andra prissänkningen samma år.

Inför att matmomsen halverades i våras sänkte City Gross sina priser ytterligare.

– Momssänkningen ligger helt i linje med vår ambition att göra bra mat mer tillgänglig. Nu tar vi det ett steg längre och väljer att sänka priserna lite mer än momsen. Det är en fortsättning på det arbete vi påbörjade under 2025, då vi genomförde två stora prissänkningar för att långsiktigt positionera oss som Sveriges mest prisvärda matmarknad, sade Patrick Grabenbauer, vd för City Gross, i mars.

Axfood har tidigare påtalat att man betraktar City Grossatsningen ur ett längre perspektiv.

– Vårt arbete med att stärka City Gross till att bli en långsiktigt konkurrenskraftig stormarknadsaktör löper enligt plan, och första kvartalet visade på en fortsatt positiv utveckling, framhöll Axfood efter vårens kvartalsiffror.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera döda

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

Bostadsrätter ska bli som hyresrätter – ny lag på gång

2026 07 14

För två år sedan infördes strängare regler som gjorde det möjligt för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som hamnat på fel sida av lagen.

Nu föreslås liknande regler när det gäller bostadsrätter. Den som missköter bostadsrätten, skapar otrygghet – eller till och med begår brott – ska framöver kunna kastas ut på motsvarande sätt som en hyresgäst kan vräkas från sin lägenhet idag.

Dessutom ska bostadsrättsföreningar redan från början få större makt att neka medlemskap och köp, rapporterar Aftonbladet.

Gränsen inte bestämd

Enligt förslaget ska en person bland annat kunna vräkas från sin lägenhet om den begår ett brott i närområdet. Det kan till exempel vara på en lekplats eller ett torg. Någon exakt gräns finns inte i nuläget.

– Det måste såklart avgöras av rättsvårdande myndigheter och domstolar exakt var gränserna går, säger Martin Kinnunen (SD) på en pressträff tillsammans med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), idag vikarie för justitieminister Gunnar Strömmer (M), enligt tidningen.

Andra läser: Bolånetagare vänder – nästan alla väljer samma ränta

Blir som med hyresrätter

Tanken är att den proposition som föreslås ska likna de lagar som gav hyresvärdar och fastighetsägare större möjlighet att vräka hyresgäster och som alltså infördes 2024.

Redan då gavs vissa bostadsrättsföreningar större makt.

– Det här berör förstås de bostadsrättsföreningar som har hyresrätter i sina föreningar. Tyvärr begås ju brott i bostadsområden oavsett upplåtelseform, så det finns även ett behov att se över bostadsrättslagstiftningen på det här området, i varje fall om de föreslagna ändringarna i praktiken ska leda till ökad trygghet i bostadsområden över hela landet, sade Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna, i en kommentar vid tillfället.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Andra läser: Tung smäll för Sveriges bönder

Foto: M. Lis resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen