Jättesatsning i svensk stad – får ny fotbollsstadion

2025 04 08

Ett avtal värt en halv miljard har tecknats med en svensk storstad, som nu kan vänta sig en helt ny fotbollsstadion och simhall.

Skanska har tecknat ett avtal värt cirka 580 miljoner kronor med den svenska staden Landskrona.

Det meddelar den svenska byggjätten via ett pressmeddelande under måndagen.

Avtalet innebär att centralorten i Skåne kan förvänta sig en helt ny fotbollsstadion inom två år, enligt pressmeddelandet.

Godkänd för Allsvenskt spel

Den nya fotbollsarenan kommer att vara godkänd för spel i den högsta svenska serien, Allsvenskan, och stå klar 2027.

Stadens klassiska lag Landskrona BoIS harvar för närvarande i den näst högsta serien Superettan, men har över 30 säsonger i Allsvenskan bakom sig.

Arenan kommer att ha plats för 6800 åskådare, och alla platser kommer att ligga under tak, meddelar Skanska.

Får också ny simhall

Dessutom omfattar jätteavtalet en ny simhall. Denna beräknas tas i bruk under 2028 och ska inrymma flera bassänger.

– Därtill ska en ny simhall uppföras som ska innehålla två bassänger, en 50-metersbassäng samt en 25-metersbassäng med höj- och sänkbar botten och ett badlekland, heter det i pressmeddelandet från Skanska.

Skånes femte största ort

Landskrona har cirka 34 000 invånare enligt Statistiska Centralbyråns, SCB:s, senaste rapport från 2024.

Staden är Skånes femte största tätort med sammanlagt uppemot 50 000 invånare om man räknar med hela Landskrona kommun.

Del av större satsning

Enligt Skanska har man i en första etapp med kommunen utfört förberedande arbeten inför byggandet redan under den förra sommaren.

Hela projektet är en del av en större satsning i stadsområdet Karlslund.

– Byggprojektet utgör en viktig del i en större utveckling av Karlslunds stora rekreationsområde, står att läsa i pressmeddelandet.

Foto: Oscar Fäldt (Pressfoto Landskrona kommun)

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen