Jättesatsning i svensk stad – får ny fotbollsstadion

2025 04 08

Ett avtal värt en halv miljard har tecknats med en svensk storstad, som nu kan vänta sig en helt ny fotbollsstadion och simhall.

Skanska har tecknat ett avtal värt cirka 580 miljoner kronor med den svenska staden Landskrona.

Det meddelar den svenska byggjätten via ett pressmeddelande under måndagen.

Avtalet innebär att centralorten i Skåne kan förvänta sig en helt ny fotbollsstadion inom två år, enligt pressmeddelandet.

Godkänd för Allsvenskt spel

Den nya fotbollsarenan kommer att vara godkänd för spel i den högsta svenska serien, Allsvenskan, och stå klar 2027.

Stadens klassiska lag Landskrona BoIS harvar för närvarande i den näst högsta serien Superettan, men har över 30 säsonger i Allsvenskan bakom sig.

Arenan kommer att ha plats för 6800 åskådare, och alla platser kommer att ligga under tak, meddelar Skanska.

Får också ny simhall

Dessutom omfattar jätteavtalet en ny simhall. Denna beräknas tas i bruk under 2028 och ska inrymma flera bassänger.

– Därtill ska en ny simhall uppföras som ska innehålla två bassänger, en 50-metersbassäng samt en 25-metersbassäng med höj- och sänkbar botten och ett badlekland, heter det i pressmeddelandet från Skanska.

Skånes femte största ort

Landskrona har cirka 34 000 invånare enligt Statistiska Centralbyråns, SCB:s, senaste rapport från 2024.

Staden är Skånes femte största tätort med sammanlagt uppemot 50 000 invånare om man räknar med hela Landskrona kommun.

Del av större satsning

Enligt Skanska har man i en första etapp med kommunen utfört förberedande arbeten inför byggandet redan under den förra sommaren. 

Hela projektet är en del av en större satsning i stadsområdet Karlslund.

– Byggprojektet utgör en viktig del i en större utveckling av Karlslunds stora rekreationsområde, står att läsa i pressmeddelandet.

Foto: Oscar Fäldt (Pressfoto Landskrona kommun)

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen