Jättesatsning i svensk stad – får ny fotbollsstadion

2025 04 08

Ett avtal värt en halv miljard har tecknats med en svensk storstad, som nu kan vänta sig en helt ny fotbollsstadion och simhall.

Skanska har tecknat ett avtal värt cirka 580 miljoner kronor med den svenska staden Landskrona.

Det meddelar den svenska byggjätten via ett pressmeddelande under måndagen.

Avtalet innebär att centralorten i Skåne kan förvänta sig en helt ny fotbollsstadion inom två år, enligt pressmeddelandet.

Godkänd för Allsvenskt spel

Den nya fotbollsarenan kommer att vara godkänd för spel i den högsta svenska serien, Allsvenskan, och stå klar 2027.

Stadens klassiska lag Landskrona BoIS harvar för närvarande i den näst högsta serien Superettan, men har över 30 säsonger i Allsvenskan bakom sig.

Arenan kommer att ha plats för 6800 åskådare, och alla platser kommer att ligga under tak, meddelar Skanska.

Får också ny simhall

Dessutom omfattar jätteavtalet en ny simhall. Denna beräknas tas i bruk under 2028 och ska inrymma flera bassänger.

– Därtill ska en ny simhall uppföras som ska innehålla två bassänger, en 50-metersbassäng samt en 25-metersbassäng med höj- och sänkbar botten och ett badlekland, heter det i pressmeddelandet från Skanska.

Skånes femte största ort

Landskrona har cirka 34 000 invånare enligt Statistiska Centralbyråns, SCB:s, senaste rapport från 2024.

Staden är Skånes femte största tätort med sammanlagt uppemot 50 000 invånare om man räknar med hela Landskrona kommun.

Del av större satsning

Enligt Skanska har man i en första etapp med kommunen utfört förberedande arbeten inför byggandet redan under den förra sommaren.

Hela projektet är en del av en större satsning i stadsområdet Karlslund.

– Byggprojektet utgör en viktig del i en större utveckling av Karlslunds stora rekreationsområde, står att läsa i pressmeddelandet.

Foto: Oscar Fäldt (Pressfoto Landskrona kommun)

Text: Redaktionen

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

– Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen

Säger ja till Vänsterpartiet – nytt regeringsbesked

2026 08 14

Vänsterpartiet har skakats av skandaler inför höstens val.

Senast avslöjade Expressen att flera V-ledamöter har skickat solidaritetsbrev till dömda palestinska fångar. Bara några veckor tidigare uppdagades det att ett 20-tal kandidater på Vänsterpartiets vallistor har spridit antisemitism, terrorhyllningar och lögner om Förintelsen.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson ser allvarligt på uppgifterna.

Samtidigt stänger hon inte dörren för ett regeringssamarbete med V.

– Jag sitter inte och delar ut ministerposter före valet till något parti, för vi behöver ha ett valresultat. Men jag är väldigt bekymrad över uppgifterna vad gäller Vänsterpartiet, sade hon i Ekots partiledarutfrågning.

Nytt regeringsbesked: Ja till V

Nu kommer dock ett tydligt besked från ett annat parti på den rödgröna sidan.

Miljöpartiet säger ja till att släppa in Vänsterpartiet i en regering.

– Ja. Vi ser det som ett regeringsdugligt parti, säger MP:s språkrör Daniel Helldén till SvD.

– Sen har de aldrig suttit i regering. Men vi ser inte att det skulle vara ett problem, fortsätter han.

”Rejäl resa”

Magdalena Andersson har framhållit att Socialdemokraterna går till val som enskilt parti och är öppna för samarbete med samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna.

Hon utesluter inte att bilda regering med V, men anser att partiet först måste bli regeringsdugligt.

– Det är en rejäl resa för Vänsterpartiet till någonting sådant, konstaterade Andersson i Ekots partiledarutfrågning.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Ultimatum

Vänsterpartiet har fastslagit att man kommer att fälla varje regering som de själva inte ingår i efter valet 2026. Beslutet fattades på partiets kongress i Örebro i april.

– Vänsterpartiet vill inte bara byta regering utan också byta politik. Vi går till val för ett tryggt Sverige där vardagen fungerar och ekonomin går ihop för vanligt folk. Vi vill trygga välfärden, bygga Sverige starkt och genomföra den gröna omställningen, säger vice partiordförande Ida Gabrielsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen