Jättesatsning i svensk stad – får ny fotbollsstadion

2025 04 08

Ett avtal värt en halv miljard har tecknats med en svensk storstad, som nu kan vänta sig en helt ny fotbollsstadion och simhall.

Skanska har tecknat ett avtal värt cirka 580 miljoner kronor med den svenska staden Landskrona.

Det meddelar den svenska byggjätten via ett pressmeddelande under måndagen.

Avtalet innebär att centralorten i Skåne kan förvänta sig en helt ny fotbollsstadion inom två år, enligt pressmeddelandet.

Godkänd för Allsvenskt spel

Den nya fotbollsarenan kommer att vara godkänd för spel i den högsta svenska serien, Allsvenskan, och stå klar 2027.

Stadens klassiska lag Landskrona BoIS harvar för närvarande i den näst högsta serien Superettan, men har över 30 säsonger i Allsvenskan bakom sig.

Arenan kommer att ha plats för 6800 åskådare, och alla platser kommer att ligga under tak, meddelar Skanska.

Får också ny simhall

Dessutom omfattar jätteavtalet en ny simhall. Denna beräknas tas i bruk under 2028 och ska inrymma flera bassänger.

– Därtill ska en ny simhall uppföras som ska innehålla två bassänger, en 50-metersbassäng samt en 25-metersbassäng med höj- och sänkbar botten och ett badlekland, heter det i pressmeddelandet från Skanska.

Skånes femte största ort

Landskrona har cirka 34 000 invånare enligt Statistiska Centralbyråns, SCB:s, senaste rapport från 2024.

Staden är Skånes femte största tätort med sammanlagt uppemot 50 000 invånare om man räknar med hela Landskrona kommun.

Del av större satsning

Enligt Skanska har man i en första etapp med kommunen utfört förberedande arbeten inför byggandet redan under den förra sommaren.

Hela projektet är en del av en större satsning i stadsområdet Karlslund.

– Byggprojektet utgör en viktig del i en större utveckling av Karlslunds stora rekreationsområde, står att läsa i pressmeddelandet.

Foto: Oscar Fäldt (Pressfoto Landskrona kommun)

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen