Jättesatsning i svensk stad – får ny fotbollsstadion

2025 04 08

Ett avtal värt en halv miljard har tecknats med en svensk storstad, som nu kan vänta sig en helt ny fotbollsstadion och simhall.

Skanska har tecknat ett avtal värt cirka 580 miljoner kronor med den svenska staden Landskrona.

Det meddelar den svenska byggjätten via ett pressmeddelande under måndagen.

Avtalet innebär att centralorten i Skåne kan förvänta sig en helt ny fotbollsstadion inom två år, enligt pressmeddelandet.

Godkänd för Allsvenskt spel

Den nya fotbollsarenan kommer att vara godkänd för spel i den högsta svenska serien, Allsvenskan, och stå klar 2027.

Stadens klassiska lag Landskrona BoIS harvar för närvarande i den näst högsta serien Superettan, men har över 30 säsonger i Allsvenskan bakom sig.

Arenan kommer att ha plats för 6800 åskådare, och alla platser kommer att ligga under tak, meddelar Skanska.

Får också ny simhall

Dessutom omfattar jätteavtalet en ny simhall. Denna beräknas tas i bruk under 2028 och ska inrymma flera bassänger.

– Därtill ska en ny simhall uppföras som ska innehålla två bassänger, en 50-metersbassäng samt en 25-metersbassäng med höj- och sänkbar botten och ett badlekland, heter det i pressmeddelandet från Skanska.

Skånes femte största ort

Landskrona har cirka 34 000 invånare enligt Statistiska Centralbyråns, SCB:s, senaste rapport från 2024.

Staden är Skånes femte största tätort med sammanlagt uppemot 50 000 invånare om man räknar med hela Landskrona kommun.

Del av större satsning

Enligt Skanska har man i en första etapp med kommunen utfört förberedande arbeten inför byggandet redan under den förra sommaren. 

Hela projektet är en del av en större satsning i stadsområdet Karlslund.

– Byggprojektet utgör en viktig del i en större utveckling av Karlslunds stora rekreationsområde, står att läsa i pressmeddelandet.

Foto: Oscar Fäldt (Pressfoto Landskrona kommun)

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Utbetalning stoppas för många svenskar

2026 05 31

Flera utbetalningar i form av bidrag och ersättningar kommer stoppas.

En grupp svenskar kan få ersättningar indragna.

Det bekräftar regeringen.

Miljarder utbetalas fel

Svenska välfärdssystem betalar varje år ut stora summor i bidrag och ersättningar som inte alltid når rätt mottagare.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt.

En betydande grupp där utbetalningar sker felaktigt är personer som lämnar Sverige ändå kan fortsätta få ersättningar som är kopplade till bosättning i landet.

– Bosättning utomlands utgör en särskild risk för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Det kan till exempel handla om att personer lämnar Sverige under en längre tid utan att anmäla detta och felaktigt får bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag, meddelar regeringen.

LÄS MER: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Skärpta kontroller

För att minska felaktiga utbetalningar ska kontrollerna nu skärpas.

Flygplatskontroller som hjälper till att stoppa felaktiga utbetalningar får nu ett utökat uppdrag.

– Den här regeringen accepterar inte att miljarder av skattebetalarnas pengar försvinner varje år. Vi behöver ytterligare verktyg för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).

Samtidigt betonas att kontrollerna ska bli mer träffsäkra så att personer som har rätt till ersättning inte drabbas av felaktiga stopp.

Återkommande debatt

Frågan om bidrag till personer som inte längre bor i Sverige har väckt återkommande debatt.

Kritiker menar att bristande kontroll gör att skattepengar riskerar att betalas ut till personer som inte längre omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet.

I vissa fall handlar det om personer som är folkbokförda i Sverige trots att de har flyttat utomlands, vilket gör att utbetalningar fortsätter som vanligt.

Samtidigt handlar problemet inte enbart om medvetet fusk, utan också om att myndigheter ibland saknar aktuella uppgifter om var personer faktiskt bor.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: M Lis

Text: Redaktionen