Jättesuccé för Magdalena Andersson (S) – Drömbesked för S

2021 09 23

Finansminister Magdalena Andersson (S) uppvisar succéartade siffror i en ny undersökning över toppolitikernas förtroende.

Hon lyckas överträffa samtliga partiledare och får till och med högre siffror än statsministern.

Rejäl ledning

Detta framgår av Novus nya mätning över partiledarnas förtroende för september månad där hon har en rejäl ledning över alla partiledarna:

45% Magdalena Andersson (S)

37 % Stefan Löfven (S)

35 % Ulf Kristersson (M)

32 % Nooshi Dadgostar (V)

29 % Jimmie Åkesson (SD)

24 % Annie Lööf (C)

22 % Ebba Busch (KD)

13 % Per Bolund (MP)

12 % Märta Stenevi (MP)

8 % Nyamko Sabuni (L)

Superintressant

– Förtroendet för henne är sensationellt högt i den här perioden. Att hon har ett så rekordhögt förtroende nu är superintressant, och det förklarar också varför Socialdemokraterna gick upp i väljarbarometern efter att Stefan Löfven sa att han skulle avgå, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Nooshi ökar kraftigt

Magdalena Andersson har till skillnad från samtliga partiledare även fler som uppger att de har högt förtroende för henne än de som uppgett att de har lågt förtroende för henne, det vill säga att hon hamnar på nettoplus.

För de befintliga partiledarna syns nästan inga förändringar jämfört med senaste mätningen förutom för en – vänsterledaren Nooshi Dadgostar som ökar kraftigt – från 19 % förtroende till 32 %.

ANALYS

Allt pekar på att Magdalena Andersson (S) väljs till ny partiledare för Socialdemokraterna och dagens besked visar att hon redan från start är en mycket populär politiker vilket ger henne rejält ökade chanser att lyckas som partiledare för S.

Det är också ett drömbesked för Socialdemokraterna inför valåret 2022 då partiet är i stort behov av ny energi och i behov av något av en game changer, vilket ett partiledarbyte alltid har potential att vara.

[yop_poll id="635"]

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen