Jättesuccé för Magdalena Andersson (S) – Drömbesked för S

2021 09 23

Finansminister Magdalena Andersson (S) uppvisar succéartade siffror i en ny undersökning över toppolitikernas förtroende.

Hon lyckas överträffa samtliga partiledare och får till och med högre siffror än statsministern.

Rejäl ledning

Detta framgår av Novus nya mätning över partiledarnas förtroende för september månad där hon har en rejäl ledning över alla partiledarna:

🔴 45% Magdalena Andersson (S)

🔴 37 % Stefan Löfven (S)

🔵 35 % Ulf Kristersson (M)

🟣 32 % Nooshi Dadgostar (V)

🟡 29 % Jimmie Åkesson (SD)

🟢 24 % Annie Lööf  (C)

🔵 22 % Ebba Busch (KD)

🟢 13 % Per Bolund (MP)

🟢 12 % Märta Stenevi (MP)

8 % Nyamko Sabuni (L)

Superintressant

– Förtroendet för henne är sensationellt högt i den här perioden. Att hon har ett så rekordhögt förtroende nu är superintressant, och det förklarar också varför Socialdemokraterna gick upp i väljarbarometern efter att Stefan Löfven sa att han skulle avgå, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Nooshi ökar kraftigt

Magdalena Andersson har till skillnad från samtliga partiledare även fler som uppger att de har högt förtroende för henne än de som uppgett att de har lågt förtroende för henne, det vill säga att hon hamnar på nettoplus.

För de befintliga partiledarna syns nästan inga förändringar jämfört med senaste mätningen förutom för en – vänsterledaren Nooshi Dadgostar som ökar kraftigt – från 19 % förtroende till 32 %.

ANALYS

Allt pekar på att Magdalena Andersson (S) väljs till ny partiledare för Socialdemokraterna och dagens besked visar att hon redan från start är en mycket populär politiker vilket ger henne rejält ökade chanser att lyckas som partiledare för S.

Det är också ett drömbesked för Socialdemokraterna inför valåret 2022 då partiet är i stort behov av ny energi och i behov av något av en game changer, vilket ett partiledarbyte alltid har potential att vara.

[yop_poll id="635"]

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen