Jens Stoltenberg till Vita huset

2025 04 21

Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg ska träffa USA:s president Donald Trump.

Stoltenberg, som numera är Norges finansminister, besöker Vita huset för ett möte på onsdag.

Under torsdagen kommer ytterligare ett möte att anordnas, då deltar även Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

– Jag ser fram emot att träffa president Donald Trump i Washington DC på torsdag, säger Støre i ett uttalande.

Statsministern betonar att USA är Norges "viktigaste allierade" och framhåller den starka relationen mellan länderna. 

– I en turbulent och krävande säkerhetspolitisk tid är den nära kontakten mellan våra två länder mycket viktig.

Flera samtalspunkter

Enligt det norska regeringskansliet kommer mötet handla om säkerhetsläget, Nato och kriget i Ukraina.

Handel och näringsliv står också på agendan.

Bra relation

Jens Stoltenberg kommer att anlända till Washington i förväg för ett enskilt möte med Donald Trump, enligt uppgifter till NRK.

Trump och Stoltenbergs hade en bra relation under norrmannens tid som Natos generalsekreterare.

När Stoltenberg besökte Trump i Vita huset 2019 var stämningen så bra att tidskriften Politico gav Stoltenberg smeknamnet "Trumps viskare".

Riktat hård kritik

Stämningen mellan statsminister Støre och president Trump är dock kyligare.

Støre har riktat hård kritik mot den amerikanske presidenten vid flera tillfällen. Statsministern kritiserade bland annat den amerikanske presidenten efter hans kaosartade möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i slutet av februari.

Under mötet i Vita huset skällde Trump ut Zelenskyj och anklagade honom för att ”spela med tredje världskriget”.

– Att Trump anklagar Zelenskyy för att spela med tredje världskriget är djupt orimligt och en berättelse jag tar avstånd från, sade Støre efter mötet.

LÄS MER UTRIKESNYHETER HÄR:

Kina ställer ultimatum till omvärlden

UPPGIFTER: Rysk panik vid Svarta havet – familjer lämnar

Foto: Nato

Text: Redaktionen


13 april 2026

Zelenskyj lyrisk – ”första gången i Ukrainakrigets historia”

2026 04 14

Zelenskyj berättar om en unik händelse i Ukrainakriget.

Ukraina har erövrat ännu en fiendeposition, vilket i sig inte är något ovanligt i kriget.

Det unika är att det har skett på ett mycket ovanligt sätt.

Ryska ockupanter kapitulerade – utan att några ukrainska soldater behövde sättas in.

Hände för första gången

De ukrainska styrkorna har lyckats ta kontroll över en fiendeposition med hjälp av enbart drönare och markrobotsystem.

Det berättar president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar RBC-Ukraine.

Zelenskyj är mycket nöjd med utvecklingen och säger att ”framtiden redan är på frontlinjen” och att det är Ukraina som formar den.

– För första gången i detta krigs historia togs en fiendeposition uteslutande av obemannade plattformar – marksystem och drönare, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

Ukraina kunde alltså ta över positionen utan att behöva använda sig av egna soldater.

– Ockupanterna kapitulerade och operationen genomfördes utan infanteri och utan förluster på vår sida, säger den ukrainske presidenten.

LÄS OCKSÅ: Dubbelsmäll på gång för Ryssland - efter Orbáns förlust

”Räddade liv – 22 000 gånger”

Ukrainas utveckling av tekniskt avancerade hjälpmedel i kriget går i en rasande fart.

Zelenskyj uppger att de ukrainska robotsystemen Ratel, TerMIT, Ardal, Rys, Zmiy, Protector, Volia med flera har genomfört över 22 000 uppdrag de senaste tre månaderna, enligt tidningen.

– Med andra ord räddades liv mer än 22 000 gånger när en robot gick in i de farligaste områdena istället för en krigare, säger Zelenskyj.

– Det handlar om högteknologi som skyddar det högsta värdet – människoliv, tillägger han.

Ukraina har bland annat lyckats rädda fångar med hjälp av drönare, rapporterar tidningen.

En video som Ukraina har släppt uppges visa hur två krigsfångar räddas från de ryska trupperna i slutet av mars.

I mars månad utförde robotsystemen 50 proceent fler uppgifter jämfört med februari, vilket visar hur snabbt utvecklingen går.

LÄS OCKSÅ: Grönt ljus från Ungern - glädjebesked för Ukraina

Foto: President of UA office

Text: Redaktionen


13 april 2026

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Uppemot 2 000 kronor ska sättas in på miljoner svenskars bankkonton.

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

  • en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
  • ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
  • förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
  • att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
  • bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
  • stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
  • ett vaccinationspaket för äldre,
  • satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
  • satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen