VAL 2022: Jimmie Åkesson går till motangrepp

2022 09 05

Sverigedemokraterna kallade till en extrainsatt pressträff på måndagen.

På pressträffen pratar Jimmie Åkesson (SD) om samtliga ”politiska misslyckanden” som enligt honom har omgärdat det socialdemokratiska regeringsinnehavet i åtta år.

Åkesson radar upp en rad samhällsproblem som han anser att S bär skulden till.

Bland annat nämner Åkesson gängkriminaliteten, arbetslösheten, migrationspolitiken, vårdköer, låga skolresultat och höga bränslepriser.

– Vårt land sticker ut när det gäller den här typen av allvarliga problem. Det här är ett politiskt misslyckande signerat Socialdemokraterna, säger Jimmie Åkesson. 

Samtidigt säger SD-ledaren att hans parti kan presentera lösningar på samtliga samhällsproblem som han nämner.

Anklagar S för att ljuga

Jimmie Åkesson anklagar även S för att ljuga när partiet säger sig ha stramat åt migrationspolitiken.

– Nu ljuger man för svenska folket. Man påstår att vi har infört miniminivåer. Det stämmer inte.

Avslutningsvis säger Åkesson att Sverige behöver ett nytt ledarskap som för landet i en ny riktning.

– Sverige behöver ett ledarskap som faktiskt tar ansvar och byter riktning för Sverige. Vårt mål är att vara en god samarbetspart med ett långsiktigt perspektiv. Vi står beredda att kompromissa om sakfrågor och att ta hänsyn till andra partiers behov – så länge det övergripande politiska resultatet innebär avgörande framsteg i rätt riktning för Sverige.

Svar på fredagens pressträff 

I fredags höll Socialdemokraterna en pressträff där SD pekades ut som ”en säkerhetsrisk för Sverige”.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och migrationsminister Anders Ygeman (S) anklagade Sverigedemokraterna för att ha kopplingar till Ryssland.

– Det råder ingen tvekan om att SD:s kopplingar till Putins Ryssland kan utgöra en säkerhetsrisk för Sverige, sa Anders Ygeman.

Åkesson: Statsministern tackade nej till debatt

På den efterföljande frågestunden riktar Jimmie Åkesson återigen kritik mot fredagens pressträff.

Dessutom anklagar han statsminister Magdalena Andersson (S) för att ha tackat nej till en debattinbjudan.

– Socialdemokraterna vill inte prata om sin politik. Syftet med den här pressträffen är att visa att vi vill prata om sakpolitik och att vi inte vill sjunka till Socialdemokraternas nivå, säger Åkesson och tillägger:

– Det fanns en inbjudan från Agenda igår om att jag och Magdalena Andersson skulle diskutera ett antal allvarliga problem, men hon tackade nej till att delta.

Foto: Sverigedemokraterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen