Jimmie Åkesson mycket upprörd – vädjar till övriga partiledare

2023 09 01

Igår meddelade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att han tackar nej till Nobelfesten.

– Tyvärr är jag upptagen den dagen, uttryckte han på Facebook.

På fredagskvällen utvecklar partiledaren sitt resonemang och vad som ligger bakom att han inte vill gå på den, av många ansedda, mest prestigefulla festen i Sverige.

"Struntar fullkomligt"

Inledningsvis skriver Jimmie Åkesson att hans spontana reaktion på att Nobelstiftelsen ändrat sin praxis gällande sina inbjudningar “inte gör sig särskilt väl i text”.

Han syftar bland annat på att företrädare för Ryssland, Belarus och Iran bjudits in.

– För att vara tydlig, jag struntar fullkomligt i er “fest” och avser inte att någonsin, oavsett omständigheter, bevista denna, framhåller Åkesson på sociala medier.

"Fientligt"

Jimmie Åkesson skriver vidare att han upplever att han “bjudits in med armbågen på ett direkt fientligt sätt”, men att det inte är den enda anledningen till att han tackar nej.

– Jag går mycket hellre på en riktig fest, eller för den delen gör något helt annat, egentligen vad som helst.

Skarp uppmaning

Partiledaren skickar också en skarp passning till sina partiledarkollegor i riksdagen.

– Jag uppmanar även de anständiga människor från andra partier, som kanske tycker att Nobelfesten låter som en trevlig tillställning att vara på, att tänka om.

– Anständiga svenska politiker med någon som helst demokratisk moralisk kompass festar inte med representanter från Ryssland, Belarus och Iran. Punkt.

Fyra andra partiledare bojkottar

Tidigare idag har Nooshi Dadgostar (V), Muharrem Demirok (C), Johan Pehrson (L) och Märta Stenevi (MP) meddelat att de valt att bojkotta Nobelfesten med anledning av att Ryssland tillåts närvara vid prisceremonin.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har inte gett besked, men överväger att hoppa över tillställningen.

– Jag ber om att få återkomma i den här frågan, sade han till Svenska Dagbladet idag.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har meddelat nyhetsbyrån TT att hon planerar att gå på festen, med motiveringen att det är Nobelstiftelsen som bestämmer vem som bjuds in.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen