Jimmie Åkesson mycket upprörd – vädjar till övriga partiledare

2023 09 01

Igår meddelade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att han tackar nej till Nobelfesten.

– Tyvärr är jag upptagen den dagen, uttryckte han på Facebook.

På fredagskvällen utvecklar partiledaren sitt resonemang och vad som ligger bakom att han inte vill gå på den, av många ansedda, mest prestigefulla festen i Sverige.

"Struntar fullkomligt"

Inledningsvis skriver Jimmie Åkesson att hans spontana reaktion på att Nobelstiftelsen ändrat sin praxis gällande sina inbjudningar “inte gör sig särskilt väl i text”.

Han syftar bland annat på att företrädare för Ryssland, Belarus och Iran bjudits in.

– För att vara tydlig, jag struntar fullkomligt i er “fest” och avser inte att någonsin, oavsett omständigheter, bevista denna, framhåller Åkesson på sociala medier.

"Fientligt"

Jimmie Åkesson skriver vidare att han upplever att han “bjudits in med armbågen på ett direkt fientligt sätt”, men att det inte är den enda anledningen till att han tackar nej.

– Jag går mycket hellre på en riktig fest, eller för den delen gör något helt annat, egentligen vad som helst.

Skarp uppmaning

Partiledaren skickar också en skarp passning till sina partiledarkollegor i riksdagen.

– Jag uppmanar även de anständiga människor från andra partier, som kanske tycker att Nobelfesten låter som en trevlig tillställning att vara på, att tänka om.

– Anständiga svenska politiker med någon som helst demokratisk moralisk kompass festar inte med representanter från Ryssland, Belarus och Iran. Punkt.

Fyra andra partiledare bojkottar

Tidigare idag har Nooshi Dadgostar (V), Muharrem Demirok (C), Johan Pehrson (L) och Märta Stenevi (MP) meddelat att de valt att bojkotta Nobelfesten med anledning av att Ryssland tillåts närvara vid prisceremonin.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har inte gett besked, men överväger att hoppa över tillställningen.

– Jag ber om att få återkomma i den här frågan, sade han till Svenska Dagbladet idag.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har meddelat nyhetsbyrån TT att hon planerar att gå på festen, med motiveringen att det är Nobelstiftelsen som bestämmer vem som bjuds in.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen