JUST NU: Jimmie Åkesson svarar Moderaterna efter petningen

2022 07 06

Inför sitt tal i Almedalen reagerade SD:s partiledare på Ulf Kristerssons (M) rbesked.

Det blir inga sverigedemokrater i en M-ledd regering efter valet om Ulf Kristersson får bestämma.

Partiledaren petade nämligen SD från en regeringsplats, med hänvisning till att de är för oerfarna i sammanhanget, enligt uppgifter till Svenska Dagbladet.

– Det säger jag inte av förnedrande skäl, sade M-ledaren i måndags.

“För tidigt väckt”

Nu svarar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på hur han ser på vem ska och inte ska sitta i regeringen.

Enligt Åkesson är “frågan för tidigt väckt”.

– Jag tycker att väljarna ska få säga sitt först. Det som är viktigt nu är vad en sådan regering, med det regeringsunderlag som finns, kan åstadkomma, säger han till SVT.

“Vill helst regera själv”

Inte heller Liberalerna vill regera med Sverigedemokraterna. Partiledaren intervjuades även av TV4 där han uppgav att han kan förstå varför han inte släpps in av varken M eller L.

– Hade jag varit i deras kläder hade jag inte velat släppa in dem heller. Helst vill man ju regera helt själv, men ibland går det inte. Det är en fråga om förhandlingar, säger han till kanalen.

Fick frågan om sin oerfarenhet

I den traditionsenliga utfrågningen av P1 konfronterades SD-ledaren med hur han ser på att de petas på grund av sin oerfarenhet.

– Å ena sidan är det svårt att få erfarenhet om man aldrig får chansen att skaffa det, å andra sidan kan jag ha förståelse för det. Att man inte riktigt vet vad vi har för roll och hur vi skulle agera. Jag har förståelse för att dem ser det så men sen är jag övertygad om att vi skulle kunna tillföra mycket i en regering, men vår ambition är att försöka påverka så mycket som möjligt i sakpolitiken och att sitta med i en regering naturligtvis, men om inte blir det fråga om förhandlingar och sakpolitiska vinster, säger han till radion.

Petat Liberalerna

Sprickan mellan L och SD uppges vara ett stort orosmoln för Ulf Kristersson, som är högerblockets statsministerkandidat.

Enligt SD-källor har han nu även petat Liberalerna från regeringsplanerna.

“Problemet är hans partikamrater”

Jimmie Åkesson är dock övertygad om att de fyra partierna i högerblocket kan komma överens, men att det blir en utmaning med Liberalerna.

– Problemet med Johan Pehrson (L) är att han har partikamrater och man vet inte riktigt var de står. Han har ett väldigt splittrat parti, säger Åkesson till TV4.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen