Jimmie Åkessons (SD) varma ord om statsminister Stefan Löfven (S)

2021 11 07

– En hyvens karl som vill väl!

Det säger SD-ledaren Jimmie Åkesson (S) nu om Stefan Löfven samma kväll som är Löfvens sista afton som partiledare. Det rapporterar SVT.

Stefan Löfven trevlig

Jimmie Åkessons varma och uppskattande ord av Socialdemokraternas partiledare tillika Sveriges statsminister Stefan Löfven kommer överraskande uppger SVT. Jimmie Åkesson säger att han förstår att Stefan Löfven har ett tilltal som är folkligt. Och SD-ledaren framhåller att han även själv tycker om Stefan Löfvens som person.

– Man uppfattar honom som en trevlig man och så även jag, säger Jimmie (SD) till SVT ikväll.

Stefan Löfven en hyvens karl

I debattens hetta har Jimmie och Stefan ofta levererat hårda ord till varandra men nu lyfter Sverigedemokraternas ledare fram fina kvaliteter med Sveriges statsminister.

– I grunden tror jag ändå att Stefan Löfven är en hyvens karl som vill väl och som gärna vill stå på arbetarnas sida och allt det här, säger Jimmie.

Ringt upp personligen

– Stefan Löfven [har] varit en sådan statsminister som ändå har ringt upp personligen, framhåller Jimmie Åkesson som uppskattar Löfvens agerande.

SVT reagerar med förvåning på Jimmie Åkessons varma besked om Stefan Löfven när det gäller att statsministern ringt upp Jimmie i egen hög person.

– Det låter ju som att de har haft något vid sidan om som inte vi känner till. Stämmer det? Det var intressant, framhåller SVT i kväll.

I samband med sina varma ord om Stefan Löfven till SVT markerar samtidigt Jimmie Åkesson att han inte tycker Löfven varit en "jättebra statsminister".

ANALYS

Att säga varma ord om varandra borde vi alla göra mycket oftare och det vore ju toppen om partiledarna kunde visa vägen. Även media har en stor uppgift i detta. Titt som tätt gör pressen allt för att trissa upp stämningen mellan partiledarna.

Mitt förslag är att partiledardebatterna framöver inleds med att partiledarna säger något positivt om varandra – över regeringsalternativsgränserna i början av varje debatt.

Foto: Kristdemokraterna resp. Stefan Löfven, FB

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen