Joakim Lamotte tvingas betala jättebelopp

2023 09 25

Journalisten och debattören Joakim Lamotte döms för sju fall av grovt förtal.

Det fastslår Hovrätten för Västra Sverige i dag, måndag.

Göteborgs Tingsrätt har tidigare dömt Lamotte för grovt förtal.

Detta efter att Tomas Åberg från föreningen Näthatsgranskaren anklagat honom baserat på ett antal facebookinlägg.

Bland annat har Lamotte beskrivit Åberg som djurplågare, bedragare och mytoman.

Hovrätten gör en ny bedömning

Tingsrätten dömde journalisten till  120 dagsböter samt att betala 20 000 kronor i skadestånd till målsäganden.

Domen överklagades dock till hovrätten, som nu gör en delvis annan bedömning.

Hovrätten höjer skadeståndet från 20 000 kronor till 40 000 kronor.

– Mannen ska också betala större delen av målsägandens rättegångskostnader i tingsrätten och i hovrätten, framhåller Hovrätten för Västra Sverige i ett pressmeddelande.

De totala kostnaderna uppgår till 295 000 kronor.

Det rapporterar sajten Dagens Juridik.

”Ungefär 450 000 kronor”

Joakim Lamotte uppger själv att den totala kostnaden för honom blir över 400 000 kronor.

– Totalt kommer detta kosta mig ungefär 450 000 kronor med böter, skadestånd, rättegångskostnader och egna kostnader för juridisk rådgivning, framhåller han på sin Facebooksida.

Sju av åtta publiceringar

Hovrätten bedömer att sju av åtta publiceringar har innehållit uppgifter som är förtal. 

– Det har varit fråga om påståenden om att målsäganden begått brott eller haft ett klandervärt beteende och uppgifterna har varit ägnade att utsätta målsäganden för andras missaktning.

– Även benämningen ”fullblodsmytoman” har bedömts utgöra förtal, utifrån det sammanhang som benämningen förekommit i, står det i pressmeddelandet.

I en av publiceringarna har dock hovrätten bedömt att det inte finns uppgifter som innebär förtal.

”Allvarlig brottslighet”

Vidare uppger hovrätten att målsägande har varit ”lätt att identifiera” och att det har varit  fråga om påståenden om förhållandevis allvarlig brottslighet. 

Inläggen har också fått stor spridning och därför anser hovrätten att Lamotte ska dömas för grovt förtal.

– Hovrätten har bedömt att brotten har ett straffvärde som motsvarar ett kortare fängelsestraff, men att påföljden ska stanna vid villkorlig dom och dagsböter, framhåller domstolen.

“Är offentlig person”

Lamotte har själv hävdat att Facebookinläggen bör betraktas som journalistik.

På sin facebooksida har Lamotte förklarat varför han tror Åberg har stämt honom.

– Han har stämt mig för förtal efter att jag berättat sanningen om hans statligt stödda verksamhet och om hur han behandlat människor och djur.

Lamottes advokat Lasse Salkola har utryckt att Tomas Åberg är “att betrakta som offentlig person och debattör”.

Advokaten menar att Åberg mer eller mindre är synonym med föreningen Näthatsgranskaren som fått statligt stöd på två miljoner kronor.

– För att människor ska kunna navigera i offentliga debatten ska man kunna känna till opinionsbildares bevekelsegrunder. De har också rätt att veta vart deras skattepengar går, sa Salkola till GP i samband med domen i Göteborgs Tingsrätt.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen