JUST NU: Joakim Lamottes ord efter domen – Rättegången över

2022 12 15

Den svenska samhällsdebattören Joakim Lamotte döms i Göteborgs Tingsrätt.

Göteborgs Tingsrätt dömer Lamotte för grovt förtal.

Detta efter att Tomas Åberg från Näthatsgranskaren anklagat honom baserat på ett antal facebookinlägg.

Bland annat har Lamotte beskrivit Åberg som djurplågare, bedragare och mytoman.

– Jag ångrar ingenting, säger Joakim Lamotte rapporterar Göteborgs-Posten.

Yrkar på skadestånd

Tomas Åbergs advokat Carl Söderlund menar att Joakim Lamottes facebookinlägg kan ha fått stor spridning och skadat hans klient.

Söderlund yrkar på 100 000 kronor i skadestånd.

– Släktingar blev uppringda, mina vänner blev uppringda. Det var en chock. Jag skulle slaktas i en mörk gränd, hängas i lyktstolpar, säger Åberg om situationen.

“Är offentlig person”

Som svar på anklagelserna menar Lamottes advokat Lasse Salkola att Tomas Åberg är “att betrakta som offentlig person och debattör”, rapporterar GP.

Salkola hävdar även att Åberg mer eller mindre är synonym med föreningen Näthatsgranskaren som fått statligt stöd på två miljoner kronor.

– För att människor ska kunna navigera i offentliga debatten ska man kunna känna till opinionsbildares bevekelsegrunder. De har också rätt att veta vart deras skattepengar går, säger han.

Ska betala dagsböter

Lamotte, som menar att facebookinläggen bör betraktas som journalistik, döms till dagsböter om 30 000 kronor och skadestånd på 20 000 kronor till Tomas Åberg.

På sin facebooksida har Lamotte förklarat varför han tror Åberg har stämt honom.

– Han har stämt mig för förtal efter att jag berättat sanningen om hans statligt stödda verksamhet och om hur han behandlat människor och djur, menar han.

Slutat som journalist

Under sommaren kom uppgifter om att Joakim Lamotte avslutat sin karriär som journalist, enligt SVT.

Anledningen är att hot riktats mot honom själv och hans familj, uppgav han på sin facebooksida.

– På grund av hot mot min familj måste jag tyvärr härmed meddela att jag avslutar mitt arbete med journalistik. Jag har jobbat som journalist i knappt 20 år men nu är det över, menade han då.

Text: Redaktionen

Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Helvetet” har kommit till Ryssland

2026 04 20

Hamnen i ryska Tuapse står i lågor. 

Detta efter en massiv ukrainsk drönarattack mot oljeraffinaderiet i staden, som ligger vid Svarta havet drygt tio mil söder om Krasnodar.

– Stora lågor sågs slå ut från området samtidigt som rapporter om att minst två lagringstankar brann vid raffinaderiet, uppger Kyiv Independent.

Flera invånare rapporterar om explosioner och på nätet cirkulerar bilder och filmer från platsen.

– Förväxla det inte med helvetet, framhåller en användare på X.

Nav för exporten

Oljeraffinaderiet i Tuapse, som är ett nav för den ryska oljeexporten, är en anläggning som tillhör jätten Rosneft och är ett av de tio största raffinaderierna i Ryssland.

Hela tolv miljoner ton råolja kan raffineras per år i anläggningen, enligt den ukrainska tidningen.

Syftet med denna och liknande attacker är att slå mot Rysslands viktigaste inkomstkälla, i synnerhet i takt med att Irankriget fått oljepriserna att skjuta i höjden.

Enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har ukrainska attacker mot den ryska oljan resulterat i förlorade oljeintäkter på minst 2,3 miljarder dollar för Ryssland.

Och den siffran gäller enbart mars månad.

– Jag är tacksam mot alla våra krigare för deras precision. Vi kommer att fortsätta detta arbete i april, sade Zelenskyj i helgen enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Trump: Världen brukade skratta åt oss

40 procent av kapaciteten

Nattens drönarattack, som brukligt inte kommenterats av den ukrainska militären, mot Tuapse är den andra inom enbart ett par dagar. 

Förra månaden rapporterades att drygt 40 procent av Rysslands potentiella oljeexport satts på spel, till följd av ukrainska långdistansattacker och beslagtaganden av fartyg inom den ryska skuggflottan.

Den senaste tidens ökade oljepriser har emellertid varit goda nyheter för Ryssland.

Förra veckan uppgraderade Internationella valutafonden, IMF, sin prognos för Rysslands tillväxt med 0,3 procent. 

Uppskattningen just nu är att Rysslands ekonomi kommer att växa med 1,1 procent under 2026.

LÄS MER: USA och Ukraina överens – premiärministern bekräftar

Foto: Exilnova_plus/Sociala medier

Text: Redaktionen