JUST NU: Banbrytande besked från Joe Biden

2022 04 13

– Jag kallade det för folkmord, bevisen hopar sig. Det blir allt mer tydligt att president Putin försöker utrota idén om att själva verket vara från Ukraina.

Det säger USA:s president Joe Biden efter ett framförande i Iowa, rapporterar AP.

Bevisen klarnar

Presidenten anser att bevisen för att ett folkmord pågår har blivit allt mer tydligare den senaste veckan.

– Vi kommer bara att lära oss mer och mer om förödelsen, och vi får låta jurister avgöra om det räknas som folkmord internationellt, men det framstår onekligen så för mig.

I sitt inledande tal använde han även ordet folkmord för att beskriva Rysslands handlingar i Ukraina.

Folkmord på andra sidan jordklotet

– Din familjs budget, din förmåga att fylla din tank, inget av det borde hänga på om en diktator förklarar krig och begår folkmord på andra sidan jordklotet, sa han i sitt anförande.

Det är första gången som president Biden använder ordet ”folkmord” för att beskriva händelserna i Ukraina.

Hans ukrainska motsvarighet Volodymyr Zelensky tackar honom efter beslutet.

 Sanna ord av en sann ledare

– Sanna ord av en sann ledare. Att kalla saker vid dess rätta namn är avgörande för att stå upp mot ondskan. Vi är tacksamma för USA:s hjälp än så länge och vi är i stort behov av ännu fler tunga vapen för att undvika ytterligare ryska hemskheter, skriver Zelensky på Twitter.

21 000 döda

Kort efter Bidens tal kommer nya fasanfulla uppgifter från belägrade staden Mariupol i östra Ukraina.

Stadens borgmästare Vadym Boichenko hävdar att drygt 21 000 civila har dödats i staden av de ryska ockupanterna, rapporterar The Guardian.

Boichenko anklagar, i likhet med Biden, Ryssland för folkmord.

– Vi vet att det finns platser där de gömt kroppar och de planerar sedan att förstöra bevisen på tortyren som de har utfört i Mariupol, säger Vadym Boichenko i ukrainsk tv, enligt tidningen.

Foto: The White House resp President of Russia

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen