JUST NU: Joe Bidens tuffa svar på Putins hot – ökar stödet ytterligare

2022 04 28

Enbart timmar efter att Vladimir Putin riktat dramatiska varningar för att stödja Ukraina svarar USA:s president med att vilja öka det militära stödet till landet ännu mer.

– Vi har alla verktyg som ingen annan kan skryta om. Vi kommer att använda dem om det behövs.

Så sade Rysslands diktator Vladimir Putin natten till idag, vilket ansågs vara en referens bland annat till landets kärnvapen, enligt BBC.

Varningen riktar sig mot de som försöker ingripa i Ukraina och kommer i samband med att landets allierade har ökat utbudet av vapen i sina leveranser till de ukrainska trupperna.

Joe Bidens tuffa gensvar

Nu kommer USA:s president Joe Bidens svar på de ryska hoten.

Han vill öka det militära biståndet och stärka de ukrainska styrkorna ytterligare i kriget mot Ryssland, rapporterar amerikanska medier.

Ber om 33 miljarder

Joe Biden har nu bett kongressen om 33 miljarder dollar i militärt, ekonomiskt och humanitärt bistånd som ska stödja Ukraina under de närmaste fem månaderna.

– Det är inte billigt, men att böja sig för aggression kommer att bli dyrare om vi låter det ske. Antingen stöttar vi det ukrainska folket när de försvarar sitt land, eller så står vi i bakgrunden när ryssarna fortsätter sina illdåd i Ukraina säger USA:s president på en pressträff idag.

Kommenterade Rysslands hot

USA:s president passade även på att kommentera Rysslands kärnvapenhot som han kallade för “oansvarigt”.

– Ingen ska komma med tomma kommentarer om användningen av kärnvapen eller möjligheten att behöva använda dem, säger Joe Biden på samma pressträff.

Ammunition och utrustning

Drygt 20 av de 33 miljarderna ska öronmärkas för bistånd avsedda för militära ändamål och säkerhet, har Joe Biden begärt av den amerikanska kongressen enligt CNN.

En del av dessa pengar kan användas för att fylla på ammunition och utrustning från andra länder.

Besked två veckor i rad

Joe Bidens nya begäran kommer veckan efter att han meddelat att USA kommer att skicka ytterligare 800 miljoner dollar i militära medel till Ukraina.

Enligt Biden ingår tunga artillerivapen och dussintals så kallade haubits, det vill säga vapen med längre räckvidd, rapporterar CNN. Dessutom packar de med 144 000 patroner till dessa vapen.

Moskva reagerade

I samband med Bidens besked förra veckan reagerade Moskva direkt. Rysslands ambassadör i USA, Anatoly Antonov, vände sig direkt till Washington och Vita huset.

– Vi betonar det oacceptabla i den här situationen när USA vräker in vapen i Ukraina, och vi kräver ett slut på denna praxis, sade Anatoly Antonov i en intervju med ryska tv-kanalen Rossya 24.

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen