JUST NU: Joe Bidens tuffa svar på Putins hot – ökar stödet ytterligare

2022 04 28

Enbart timmar efter att Vladimir Putin riktat dramatiska varningar för att stödja Ukraina svarar USA:s president med att vilja öka det militära stödet till landet ännu mer.

– Vi har alla verktyg som ingen annan kan skryta om. Vi kommer att använda dem om det behövs.

Så sade Rysslands diktator Vladimir Putin natten till idag, vilket ansågs vara en referens bland annat till landets kärnvapen, enligt BBC.

Varningen riktar sig mot de som försöker ingripa i Ukraina och kommer i samband med att landets allierade har ökat utbudet av vapen i sina leveranser till de ukrainska trupperna.

Joe Bidens tuffa gensvar

Nu kommer USA:s president Joe Bidens svar på de ryska hoten.

Han vill öka det militära biståndet och stärka de ukrainska styrkorna ytterligare i kriget mot Ryssland, rapporterar amerikanska medier.

Ber om 33 miljarder

Joe Biden har nu bett kongressen om 33 miljarder dollar i militärt, ekonomiskt och humanitärt bistånd som ska stödja Ukraina under de närmaste fem månaderna.

– Det är inte billigt, men att böja sig för aggression kommer att bli dyrare om vi låter det ske. Antingen stöttar vi det ukrainska folket när de försvarar sitt land, eller så står vi i bakgrunden när ryssarna fortsätter sina illdåd i Ukraina säger USA:s president på en pressträff idag.

Kommenterade Rysslands hot

USA:s president passade även på att kommentera Rysslands kärnvapenhot som han kallade för “oansvarigt”.

– Ingen ska komma med tomma kommentarer om användningen av kärnvapen eller möjligheten att behöva använda dem, säger Joe Biden på samma pressträff.

Ammunition och utrustning

Drygt 20 av de 33 miljarderna ska öronmärkas för bistånd avsedda för militära ändamål och säkerhet, har Joe Biden begärt av den amerikanska kongressen enligt CNN.

En del av dessa pengar kan användas för att fylla på ammunition och utrustning från andra länder.

Besked två veckor i rad

Joe Bidens nya begäran kommer veckan efter att han meddelat att USA kommer att skicka ytterligare 800 miljoner dollar i militära medel till Ukraina.

Enligt Biden ingår tunga artillerivapen och dussintals så kallade haubits, det vill säga vapen med längre räckvidd, rapporterar CNN. Dessutom packar de med 144 000 patroner till dessa vapen.

Moskva reagerade

I samband med Bidens besked förra veckan reagerade Moskva direkt. Rysslands ambassadör i USA, Anatoly Antonov, vände sig direkt till Washington och Vita huset.

– Vi betonar det oacceptabla i den här situationen när USA vräker in vapen i Ukraina, och vi kräver ett slut på denna praxis, sade Anatoly Antonov i en intervju med ryska tv-kanalen Rossya 24.

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen