JUST NU: Joe Bidens tuffa svar på Putins hot – ökar stödet ytterligare

2022 04 28

Enbart timmar efter att Vladimir Putin riktat dramatiska varningar för att stödja Ukraina svarar USA:s president med att vilja öka det militära stödet till landet ännu mer.

– Vi har alla verktyg som ingen annan kan skryta om. Vi kommer att använda dem om det behövs.

Så sade Rysslands diktator Vladimir Putin natten till idag, vilket ansågs vara en referens bland annat till landets kärnvapen, enligt BBC.

Varningen riktar sig mot de som försöker ingripa i Ukraina och kommer i samband med att landets allierade har ökat utbudet av vapen i sina leveranser till de ukrainska trupperna.

Joe Bidens tuffa gensvar

Nu kommer USA:s president Joe Bidens svar på de ryska hoten.

Han vill öka det militära biståndet och stärka de ukrainska styrkorna ytterligare i kriget mot Ryssland, rapporterar amerikanska medier.

Ber om 33 miljarder

Joe Biden har nu bett kongressen om 33 miljarder dollar i militärt, ekonomiskt och humanitärt bistånd som ska stödja Ukraina under de närmaste fem månaderna.

– Det är inte billigt, men att böja sig för aggression kommer att bli dyrare om vi låter det ske. Antingen stöttar vi det ukrainska folket när de försvarar sitt land, eller så står vi i bakgrunden när ryssarna fortsätter sina illdåd i Ukraina säger USA:s president på en pressträff idag.

Kommenterade Rysslands hot

USA:s president passade även på att kommentera Rysslands kärnvapenhot som han kallade för “oansvarigt”.

– Ingen ska komma med tomma kommentarer om användningen av kärnvapen eller möjligheten att behöva använda dem, säger Joe Biden på samma pressträff.

Ammunition och utrustning

Drygt 20 av de 33 miljarderna ska öronmärkas för bistånd avsedda för militära ändamål och säkerhet, har Joe Biden begärt av den amerikanska kongressen enligt CNN.

En del av dessa pengar kan användas för att fylla på ammunition och utrustning från andra länder.

Besked två veckor i rad

Joe Bidens nya begäran kommer veckan efter att han meddelat att USA kommer att skicka ytterligare 800 miljoner dollar i militära medel till Ukraina.

Enligt Biden ingår tunga artillerivapen och dussintals så kallade haubits, det vill säga vapen med längre räckvidd, rapporterar CNN. Dessutom packar de med 144 000 patroner till dessa vapen.

Moskva reagerade

I samband med Bidens besked förra veckan reagerade Moskva direkt. Rysslands ambassadör i USA, Anatoly Antonov, vände sig direkt till Washington och Vita huset.

– Vi betonar det oacceptabla i den här situationen när USA vräker in vapen i Ukraina, och vi kräver ett slut på denna praxis, sade Anatoly Antonov i en intervju med ryska tv-kanalen Rossya 24.

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen