Jonas Sjöstedt gör comeback

2023 09 12

– Tack för förtroendet!

Det utbrister Jonas Sjöstedt (V) i kväll i samband med att en sensationell händelse i svensk politik är ett faktum – en tidigare partiledare siktar på comeback med chans att återkomma i toppolitiken.

Har tackat ja

– Jag har fått frågan om jag vill bli en av Vänsterpartiets kandidater i valet till EU-parlamentet, avslöjar Jonas Sjöstedt

Och hans besked är positivt.

– Jag har tackat ja.

Vänsterpartiets tidigare partiledare hade mycket höga popularitetssiffror under sina sista år i politiken och var omtyckt som partiledare långt utanför sitt eget parti.

Inträffade i kväll

Nu står det klart att hans partivänner i norra Sverige vill att han gör comeback.

– Ikväll blev jag nominerad av min partiförening, Vänsterpartiet Umeå.

– Det vore roligt att få göra en ny valrörelse som kandidat för mitt parti, och jag vet hur mycket makt EU-parlamentet har nuförtiden.

– Den makten vill jag använda till att bedriva vänsterpolitik, skärpa klimatpolitiken och arbeta för EU som ett samarbete mellan demokratiska länder, framhåller den tidigare vänsterledaren.

Klimatet

– Jag vill arbeta för mer öppenhet och insyn, för mindre makt för storföretagens lobbyister och mot den korruption som förekommer även i EU-parlamentet.

Jonas Sjöstedt var ledamot i EU-parlamentet från 1995 till 2006 och har med andra ord lång erfarenhet från absoluta toppolitiken i EU.

– Från inträdet i EU har Vänsterpartiet arbetat hårt tillsammans med andra progressiva krafter för att påverka politiken och förändra.

– Vårt parti har arbetat med klimatpolitik, mänskliga rättigheter, feminism, för löntagarnas rättigheter och mycket annat, poängterar han på Facebook.

Bäst av alla partier

– EU har fått mer makt över klimatpolitiken samtidigt som vi har en svensk regering som saknar politik för att minska utsläppen.

– Inför förra EU-valet visade den europeiska miljörörelsens utvärdering att Vänsterpartiet hade den bästa klimatpolitiken av alla svenska partier i EU.

– Där hör vi hemma, Malin Björks fina arbete för klimatet ska fortsätta, betonar Sjöstedt.

Den 20 januari

– Nu ska Vänsterpartiets medlemmar bestämma vilka kandidater de vill ha, listan ska antas den 20 januari.

– 9 juni 2024 blir det val. Jag har varit borta från den aktiva politiken några år, det har varit nyttigt på flera vis.

– Men den politiska glöden och intresset har aldrig försvunnit.

– En valframgång för vänstern och de rödgröna partierna i EU-valet kommer att stärka oss inför nästa riksdagsval då vi ska byta ut det blåbruna styre som nu gör så mycket skada för vårt land.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen