19 februari 2026

Jonas Sjöstedt gör comeback

2023 09 12

– Tack för förtroendet!

Det utbrister Jonas Sjöstedt (V) i kväll i samband med att en sensationell händelse i svensk politik är ett faktum – en tidigare partiledare siktar på comeback med chans att återkomma i toppolitiken.

Har tackat ja

– Jag har fått frågan om jag vill bli en av Vänsterpartiets kandidater i valet till EU-parlamentet, avslöjar Jonas Sjöstedt

Och hans besked är positivt.

– Jag har tackat ja.

Vänsterpartiets tidigare partiledare hade mycket höga popularitetssiffror under sina sista år i politiken och var omtyckt som partiledare långt utanför sitt eget parti.

Inträffade i kväll

Nu står det klart att hans partivänner i norra Sverige vill att han gör comeback.

– Ikväll blev jag nominerad av min partiförening, Vänsterpartiet Umeå.

– Det vore roligt att få göra en ny valrörelse som kandidat för mitt parti, och jag vet hur mycket makt EU-parlamentet har nuförtiden.

– Den makten vill jag använda till att bedriva vänsterpolitik, skärpa klimatpolitiken och arbeta för EU som ett samarbete mellan demokratiska länder, framhåller den tidigare vänsterledaren.

Klimatet

– Jag vill arbeta för mer öppenhet och insyn, för mindre makt för storföretagens lobbyister och mot den korruption som förekommer även i EU-parlamentet.

Jonas Sjöstedt var ledamot i EU-parlamentet från 1995 till 2006 och har med andra ord lång erfarenhet från absoluta toppolitiken i EU.

– Från inträdet i EU har Vänsterpartiet arbetat hårt tillsammans med andra progressiva krafter för att påverka politiken och förändra.

–  Vårt parti har arbetat med klimatpolitik, mänskliga rättigheter, feminism, för löntagarnas rättigheter och mycket annat, poängterar han på Facebook.

Bäst av alla partier

– EU har fått mer makt över klimatpolitiken samtidigt som vi har en svensk regering som saknar politik för att minska utsläppen.

– Inför förra EU-valet visade den europeiska miljörörelsens utvärdering att Vänsterpartiet hade den bästa klimatpolitiken av alla svenska partier i EU.

– Där hör vi hemma, Malin Björks fina arbete för klimatet ska fortsätta, betonar Sjöstedt.

Den 20 januari

– Nu ska Vänsterpartiets medlemmar bestämma vilka kandidater de vill ha, listan ska antas den 20 januari.  

– 9 juni 2024 blir det val. Jag har varit borta från den aktiva politiken några år, det har varit nyttigt på flera vis.

– Men den politiska glöden och intresset har aldrig försvunnit.

–  En valframgång för vänstern och de rödgröna partierna i EU-valet kommer att stärka oss inför nästa riksdagsval då vi ska byta ut det blåbruna styre som nu gör så mycket skada för vårt land.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen