19 februari 2026

Jonas Sjöstedt gör comeback

2023 09 12

– Tack för förtroendet!

Det utbrister Jonas Sjöstedt (V) i kväll i samband med att en sensationell händelse i svensk politik är ett faktum – en tidigare partiledare siktar på comeback med chans att återkomma i toppolitiken.

Har tackat ja

– Jag har fått frågan om jag vill bli en av Vänsterpartiets kandidater i valet till EU-parlamentet, avslöjar Jonas Sjöstedt

Och hans besked är positivt.

– Jag har tackat ja.

Vänsterpartiets tidigare partiledare hade mycket höga popularitetssiffror under sina sista år i politiken och var omtyckt som partiledare långt utanför sitt eget parti.

Inträffade i kväll

Nu står det klart att hans partivänner i norra Sverige vill att han gör comeback.

– Ikväll blev jag nominerad av min partiförening, Vänsterpartiet Umeå.

– Det vore roligt att få göra en ny valrörelse som kandidat för mitt parti, och jag vet hur mycket makt EU-parlamentet har nuförtiden.

– Den makten vill jag använda till att bedriva vänsterpolitik, skärpa klimatpolitiken och arbeta för EU som ett samarbete mellan demokratiska länder, framhåller den tidigare vänsterledaren.

Klimatet

– Jag vill arbeta för mer öppenhet och insyn, för mindre makt för storföretagens lobbyister och mot den korruption som förekommer även i EU-parlamentet.

Jonas Sjöstedt var ledamot i EU-parlamentet från 1995 till 2006 och har med andra ord lång erfarenhet från absoluta toppolitiken i EU.

– Från inträdet i EU har Vänsterpartiet arbetat hårt tillsammans med andra progressiva krafter för att påverka politiken och förändra.

–  Vårt parti har arbetat med klimatpolitik, mänskliga rättigheter, feminism, för löntagarnas rättigheter och mycket annat, poängterar han på Facebook.

Bäst av alla partier

– EU har fått mer makt över klimatpolitiken samtidigt som vi har en svensk regering som saknar politik för att minska utsläppen.

– Inför förra EU-valet visade den europeiska miljörörelsens utvärdering att Vänsterpartiet hade den bästa klimatpolitiken av alla svenska partier i EU.

– Där hör vi hemma, Malin Björks fina arbete för klimatet ska fortsätta, betonar Sjöstedt.

Den 20 januari

– Nu ska Vänsterpartiets medlemmar bestämma vilka kandidater de vill ha, listan ska antas den 20 januari.  

– 9 juni 2024 blir det val. Jag har varit borta från den aktiva politiken några år, det har varit nyttigt på flera vis.

– Men den politiska glöden och intresset har aldrig försvunnit.

–  En valframgång för vänstern och de rödgröna partierna i EU-valet kommer att stärka oss inför nästa riksdagsval då vi ska byta ut det blåbruna styre som nu gör så mycket skada för vårt land.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen