Judiskt förbund rasar mot Märta Stenevi

2023 09 14

Riksdagen har rivstartat med intensiva debatter.

I samband med partiledardebatten igår, onsdag, riktade Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi knivskarp kritik mot den omtalade angiverilagen som presenterats av regeringen och Sverigedemokraterna.

Lagen föreslår att offentligt anställda ska bli skyldiga att ange papperslösa personer som man kommer i kontakt med.

Jämförde med Anne Franke

När Märta Stenevi höll sitt framförande jämförde hon det aktuella lagförslaget med förintelseoffret Anne Frank och hennes berömda dagbok.

– Den här dagboken fick ett abrupt slut när hon angavs av personer som bara följde lagen. Generationer har läst och frågat sig varför inte de här människorna visade lite civilkurage och hjälpte barnet istället. Hur de kunde hänvisa till en lagstiftning och låta henne dö, sade MP-ledaren i riksdagen.

"Djupt osmaklig"

Uttalandet har inte tagits emot väl hos Judiska ungdomsförbundet, rapporterar Aftonbladet.

Organisationen anser att jämförelsen är såväl “djupt osmaklig” som “historielös” och man anklagar Märta Stenevi för att förminska Förintelsen.

– Vi är väldigt trötta på de här jämförelserna. Förintelsen är det värsta brottet i mänsklighetens historia och när man hela tiden slänger sig med jämförelserna i en politisk diskussion så förlorar det sin betydelse, säger Nina Tojzner, generalsekreterare i Judiska ungdomsförbundet, till tidningen.

"Farligt och onödigt"

Flera andra personer av judisk härkomst har också reagerat på uttalandet.

Bland annat har Aron Verständig, ordförande för Judiska Centralrådet, kritiserat kommentaren och liknelsen med Anne Frank.

– Farligt och onödigt med dessa typer av jämförelser med Förintelsen. Man kan kritisera regeringens politik utan att göra denna typ av osmakliga jämförelser, framhåller Aron Verständig på X, före detta Twitter.

Märta Stenevi har inte gått att nås för att svara på kritiken, enligt Aftonbladet.

Ska utredas

Förslaget om anmälningsplikt bland myndigheter och kommuner ska nu utredas.

Enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) kan vissa situationer komma att undantas från regeln om att anmäla.

– Det kan vara situationer där informationsplikten kan strida mot ömmande värden, exempelvis inom vården, sade hon på en pressträff.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen