Judiskt förbund rasar mot Märta Stenevi

2023 09 14

Riksdagen har rivstartat med intensiva debatter.

I samband med partiledardebatten igår, onsdag, riktade Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi knivskarp kritik mot den omtalade angiverilagen som presenterats av regeringen och Sverigedemokraterna.

Lagen föreslår att offentligt anställda ska bli skyldiga att ange papperslösa personer som man kommer i kontakt med.

Jämförde med Anne Franke

När Märta Stenevi höll sitt framförande jämförde hon det aktuella lagförslaget med förintelseoffret Anne Frank och hennes berömda dagbok.

– Den här dagboken fick ett abrupt slut när hon angavs av personer som bara följde lagen. Generationer har läst och frågat sig varför inte de här människorna visade lite civilkurage och hjälpte barnet istället. Hur de kunde hänvisa till en lagstiftning och låta henne dö, sade MP-ledaren i riksdagen.

"Djupt osmaklig"

Uttalandet har inte tagits emot väl hos Judiska ungdomsförbundet, rapporterar Aftonbladet.

Organisationen anser att jämförelsen är såväl “djupt osmaklig” som “historielös” och man anklagar Märta Stenevi för att förminska Förintelsen.

– Vi är väldigt trötta på de här jämförelserna. Förintelsen är det värsta brottet i mänsklighetens historia och när man hela tiden slänger sig med jämförelserna i en politisk diskussion så förlorar det sin betydelse, säger Nina Tojzner, generalsekreterare i Judiska ungdomsförbundet, till tidningen.

"Farligt och onödigt"

Flera andra personer av judisk härkomst har också reagerat på uttalandet.

Bland annat har Aron Verständig, ordförande för Judiska Centralrådet, kritiserat kommentaren och liknelsen med Anne Frank.

– Farligt och onödigt med dessa typer av jämförelser med Förintelsen. Man kan kritisera regeringens politik utan att göra denna typ av osmakliga jämförelser, framhåller Aron Verständig på X, före detta Twitter.

Märta Stenevi har inte gått att nås för att svara på kritiken, enligt Aftonbladet.

Ska utredas

Förslaget om anmälningsplikt bland myndigheter och kommuner ska nu utredas.

Enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) kan vissa situationer komma att undantas från regeln om att anmäla.

– Det kan vara situationer där informationsplikten kan strida mot ömmande värden, exempelvis inom vården, sade hon på en pressträff.

– Utgångspunkten ska vara att våra myndigheter samarbetar med varandra och inte mot varandra.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen