Justin Trudeau blir omvald

2021 09 23

Liberalerna har vunnit valet i Kanada och partiets ledare Justin Trudeau blir därmed omvald som premiärminister.

Redan klockan 04.30 svensk tid kunde CBC utropa Trudeau till vinnare och Liberalerna väntas precis som efter valet 2019 leda en minoritetsregering som behöver stöd från Socialdemokraterna NDP. 170 mandat krävs för att uppnå majoritet och Liberalerna har i nuläget 156 mandat vilket är ett mandat mindre än valet 2019.

Valets andra vinnare är just Socialdemokraterna som ökar mest, med 4 mandat till 28. Nationalisterna ser inte ut at få ett enda mandat och ligger därmed kvar på 0 mandat i Kanadas parlament.

Mandaten just nu

Den preliminära mandatfördelningen som presenteras i CBC baseras på vilket parti som är i ledningen i de 338 olika valdistrikten – vilket innebär att det resultatet kan förändras under morgonen allt eftersom rösterna räknas. Inom parentes ses resultatet från 2019:

156 (157) Liberalerna

122 (121) Konservativa

30 (32) Separatisterna Bloc Québécois

28 (24) NDP Socialdemokraterna

2 (3) De Gröna

0 (0) Nationalisterna PP

Totala antal mandat är 338 och 170 mandat krävs för majoritet vilket motsvarar 50,3 % av mandaten.

ANALYS

Liberalerna går starkare än väntat i den folkrikaste provinsen Ontario. TV-kanalen CBC bedömer att Liberalerna behöver 65 mandat i Ontario för att vinna valet men har i nuläget 72 mandat i provinsen vilket var bakgrunden till att Justin Trudeau kunde utropas till vinnare redan tidigt under valvakan.

Valkampanjen har dominerats av kampen mot pandemin och Liberalerna har kampanjat för vaccinpass och obligatorisk vaccinering samtidigt som de Konservativa varit emot. Valresultatet så här långt pekar på att Kanadas väljare säger nej till de Konservativs hållning och föredrar en stramare hållning mot de som inte vaccinerat sig.

Foto: CBC Live

[yop_poll id="629"]

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen