Kaffedesperation eskalerar

2022 10 21

Under hösten har stölderna i Sveriges livsmedelsbutiker ökat.

Det menar flera handlare som nu slår larm om problemen, rapporterar Dagens Nyheter.

Mängden stulna produkter har ökat med fyra procentenheter jämfört med i våras – från 34 till 38 procent.

Bakom ökningen tros ligga inflationen och människors desperation när pengarna inte räcker till.

Kaffe och kött sticker ut

Enligt handlarna arbetar ligor systematiskt med att stjäla specifika sorters varor.

Tre produkter sticker ut i statistiken: kaffe, energidryck och kött.

– De går in och länsar köttdisken. Man är inte så diskret längre, berättar Nina Jelver, tillförordnad säkerhetsansvarig på Svensk handel, till tidningen.

Tvingas till åtgärder

Hon beskriver hur tjuvarna jobbar i grupp med olika uppgifter.

Medan en fyller väskorna uppehåller någon annan personalen eller håller utkik.

En tredje person tar emot väskorna från andra sidan grindarna vid entrén.

Nu överväger flera handlare åtgärder för att få bukt med kött- och kaffetjuvarna.

– Redan nu måste man gå till vår manuella deli-disk för att köpa snabbkaffe. Och på helger och kvällar plockar vi bort oxfilén från hyllorna, säger Jari Aalo, Ica-handlare i Uppsala och ordförande för distrikt öst på Ica-handlarnas förbund, till DN.

Snor produkter för löständer

Det är dock inte enbart ligor som stjäl mer.

Även “vanligt” snatteri har ökat. Schampo, hudvård, lösgodis och Samarin försvinner spårlöst.

Oförklarligt nog har stölder av produkter för att sköta löständer också eskalerat.

– Vi vet inte vem som stjäl dem, om det är ligor eller enstaka personer. Det vi vet är att det sticker ut bland de kemtekniska produkterna, säger Jari Aalto.

Inflationen rusar

Förra veckan kom beskedet att inflationen i Sverige fortsätter att öka.

Då noterades den på 9,7 procent enligt måttet KPIF, vilket förmedlades via en prognos från Statistiska centralbyrån.

Det är en klar uppgång jämfört med augusti då inflationstakten var 9,0 procent. Förhandsprognosen indikerade att inflationen skulle stiga till 9,4 procent i september.

– Högre elpriser och högre priser på livsmedel och alkoholfria drycker påverkade inflationen i september, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Höga elpriser

Enligt måttet KPI, som till skillnad från KPIF påverkas av ändrade räntesatser, var inflationen 10,8 procent i september.

– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Den stigande inflationstakten kan härledas till ökade priser på livsmedel och alkoholfria drycker, där det främst var priset på kött, mjölk, ost, bröd, spannmålsprodukter och kaffe som bidrog, uppger SCB.

– Elpriserna inverkade stort på inflationstakten. Likaså ökade kostnaderna för underhåll och reparationer av egna hem. Inventarier och hushållvaror steg också i pris, där möbler hade en stor inverkan, skriver myndigheten.

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen