Regeringen går fram med kameraoffensiv i Sverige

2023 10 03

Polisen ska få fler kameror i sitt arbete mot de kriminella gängen.

Sammanlagt ska polisen få 2 500 kameror nästa år.

En ökning med 900 kameror från det tidigare målet på 1 600.

Det meddelar justitieminister  Gunnar Strömmer (M), Katja Nyberg (SD), talesperson i polisfrågor, Camilla Brodin (KD), gruppledare, samt Martin Melin (L), ersättare i justitieutskottet, på en pressträff.

”Viktigt med en offensiv”

– Det är viktigt med en offensiv och förstärkt kamerabevakning, och det är angeläget att snabbt kunna agera.

– Onödiga hinder måste tas bort och polisen måste få tillgång till fler verktyg, dels för att kunna bevaka själv, men också för att kunna ta del av mer material från andras kameror.

Det säger Camilla Brodin (KD) på pressträffen.

Kristdemokraternas gruppledare framhåller att regeringen både ser över konkreta lagändringar och förslag om ökad samverkan mellan polisen och andra myndigheter och aktörer.

Ökad drönarövervakning

I slutet av mars tillsatte regeringen en utredning om lagändringar i syfte att göra det enklare för kommuner och regioner att kamerabevaka.

Nu presenterar regeringen och SD ett tilläggsdirektiv till utredningen.

Polisen ska få utökade möjligheter att använda sig av drönare och material från vägkameror och annan extern kameraövervakning.

– I ett läge när allt färre vågar prata med polisen är behovet av teknisk bevisning helt avgörande. Vi vet sedan tidigare att kameror är oerhört centrala, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Vill skynda på utredning

Sedan tidigare har utredaren fått i uppdrag att föreslå förenklingar för kommuner och regioner med utgångspunkten att tillståndskravet för kamerabevakning tas bort.

Delar av utredningen bryts nu ut för att skynda på arbetet med förslagen.

– Vi ser ett behov av att bryta ut vissa delar i den sittande utredningen. Vissa frågor rörande kameror behöver utredas parallellt i snabbspår, säger Sverigedemokraternas Katja Nyberg.

Det handlar om följande delar:

- Ansiktsigenkänning med hjälp av AI-teknik

- Automatiskt avläsning av registreringsskyltar

- Polisen ska få direktåtkomst till extern kamerabevakning, till exempel material från vägkameror

Foto: V. Hammer resp Victor

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Otroligt anmärkningsvärt” – statsministern ställs mot väggen

2025 08 18

Det säger Centerpartiets partiledare Anna Karin Hatt.

I en intervju med SR Ekot går hon till angrepp mot regeringen och statsminister Ulf Kristersson (M).

Hatt kritiserar regeringen för vad hon menar är en otydlig Israelpolitik.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har framhållit att Sverige kräver att EU ska frysa handelsavtalet med Israel för att pressa landet att föra in mer nödhjälp till Gaza.

Samtidigt har vice statsminister Ebba Busch (KD) öppnat för att ompröva regeringens linje i frågan. I en kommentar till DN sade Busch att beskedet om att stoppa handelsavtalet ”återgavs på ett obalanserat sätt”.

– Jag tycker inte att man markerade tillräckligt tydligt det ansvar som Hamas bär här. Eller de tydliga förutsättningar som vi har satt upp från Kristdemokraternas sida för att över huvud taget öppna upp för ytterligare en tuffare ekonomisk press på Israel.

Kravet: ”Sätt ner foten”

Anna Karin Hatt anser att statsminister Ulf Kristersson måste ge ett tydligt besked om vad som är regeringens linje i frågan.

– Vice statsministern säger en sak och utrikesministern säger någonting annat. Nu behöver statsministern sätta ner foten och tydliggöra regeringens och Sveriges hållning, säger C-ledaren till radion.

Kallas till utrikesutskottet

Socialdemokraterna har kallat utrikesminister Maria Malmer Stenergard till riksdagens utrikesutskott på fredag. Oppositionspartiet vill ha klargörande om regeringens Israelpolitik.  

– Jag vill att det ska bli av så fort som möjligt. På ett sådant möte får regeringen komma med ett skriftligt underlag där deras ståndpunkt slås fast. Ännu så länge har vi bara sett muntliga uttalanden, men jag vill ha skriftligt formulerat var regeringen står, säger Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson till Expressen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat besked om Alvedon

2025 08 18

Värktabletter med paracetamol kan skada cellutvecklingen tidigt i graviditeten, rapporterar Ritzau med hänvisning till en studie från Rigshospitalet och Roskilde universitet.

Nu uppmanas gravida kvinnor och kvinnor som försöker bli gravida att vara försiktiga med användning av läkemedlet.

–  Vi har för första gången visat att paracetamol stör äggets förmåga att dela sig omedelbart efter att det har befruktats, säger David Møbjerg Kristensen, seniorforskare vid Rigshospitalet och professor vid Roskilde universitet, till kanalen.

– Paracetamol stoppar helt enkelt äggets förmåga att dela sig eftersom ämnet blockerar DNA-bildningen, förklarar Møbjerg Kristensen.

”Gör oss oroliga”

Morten Rønn Petersen, förstaförfattare till studien och laboratoriechef på Rigshospitalets fertilitetsklinik, anser att resultatet är oroväckande.

– Detta gör oss oroliga för kvinnor som vill bli gravida om de tar detta läkemedel under den första perioden efter befruktning, säger han enligt nyhetsbyrån.

Rønn Petersen menar att användningen av paracetamol bör begränsas – särskilt för kvinnor som vill bli gravida.

– Våra resultat visar att det kan vara en bra idé för kvinnor som försöker bli gravida att vara försiktiga med att använda paracetamol.

Vidare betonar forskaren att fler studier kommer att genomföras för att belysa den upptäckta faran med paracetamol.

Två typer av läkemedel

I Sverige säljs vanligtvis två typer av receptfria läkemedel som lindrar tillfällig smärta:

- Läkemedel mot tillfällig värk och feber som innehåller paracetamol.

- Läkemedel som även hämmar inflammation, så kallade NSAID eller cox-hämmare. I denna grupp av läkemedel ingår olika verksamma ämnen, till exempel ibuprofen, naproxen och acetylsalicylsyra. 

Källa: 1177

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen