JUST NU: Civila kan få lämna stålverket

2022 05 06

Ryssland meddelar att de kommer att pausa attackerna mot stålverket Azovstal i Mariupol under måndagen.

Beskedet kommer från det ryska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

Civila ska få lämna

Departementet framhäver att civila ska få lämna byggnaden i vilken riktning som helst.

En humanitär korridor ska upprättas och civila kan lämna byggnaden klockan 13 svenskt tid, erfar nyhetsbyrån Interfax.

Rapporter gör gällande att mellan 300 och 1 000 civila är instängda i byggnaden tillsammans med de resterande ukrainska försvarsstyrkorna i staden.

Inte sett dagsljus på veckor

Enligt flera källor har flera civila tagit skydd i anläggningens underjordiska bunkrar.

De har befunnit sig i byggnaden sedan slutet av februari och har inte sett dagsljus på flera veckor, rapporterar Sky News.

Nekat ryska erbjudandet

Förra veckan sa Ryssland att ukrainska trupper skulle få en chans att lämna byggnaden om de lägger ner sina vapen.

Men de ukrainska försvarsstyrkorna har tackat nej till det ryska förslaget. Befälhavaren Serhiy Volyna har tidigare uttryckt att det inte går att lita på de ryska orden.

–Vi kommer att genomföra stridsoperationer och slutföra våra militära uppdrag så länge de behövs. Vi kommer inte att lägga ner våra vapen, sa Volyna till Washington Post förra veckan.

Har försökt storma

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare konstaterat att de ryska styrkorna inte kommer att attackera stålverket utan istället blockera vägarna ut ”så att inte en fluga kan passera obemärkt”.

Trots diktatorns ord har beskjutningen ej upphört och ryska trupper har försökt storma byggnaden, enligt flera rapporter.

Samlar styrkor

På söndagen konstaterade den ukrainske presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak att ryska trupper kraftsamlar inför stundande angrepp.

I ett inlägg på Twitter skrev han:

– Platsen där våra civila och soldater befinner sig beskjuts med flygbomber och artilleri. Ryssland samlar styrkor och utrustning för ett angrepp. Vem gav ordern om att ”inte storma”?

Arkivfoto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen