JUST NU: Civila kan få lämna stålverket

2022 05 06

Ryssland meddelar att de kommer att pausa attackerna mot stålverket Azovstal i Mariupol under måndagen.

Beskedet kommer från det ryska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

Civila ska få lämna

Departementet framhäver att civila ska få lämna byggnaden i vilken riktning som helst.

En humanitär korridor ska upprättas och civila kan lämna byggnaden klockan 13 svenskt tid, erfar nyhetsbyrån Interfax.

Rapporter gör gällande att mellan 300 och 1 000 civila är instängda i byggnaden tillsammans med de resterande ukrainska försvarsstyrkorna i staden.

Inte sett dagsljus på veckor

Enligt flera källor har flera civila tagit skydd i anläggningens underjordiska bunkrar.

De har befunnit sig i byggnaden sedan slutet av februari och har inte sett dagsljus på flera veckor, rapporterar Sky News.

Nekat ryska erbjudandet

Förra veckan sa Ryssland att ukrainska trupper skulle få en chans att lämna byggnaden om de lägger ner sina vapen.

Men de ukrainska försvarsstyrkorna har tackat nej till det ryska förslaget. Befälhavaren Serhiy Volyna har tidigare uttryckt att det inte går att lita på de ryska orden.

–Vi kommer att genomföra stridsoperationer och slutföra våra militära uppdrag så länge de behövs. Vi kommer inte att lägga ner våra vapen, sa Volyna till Washington Post förra veckan.

Har försökt storma

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare konstaterat att de ryska styrkorna inte kommer att attackera stålverket utan istället blockera vägarna ut ”så att inte en fluga kan passera obemärkt”.

Trots diktatorns ord har beskjutningen ej upphört och ryska trupper har försökt storma byggnaden, enligt flera rapporter.

Samlar styrkor

På söndagen konstaterade den ukrainske presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak att ryska trupper kraftsamlar inför stundande angrepp.

I ett inlägg på Twitter skrev han:

– Platsen där våra civila och soldater befinner sig beskjuts med flygbomber och artilleri. Ryssland samlar styrkor och utrustning för ett angrepp. Vem gav ordern om att ”inte storma”?

Arkivfoto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)