Svenska bankers ”effektivisering” har gått för lång.

Äldre och människor som är beroende av fysiska bankkontor och kundtjänst får betala priset när bankerna väljer ”maximal vinst och minimal service”, menar en debattör.

Tillgängligheten försämras kraftigt

Bankerna har valt att lägga ned bankkontor i en rasande takt, med allt färre drop-in-tider. Istället hänvisas människor till chattrobotar.

Det menar Bernth Nyström, ordförande Riksförbundet gode män och förvaltare, i en debattartikel i DN.

Bankerna blir mindre och mindre tillgängliga för dem som behöver dem mest – och politikerna låter det ske, menar han.

– För många som lever sina liv utanför kontorstiderna eller utan tillgång till avancerad teknik är bankernas öppettider ett skämt. Flera kontor har öppet några få timmar per dag, ibland bara vissa vardagar, och i många städer – särskilt utanför storstäderna – finns knappt några kontor kvar över huvud taget, menar debattören.

LÄS OCKSÅ: Massavhopp - vill se höjda bensin- och dieselpriser

”Kan inte få ut sina egna pengar”

Otillgängligheten skapar en klyfta i samhället, anser han.

– Det här är inte längre en fråga om kundservice. Det är en fråga om rättssäkerhet och samhällsfunktion, skriver Bernth Nyström i debattartikeln.

Många har svårt att ens komma åt sina egna pengar, enligt debattören.

– Ett banksystem som gör sig otillgängligt skapar i praktiken ett parallellt Sverige: ett Sverige där vissa kan boka sina tider i en app, och ett annat där människor inte kan få ut sina egna pengar, skriver han.

Det offentliga Sverige tillåter detta och har dessutom gjort sig beroende av bankernas lösningar och system.

Nu måste politiker ta initiativ till en förändring, anser Nyström.

– Bankerna har själva valt denna modell. De har valt att lägga ned kontor, skära bort drop-in, hänvisa till chattrobotar och fasa ut mänsklig kontakt. Men det är politiken som låter dem göra det, skriver Bernth Nyström i debattartikeln.

Mängder av bankkontor har stängts

Det Bernth Nyström slår larm om har bekräftats i flera rapporter de senaste åren.

En genomgång av statistik från SCB som gjordes 2024 visade att 38 av Sveriges 290 kommuner helt saknade bankkontor, rapporterade DI. Det motsvarar 13 procent av Sveriges kommuner.

När genomgången gjordes fanns det också 79 kommuner som bara hade ett enda bankkontor.

De senaste 15 åren har hela 1 069 bankkontor stängt i Sverige, och bara 918 återstod när granskningen gjordes, enligt tidningen.

Det är framför allt mindre orter på landsbygden som har fått se sina bankkontor stängas.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Blockets konkurrent

Text: Redaktionen

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning. 

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen