Känd artist uppmanar till bojkott av svensk stad

2023 08 24

Det är sångaren och låtskrivaren Tomas Andersson Wij som riktar kraftig kritik mot det politiska styret i Norrköping.

Han uttrycker stor frustration över att det borgerliga styret i staden avskaffat kultur-och fritidsförvaltningen samt sagt upp stadens kulturchef.

Andersson Wij är mycket missnöjd med kulturpolitiken i Norrköping, och menar nu att han kommer att bojkotta staden, och uppmanar andra artister att göra detsamma.

Presenterade Eldkvarn

Andersson Wij tar till Instagram för att uttrycka sitt missnöje.

När musikgruppen Eldkvarn gjorde sin sista spelning i Norrköping i somras så var det den moderata politikern Sophia Jarl som presenterade dem.

– Det är samma Sophia Jarl som nu ihop med SD, L och KD bestämt att kultur i Norrköping inte ska få kosta staden någonting, förklarar Andersson Wij.

“Stad utan fantasi”

Nu riktar han en uppmaning till artistkollegor om att bojkotta Norrköping framöver.

– Norrköping ska vara en stad utan fantasi, extas, skönhet, allvar och överraskningar. Bara den omedelbart lönsamma kulturen ska få finnas, menar han.

– Tycker vi ska ge politikerna i Norrköping vad de ber om. Jag kommer inte att spela där under 2024 och jag uppmanar mina artistkollegor som har möjlighet att inte heller göra det.

“Det bortskämda Sverige”

Tomas Andersson Wij är inte den enda som riktat kritik mot den nya kulturfördelningen i Norrköping.

Sophia Jarl, som är ordförande för kommunstyrelsen, har svarat på kritiken.

– Nu kraftsamlar kultureliten för att ha kvar sina privilegier som i mångt och mycket bekostas nästan fullt ut av skattekollektivet. För mig är det en del av det bortskämda Sverige, framhåller hon via en debattartikel i Expressen.

Ekonomiska utmaningar

Jarl menar vidare att Norrköping, som många andra svenska städer, står inför ekonomiska utmaningar.

Därför kommer hon att prioritera skola, vård och omsorg i staden.

Foto: B. Mihaylov

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen