Känsliga uppgifter har läckt – hundratusentals svenskar påverkade

2023 08 30

Försäkringsbolaget Trygg-Hansa har haft stora säkerhetsbrister.

Uppgifter om 650 000 kunder har varit åtkomliga genom internet. I många fall rör det sig om känsliga personuppgifter.

Nu åker Trygg-Hansa på en miljonsmäll.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utfärdar en administrativ sanktionsavgift på 35 miljoner kronor mot bolaget.

”Känsliga uppgifter”

– Handlingarna som har varit åtkomliga för obehöriga har i vissa fall innehållit känsliga personuppgifter, bland annat uppgifter om hälsa som dessutom har haft en hög detaljnivå.

Det har exempelvis gått att utläsa hur ett hälsoproblem uppkommit eller detaljer kring ett hälsotillstånd.

– Sammantaget har den stora mängden personuppgifter gjort det möjligt att skapa en tydlig bild av en persons privata förhållanden, säger Evelin Palmér, jurist på IMY.

Pågått i över två år

IMY:s granskning har visat att det varit möjligt att komma åt kunduppgifter under en längre period.

Personuppgifter för 650 000 kunder har varit tillgängliga under perioden oktober 2018 till februari 2021.

– Bland kunduppgifterna finns utöver uppgifter om hälsa, även andra uppgifter såsom ekonomisk information, kontaktuppgifter, personnummer och försäkringsinnehav, uppger IMY.

Borde upptäckt och åtgärdat

I sitt beslut konstaterar myndigheten att ”bristerna har varit av sådan grundläggande karaktär att Trygg-Hansa borde haft möjlighet att upptäcka och åtgärda dessa redan innan det aktuella it-systemet infördes och i vart fall under den långa period som systemet användes.”

Vidare konstaterar IMY att Trygg-Hansa inte har vidtagit lämpliga tekniska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken.

Därför utfärdas en administrativ sanktionsavgift på 35 miljoner kronor.

Bakgrund – så upptäcktes uppgifterna

- Efter att ha tagit emot ett tips inledde IMY en tillsyn av försäkringsbolaget Trygg-Hansa.

- Tipsaren hade fått ett mejl från bolaget med en länk till en offertsida.

- På offertsidan fanns det klickbara länkar med webbadresser som ledde till dokument med försäkringsinformation.

- Tipsaren märkte dock att det gick att komma åt andra försäkringstagares dokument, utan någon form av inloggning, genom att bara byta ut några siffror i webblänken.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)

Foto: T. Ma

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen