Kaos i Pentagon – “Fullständig härdsmälta”

2025 04 20

Det pågår just nu kaosartade scener i Pentagon. Fyra högt uppsatta tjänstemän får nu lämna sina poster efter en utredning om läckage.

Det blir ingen lugn påsk i Pentagon.

Försvarsminister Pete Hegseths många missar har sedan tidigare placerat honom i en knipig sits, och nu står det klart att hans stabschef Joe Kasper lämnar sin post under de kommande dagarna.

Samtidigt gör uppgifter gällande att tre andra toppnamn inom myndigheten – som fått tjänstledigt tidigare i veckan på grund av en pågående läckageutredning – nu får sparken, enligt Politico.

“Fullständig härdsmälta pågår”

En högt uppsatt försvarstjänsteman berättar om det kaos som råder i Pentagon just nu.

Mycket verkar handla om att försvarsminister Hegseth och hans stab inte lever upp till förväntningarna.

– Det pågår en fullständig härdsmälta i byggnaden, och detta återspeglar verkligen ministerns ledarskap. Pete Hegseth har omringat sig med människor som inte ser till hans intressen, säger källan till tidskriften.

Tre toppnamn får sparken

De senaste incidenterna adderas till Hegseths tidigare missar – såsom när han delade med sig av känslig information i en Signalchatt med andra säkerhetsledare, eller då han lät techmiljardären Elon Musk besöka myndigheten under kontroversiella former.

Läs mer: Jätteskandal i USA – läs de hemliga krigsplanerna här

De tre personer som nu får lämna sina arbeten enligt tidningen är den seniora rådgivaren Dan Caldwell, Hegseths biträdande stabschef Darin Selnick samt Colin Carroll, stabschef för vice försvarsminister Stephen Feinberg.

Tänker stämma Pentagon

Två av de personer som nu får sparken – Selnick och Caroll – planerar enligt uppgift att stämma Pentagon för felaktig uppsägning.

Joe Kasper var den som begärde en utredning av Pentagonläckor i mars, bland annat gällande militära planer för Panamakanalen och Musks besök på myndigheten.

“Gillade inte de där killarna”

Vidare ska Kasper haft svårt att samarbeta med de tre nu sparkade rådgivarna.

– Joe gillade inte de där killarna. De har alla olika stilar. De kom helt enkelt inte överens, det var en personlighetskonflikt, säger en källa.

Förändringarna innebär att försvarsminister Hegseth för tillfället får klara sig utan stabschef, biträdande stabschef och seniorrådgivare på sitt kontor.

Läs också: Trumps drag i natt – publicerar bildbevis

Läs vidare: Tråkiga nyheter för alla köttälskare

Foto: Nato samt G. Skidmore (OBS! montage)

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen