Kaos i Pentagon – “Fullständig härdsmälta”

2025 04 20

Det pågår just nu kaosartade scener i Pentagon. Fyra högt uppsatta tjänstemän får nu lämna sina poster efter en utredning om läckage.

Det blir ingen lugn påsk i Pentagon.

Försvarsminister Pete Hegseths många missar har sedan tidigare placerat honom i en knipig sits, och nu står det klart att hans stabschef Joe Kasper lämnar sin post under de kommande dagarna.

Samtidigt gör uppgifter gällande att tre andra toppnamn inom myndigheten – som fått tjänstledigt tidigare i veckan på grund av en pågående läckageutredning – nu får sparken, enligt Politico.

“Fullständig härdsmälta pågår”

En högt uppsatt försvarstjänsteman berättar om det kaos som råder i Pentagon just nu.

Mycket verkar handla om att försvarsminister Hegseth och hans stab inte lever upp till förväntningarna.

– Det pågår en fullständig härdsmälta i byggnaden, och detta återspeglar verkligen ministerns ledarskap. Pete Hegseth har omringat sig med människor som inte ser till hans intressen, säger källan till tidskriften.

Tre toppnamn får sparken

De senaste incidenterna adderas till Hegseths tidigare missar – såsom när han delade med sig av känslig information i en Signalchatt med andra säkerhetsledare, eller då han lät techmiljardären Elon Musk besöka myndigheten under kontroversiella former.

Läs mer: Jätteskandal i USA – läs de hemliga krigsplanerna här

De tre personer som nu får lämna sina arbeten enligt tidningen är den seniora rådgivaren Dan Caldwell, Hegseths biträdande stabschef Darin Selnick samt Colin Carroll, stabschef för vice försvarsminister Stephen Feinberg.

Tänker stämma Pentagon

Två av de personer som nu får sparken – Selnick och Caroll –  planerar enligt uppgift att stämma Pentagon för felaktig uppsägning.

Joe Kasper var den som begärde en utredning av Pentagonläckor i mars, bland annat gällande militära planer för Panamakanalen och Musks besök på myndigheten. 

“Gillade inte de där killarna”

Vidare ska Kasper haft svårt att samarbeta med de tre nu sparkade rådgivarna.

– Joe gillade inte de där killarna. De har alla olika stilar. De kom helt enkelt inte överens, det var en personlighetskonflikt, säger en källa.

Förändringarna innebär att försvarsminister Hegseth för tillfället får klara sig utan stabschef, biträdande stabschef och seniorrådgivare på sitt kontor.

Läs också: Trumps drag i natt – publicerar bildbevis

Läs vidare: Tråkiga nyheter för alla köttälskare

Foto: Nato samt G. Skidmore (OBS! montage)

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen