Kärnkraftsreaktor kopplas bort

2023 08 25

Kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 har fått problem.

Felet uppmärksammades idag och reaktorn står nu helt stilla.

Den är visserligen i drift, men är bortkopplad från elnätet och därmed produceras inte heller någon el.

– I samband med ett planerat ventilprov stötte vi på problem i turbinanläggningen. Det uppstod ett turbinstopp, meddelar OKG på sin hemsida.

Ingen prognos

Någon prognos för när reaktorn ska kunna komma igång igen och åter producera el finns inte.

– Det är för tidigt att säga, skriver OKG.

Situationen i Oskarshamns kärnkraftverk är i nuläget mycket oklar.

För närvarande sker en felsökning för att identifiera problemet.

Inte förrän då kan man meddela elmarknaden om att produktionen drar igång igen.

– Hur som helst är vi bortkopplade från elnätet just nu, bekräftar OKG:s kommunikationschef Désirée Liljevall för Barometern.

Elpriserna skenar

Stoppet sker samtidigt som elpriserna, efter ett par veckor på låga nivåer, återigen skenar likt de gjorde förra året.

Tidigare idag steg elpriset till 80 öre per kilowattimme (kwh) i elområde 3 och 4.

Inklusive moms blir det omkring en krona.

– Det blir högre än vad vi sett under sommaren, säger elmarklandsanalytikern Christian Holtz, verksam vid Merlin & Mets, till Aftonbladet.

Framför allt är det bristen på vind som orsakar prishöjningen, enligt analytikern, som även flaggar för att flera reaktorer minskat sin produktion.

Stort bortfall

Bortfallet från Oskarshamn 3 antas vara ett stort sådant.

Men just nu kan OKG inte uttala sig hur stort bortfallet är eller hur det kan komma att påverka utvecklingen för elpriserna.

– Det är ingenting som jag kan kommentera, säger Désirée Liljevall.

Fakta Oskarshamns kärnkraftverk

- Oskarshamn 3 är en av världens största reaktorer med en maximal effekt på 1450 MW.

- Oskarshamns kärnkraftverk äger tre reaktorer Oskarshamn 1, 2 och 3 vilka kallas O1, O2 och O3 i dagligt tal.

- O3 tog i kommersiell drift 1985

- OKG har cirka 600 anställda

- Företaget ligger på Simpevarpshalvön tre mil norr om Oskarshamn

Foto: OKG

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen