Kärnkraftsreaktor kopplas bort

2023 08 25

Felet uppmärksammades idag och reaktorn står nu helt stilla.

Den är visserligen i drift, men är bortkopplad från elnätet och därmed produceras inte heller någon el.

– I samband med ett planerat ventilprov stötte vi på problem i turbinanläggningen. Det uppstod ett turbinstopp, meddelar OKG på sin hemsida.

Ingen prognos

Någon prognos för när reaktorn ska kunna komma igång igen och åter producera el finns inte.

– Det är för tidigt att säga, skriver OKG.

Situationen i Oskarshamns kärnkraftverk är i nuläget mycket oklar.

För närvarande sker en felsökning för att identifiera problemet. 

Inte förrän då kan man meddela elmarknaden om att produktionen drar igång igen.

– Hur som helst är vi bortkopplade från elnätet just nu, bekräftar OKG:s kommunikationschef Désirée Liljevall för Barometern.

Elpriserna skenar

Stoppet sker samtidigt som elpriserna, efter ett par veckor på låga nivåer, återigen skenar likt de gjorde förra året.

Tidigare idag steg elpriset till 80 öre per kilowattimme (kwh) i elområde 3 och 4.

Inklusive moms blir det omkring en krona.

– Det blir högre än vad vi sett under sommaren, säger elmarklandsanalytikern Christian Holtz, verksam vid Merlin & Mets, till Aftonbladet.

Framför allt är det bristen på vind som orsakar prishöjningen, enligt analytikern, som även flaggar för att flera reaktorer minskat sin produktion.

Stort bortfall

Bortfallet från Oskarshamn 3 antas vara ett stort sådant.

Men just nu kan OKG inte uttala sig hur stort bortfallet är eller hur det kan komma att påverka utvecklingen för elpriserna.

– Det är ingenting som jag kan kommentera, säger Désirée Liljevall.

Fakta Oskarshamns kärnkraftverk

- Oskarshamn 3 är en av världens största reaktorer med en maximal effekt på 1450 MW.

- Oskarshamns kärnkraftverk äger tre reaktorer Oskarshamn 1, 2 och 3 vilka kallas O1, O2 och O3 i dagligt tal.

- O3 tog i kommersiell drift 1985

- OKG har cirka 600 anställda

- Företaget ligger på Simpevarpshalvön tre mil norr om Oskarshamn

Foto: OKG

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen