Kärnkraftsreaktor kopplas bort

2023 08 25

Kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 har fått problem.

Felet uppmärksammades idag och reaktorn står nu helt stilla.

Den är visserligen i drift, men är bortkopplad från elnätet och därmed produceras inte heller någon el.

– I samband med ett planerat ventilprov stötte vi på problem i turbinanläggningen. Det uppstod ett turbinstopp, meddelar OKG på sin hemsida.

Ingen prognos

Någon prognos för när reaktorn ska kunna komma igång igen och åter producera el finns inte.

– Det är för tidigt att säga, skriver OKG.

Situationen i Oskarshamns kärnkraftverk är i nuläget mycket oklar.

För närvarande sker en felsökning för att identifiera problemet.

Inte förrän då kan man meddela elmarknaden om att produktionen drar igång igen.

– Hur som helst är vi bortkopplade från elnätet just nu, bekräftar OKG:s kommunikationschef Désirée Liljevall för Barometern.

Elpriserna skenar

Stoppet sker samtidigt som elpriserna, efter ett par veckor på låga nivåer, återigen skenar likt de gjorde förra året.

Tidigare idag steg elpriset till 80 öre per kilowattimme (kwh) i elområde 3 och 4.

Inklusive moms blir det omkring en krona.

– Det blir högre än vad vi sett under sommaren, säger elmarklandsanalytikern Christian Holtz, verksam vid Merlin & Mets, till Aftonbladet.

Framför allt är det bristen på vind som orsakar prishöjningen, enligt analytikern, som även flaggar för att flera reaktorer minskat sin produktion.

Stort bortfall

Bortfallet från Oskarshamn 3 antas vara ett stort sådant.

Men just nu kan OKG inte uttala sig hur stort bortfallet är eller hur det kan komma att påverka utvecklingen för elpriserna.

– Det är ingenting som jag kan kommentera, säger Désirée Liljevall.

Fakta Oskarshamns kärnkraftverk

- Oskarshamn 3 är en av världens största reaktorer med en maximal effekt på 1450 MW.

- Oskarshamns kärnkraftverk äger tre reaktorer Oskarshamn 1, 2 och 3 vilka kallas O1, O2 och O3 i dagligt tal.

- O3 tog i kommersiell drift 1985

- OKG har cirka 600 anställda

- Företaget ligger på Simpevarpshalvön tre mil norr om Oskarshamn

Foto: OKG

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen