Kärnkraftsreaktor kopplas bort

2023 08 25

Kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 har fått problem.

Felet uppmärksammades idag och reaktorn står nu helt stilla.

Den är visserligen i drift, men är bortkopplad från elnätet och därmed produceras inte heller någon el.

– I samband med ett planerat ventilprov stötte vi på problem i turbinanläggningen. Det uppstod ett turbinstopp, meddelar OKG på sin hemsida.

Ingen prognos

Någon prognos för när reaktorn ska kunna komma igång igen och åter producera el finns inte.

– Det är för tidigt att säga, skriver OKG.

Situationen i Oskarshamns kärnkraftverk är i nuläget mycket oklar.

För närvarande sker en felsökning för att identifiera problemet. 

Inte förrän då kan man meddela elmarknaden om att produktionen drar igång igen.

– Hur som helst är vi bortkopplade från elnätet just nu, bekräftar OKG:s kommunikationschef Désirée Liljevall för Barometern.

Elpriserna skenar

Stoppet sker samtidigt som elpriserna, efter ett par veckor på låga nivåer, återigen skenar likt de gjorde förra året.

Tidigare idag steg elpriset till 80 öre per kilowattimme (kwh) i elområde 3 och 4.

Inklusive moms blir det omkring en krona.

– Det blir högre än vad vi sett under sommaren, säger elmarklandsanalytikern Christian Holtz, verksam vid Merlin & Mets, till Aftonbladet.

Framför allt är det bristen på vind som orsakar prishöjningen, enligt analytikern, som även flaggar för att flera reaktorer minskat sin produktion.

Stort bortfall

Bortfallet från Oskarshamn 3 antas vara ett stort sådant.

Men just nu kan OKG inte uttala sig hur stort bortfallet är eller hur det kan komma att påverka utvecklingen för elpriserna.

– Det är ingenting som jag kan kommentera, säger Désirée Liljevall.

Fakta Oskarshamns kärnkraftverk

- Oskarshamn 3 är en av världens största reaktorer med en maximal effekt på 1450 MW.

- Oskarshamns kärnkraftverk äger tre reaktorer Oskarshamn 1, 2 och 3 vilka kallas O1, O2 och O3 i dagligt tal.

- O3 tog i kommersiell drift 1985

- OKG har cirka 600 anställda

- Företaget ligger på Simpevarpshalvön tre mil norr om Oskarshamn

Foto: OKG

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen