SVERIGE: Kärnkraftverk kan inte startas

2022 08 31

Kärnkraftverket Ringhals 4 kommer inte att kunna startas som planerat efter sommarens årliga underhållsarbete.

Det bekräftar  Ringhals vd Björn Linde i ett pressmeddelande.

– Det är mycket olyckligt att Ringhals 4 kommer att stå stilla under längre tid än planerat, säger Björn Linde.

Den årliga underhållsinsatsen på Ringhals 3 och 4 har pågått under sommaren.

I augusti utfördes årligt underhåll och bränslebyte på Ringhals 4 . Kraftverket stängdes av under perioden.

I samband med återstarten upptäcktes skador på tryckhållaren, en av kraftverkets största komponenter. Reparationen beräknas ta tre månader, rapporterar Aftonbladet.

Således kommer Ringhals 4 vara ur drift hela hösten.

Ringhals 3 producerar fortfarande stabilt och vid full effekt.

Fakta Ringhals 3 och 4

  • Tillsammans står Ringhals 3 och 4 för cirka 13 procent av det svenska elbehovet.
  • Ringhals har sedan starten 1974 producerat drygt 800 TWh.
  • Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten, cirka två mil norr om Varberg.
  • Ringhals ägs av Vattenfall.
  • Källa: Ringhals kärnkraftverk

Fakta avvecklingen av Ringhals 1 och 2

  • Vattenfalls styrelse tog 2015 beslut om förkortade drifttider för Ringhals 1 och 2. Tidigare planerades drift av anläggningarna i 50 år, till 2025 respektive 2026. Beslutet innebär en avveckling 2019-2020, sex år tidigare än planerat.
  • Ringhals 2 togs ur drift den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020. Reaktorerna är nu permanent avställda, vilket innebär att de enligt lag aldrig får tas i drift igen.
  • Rivningen av Ringhals 1 och 2 ger upphov till ungefär 340 000 ton avfall. 5-10 procent av detta är radioaktivt och omhändertas och förvaras enligt gällande regelverk och beprövade metoder. Miljöskadligt material såsom asbest och olja omhändertas enligt gällande regelverk och skickas i de flesta fall till deponi.
  • Källa: Vattenfall

Foto: Annika Örnborg 

Text: Redaktionen


31 mars 26

Lavinartad ökning av allvarlig sjukdom i Sverige

2026 03 31

En kronisk sjukdom ökar kraftigt i Sverige.

Kronisk tarminflammation är en sjukdom som blir allt vanligare i hela världen.

Särskilt i Sverige är talen mycket höga, enligt en specialistläkare.

Bland barn har antalet drabbade nästan fördubblats de senaste decennierna.

”Kan vara något vi äter”

I kategorin inflammatoriska tarmsjukdomar ingår Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

Det handlar om autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret attackerar tarmen, rapporterar TV4.

Sverige har bland de högsta talen av antal drabbade, uppger Rana Eizad, specialistläkare i internmedicin.

Forskning från Danmark om barn som har insjuknat mellan 1978 och 2020 visar på en trefaldig till fyrfaldig ökning. Från fyra per 100 000 barn före 1990, till 15 barn per 100 000 idag.

Orsakerna tros vara flera. Genetik har en stor påverkan, men även exempelvis vår kosthållning kan göra att sjukdomen blir vanligare.

– Troligtvis kan det vara något vi äter, den västerländska kosten som vi har. Tillgången till läkemedel och antibiotika har pekats ut som en bov, säger Rana Eizad till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

”Ska söka vård”

Vanliga symptom är att man har diarré och blod i avföringen.

Man kan också drabbas av ont i magen och magknip efter en måltid, enligt vårdsajten 1177.

Viktminskning och trötthet är andra vanliga symtom.

– Har man blod i avföringen ska man söka vård. Det brukar vara hemorrojder eller tarmfickor, men det ska man inte spekulera i, säger Rana Eizad till kanalen.

Det kan ibland vara svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom, som båda är inflammatoriska tarmsjukdomar, enligt 1177.

– Vid Crohns sjukdom kan hela mag-tarmkanalen bli inflammerad, och inte bara tjocktarmen och ändtarmen, uppger vårdsajten.

Sjukdomarna kan också skiljas från IBS såtillvida att blod i avföringen inte är ett symptom på IBS.

Inflammatoriska tarmsjukdomar är besvärliga, men kan behandlas.

– Crohns sjukdom går inte över, men med behandling kan du leva i stort sett som vanligt, skriver vårdsajten, och noterar samma sak om ulcerös kolit.

LÄS OCKSÅ: Eljätte betalar tillbaka pengar till kunder

Foto: O. Marketing

Text: Redaktionen


1 april 2026

UPPGIFTER: Riksdagsparti infiltrerat – fruktar kuppförsök

2026 04 01

Nya medlemmar strömmar in till Liberalerna efter partiets vändning i regeringsfrågan.

Efter beslutet att släppa in Sverigedemokraterna i en framtida regering har Liberalerna fått över 1 500 nya medlemmar.

Den stora tillströmningen har väckt uppmärksamhet – och misstankar. Nu befarar flera företrädare att L har infiltrerats av personer som vill driva partiet högerut, rapporterar DN.

Enligt uppgifter till tidningen kommer flera av de nya medlemmarna från det liberalkonservativa partiet Medborgerlig Samling.

Inom L finns nu farhågor om ett kuppförsök för att påverka partiets inriktning.  

– Vi har personer som varit medlemmar i ett par dagar, och som nu nominerat sig själva till listor, utan att någon vet vilka de är. Oron är att de ska vilja föra en politik som inte är Liberalernas, säger en källa i partiet till DN.

En annan L-källa beskriver tillströmningen av nya medlemmar som ”organiserad”.

Partiledningen kommenterar

Liberalernas partisekreteraren Fredrik Brange uttalar sig om den nya medlemsskaran i en skriftlig kommentar till DN.

– Att fler väljer att bli medlemmar visar att det finns en stor vilja att bidra till ett starkt liberalt parti i svensk politi. En hel del av de nya medlemmarna har tidigare tillhört Liberalerna och återvänder nu efter Simona Mohamssons besked, framhåller han.

LÄS MER: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Högerröster uppmanar

Flera röster på högerkanten har uppmanat Medborgerlig Samlings medlemmar att ansluta sig till Liberalerna efter partiets vändning om SD.

En av dem är Carl Eos vid den konservativa tankesmedjan Oikos.

– Samtliga medlemmar i Medborgerlig Samling borde ansluta sig till Liberalerna. Nu har ni chansen att skapa ett högerliberalt parti. Lägg ner MED, skrev han på X efter Liberalernas nya besked.

LÄS OCKSÅ: Ryska militärexperter tvärvänder om kriget 

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen