11 feb 2026

JUST NU: Kärnvapenlandets flört med Ryssland

2022 04 01

Trots invasionskriget mot Ukraina tror sig ryska utrikesministern Sergej Lavrov ha hittat en lojal vän i Indien.

– Nuförtiden vill våra västerländska kollegor reducera alla meningsfulla internationella frågor till krisen i Ukraina, säger Lavrov enligt BBC efter att ha rest till Delhi för att träffa Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar.

Inga fördömanden

Till skillnad från den absoluta merparten av världens länder är Indien, tillsammans med Kina, det enda stora landet som inte har svarat på Rysslands anfallskrig mot Ukraina med starka fördömanden och historiskt tuffa sanktioner mot Putins regim.

“Vi är vänner”

Den ryska utrikesministern talade på fredagen om en vänskap mellan de båda kärnvapennationerna och spädde på myten av invasionen som en "specialoperation".

– Vi är vänner och uppskattar att Indien ser på fakta från ett helhetsperspektiv och inte bara på ett ensidigt sätt, säger Lavrov.

Stor press från väst

Indien har av tradition generellt förhållit sig alliansfritt när det kommer till internationell politik.

Västländerna har satt stor press på Indien att fördöma invasionen och ansluta sig till sanktionerna. Inte minst från amerikanska och brittiska myndigheter, uppger Reuters.

Köper vapen från diktaturen

Trots uppmaningarna fortsätter Indien att förhålla sig neutralt till den blodiga invasionen, och har dessutom en lång historia av att köpa vapen från diktaturen Ryssland. Jaishankar påtalar att kriget måste lösas på fredlig väg, men kritiken mot Ryssland uteblir.

– Olikheter och tvister bör lösas genom diplomati och genom respekt för internationell rätt, FN-stadga och staters suveränitet och territoriella integritet, säger den indiska utrikesministern, säger han.

Miljontals fat olja

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har Indien köpt miljontals fat råolja från Putin. Indiens finansminister Nirmala Sitharaman säger att det inte blir något stopp på affärerna framöver.

– Jag sätter mitt lands nationella intressen först och jag sätter min energisäkerhet först. Varför skulle jag inte köpa det? Jag behöver det för mitt folk, säger Sitharaman till CNBC-TV18 enligt Reuters.

Världshistoriska sanktioner

Storbritanniens utrikesminister Liz Truss har kommenterat Indiens beslut att fortsätta köpa rysk olja med att hon respekterar hållningen, men uppmanade “likasinnade nationer” att samarbeta när det gäller frågor om försvar, handel och energi och livsmedel. 

Omvärlden har sedan invasionen Ukraina instiftat historiskt hårda sanktioner och Ryssland står i övrigt i princip isolerade från världens länder.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen