KD-kommunalråd oroas över partiets varma relation till SD

2021 09 01

Flera KD-toppar ute i landet oroas över KD:s relationer till SD.

Efter att KD:s utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson gått ut och uttryckt sin oro över partiets nya relation till SD går nu flera KD-toppar på lokala nivå ut med sin oro.

KD:s värderingar

– Vi måste vara tydligare med att det finns djupa skiljelinjer mellan KD och SD. Jag tycker det är bra att Adaktusson lyfter fram att det finns stora skillnader. Om vi blir tvungna att kompromissa med de centrala kristdemokratiska värderingarna är det inte aktuellt att ta stöd av SD, säger KD:s kommunalråd i Huddinge Karl Henriksson till Aftonbladet.

Värnamobas håller med

KD:s kommunfullmäktigeordförande i Värnamo, Camilla Rinaldo Miller, håller med.

– Stöd innebär att de ska vara en aktiv del av regeringen och det kan jag inte se, säger hon, till tidningen.

Lars Adaktusson själv poängterar att han fått många reaktioner på sitt uttalande i SvD nyligen.

Växande oro

– Av döma av alla de reaktioner jag får från personer i partiet finns en växande oro över det som sker, säger Adaktusson till Aftonbladet.

Det var i slutet av förra veckan som Lars Adaktusson gick ut i SvD med sin kritik.

Adaktusson orolig

– Samtidigt är fördjupat och förtroligt samarbete långt ifrån självklart med ett parti i behov av att göra upp med sitt förflutna och en ”svans” som i sociala medier förgiftar varje försök till respektfull dialog, betonade Adaktusson och avvisade tanken om KD och SD i ett nytt högerblock.

–Dels därför att kristdemokratins idémässiga grund i människovärde och humanitet inte är kompatibel med snäv nationalism, framhöll Adaktusson.

ANALYS

KD:s tapp i opinionen jämfört med toppnoteringen nära 13 % våren 2019 har sannolikt större koppling till turerna kring abortfrågan och KD:s tidigare ja till anhöriginvandring än vad tappet har koppling till KD:s nya och varmare relation till SD. Detta påvisas av när i tiden KD tappade i opinionsmätningarna.

Socialliberala falangen

Samtidigt är SD-relationen ett större minus för partiets mer socialliberala falang än för den konservativare falangen och den socialliberala falangen är stark på flera håll lokalt och regionalt vilket återspeglas av kommunalrådens oro ovan. Min bedömning är emellertid att partiledningen har ett mycket starkt stöd internt både på riksnivå och lokalt för sin nya och varmare relation med SD.

Foto: Lars Adaktusson, FB

[yop_poll id="549"]

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen