KD-kommunalråd oroas över partiets varma relation till SD

2021 09 01

Flera KD-toppar ute i landet oroas över KD:s relationer till SD.

Efter att KD:s utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson gått ut och uttryckt sin oro över partiets nya relation till SD går nu flera KD-toppar på lokala nivå ut med sin oro.

KD:s värderingar

– Vi måste vara tydligare med att det finns djupa skiljelinjer mellan KD och SD. Jag tycker det är bra att Adaktusson lyfter fram att det finns stora skillnader. Om vi blir tvungna att kompromissa med de centrala kristdemokratiska värderingarna är det inte aktuellt att ta stöd av SD, säger KD:s kommunalråd i Huddinge Karl Henriksson till Aftonbladet.

Värnamobas håller med

KD:s kommunfullmäktigeordförande i Värnamo, Camilla Rinaldo Miller, håller med.

– Stöd innebär att de ska vara en aktiv del av regeringen och det kan jag inte se, säger hon, till tidningen.

Lars Adaktusson själv poängterar att han fått många reaktioner på sitt uttalande i SvD nyligen.

Växande oro

– Av döma av alla de reaktioner jag får från personer i partiet finns en växande oro över det som sker, säger Adaktusson till Aftonbladet.

Det var i slutet av förra veckan som Lars Adaktusson gick ut i SvD med sin kritik.

Adaktusson orolig

– Samtidigt är fördjupat och förtroligt samarbete långt ifrån självklart med ett parti i behov av att göra upp med sitt förflutna och en ”svans” som i sociala medier förgiftar varje försök till respektfull dialog, betonade Adaktusson och avvisade tanken om KD och SD i ett nytt högerblock.

–Dels därför att kristdemokratins idémässiga grund i människovärde och humanitet inte är kompatibel med snäv nationalism, framhöll Adaktusson.

ANALYS

KD:s tapp i opinionen jämfört med toppnoteringen nära 13 % våren 2019 har sannolikt större koppling till turerna kring abortfrågan och KD:s tidigare ja till anhöriginvandring än vad tappet har koppling till KD:s nya och varmare relation till SD. Detta påvisas av när i tiden KD tappade i opinionsmätningarna.

Socialliberala falangen

Samtidigt är SD-relationen ett större minus för partiets mer socialliberala falang än för den konservativare falangen och den socialliberala falangen är stark på flera håll lokalt och regionalt vilket återspeglas av kommunalrådens oro ovan. Min bedömning är emellertid att partiledningen har ett mycket starkt stöd internt både på riksnivå och lokalt för sin nya och varmare relation med SD.

Foto: Lars Adaktusson, FB

[yop_poll id="549"]

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen