KD-kommunalråd oroas över partiets varma relation till SD

2021 09 01

Flera KD-toppar ute i landet oroas över KD:s relationer till SD.

Efter att KD:s utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson gått ut och uttryckt sin oro över partiets nya relation till SD går nu flera KD-toppar på lokala nivå ut med sin oro.

KD:s värderingar

– Vi måste vara tydligare med att det finns djupa skiljelinjer mellan KD och SD. Jag tycker det är bra att Adaktusson lyfter fram att det finns stora skillnader. Om vi blir tvungna att kompromissa med de centrala kristdemokratiska värderingarna är det inte aktuellt att ta stöd av SD, säger KD:s kommunalråd i Huddinge Karl Henriksson till Aftonbladet.

Värnamobas håller med

KD:s kommunfullmäktigeordförande i Värnamo, Camilla Rinaldo Miller, håller med.

– Stöd innebär att de ska vara en aktiv del av regeringen och det kan jag inte se, säger hon, till tidningen.

Lars Adaktusson själv poängterar att han fått många reaktioner på sitt uttalande i SvD nyligen.

Växande oro

– Av döma av alla de reaktioner jag får från personer i partiet finns en växande oro över det som sker, säger Adaktusson till Aftonbladet.

Det var i slutet av förra veckan som Lars Adaktusson gick ut i SvD med sin kritik.

Adaktusson orolig

– Samtidigt är fördjupat och förtroligt samarbete långt ifrån självklart med ett parti i behov av att göra upp med sitt förflutna och en ”svans” som i sociala medier förgiftar varje försök till respektfull dialog, betonade Adaktusson och avvisade tanken om KD och SD i ett nytt högerblock.

–Dels därför att kristdemokratins idémässiga grund i människovärde och humanitet inte är kompatibel med snäv nationalism, framhöll Adaktusson.

ANALYS

KD:s tapp i opinionen jämfört med toppnoteringen nära 13 % våren 2019 har sannolikt större koppling till turerna kring abortfrågan och KD:s tidigare ja till anhöriginvandring än  vad tappet har koppling till KD:s nya och varmare relation till SD. Detta påvisas av när i tiden KD tappade i opinionsmätningarna.  

Socialliberala falangen

Samtidigt är SD-relationen ett större minus för partiets mer socialliberala falang än för den konservativare falangen och den socialliberala falangen är stark på flera håll lokalt och regionalt vilket återspeglas av kommunalrådens oro ovan. Min bedömning är emellertid att partiledningen har ett mycket starkt stöd internt både på riksnivå och lokalt för sin nya och varmare relation med SD.

Foto: Lars Adaktusson, FB

[yop_poll id="549"]

25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen