Keir Starmers meddelande till Ryssland

2025 04 25

Storbritanniens premiärminister fortsätter att pressa Ryssland.

Striderna fortsätter längs med frontlinjen i Ukraina.

Samtidigt fortsätter USA:s president Donald Trump att försöka få till ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer fortsätter att sätta press på Vladimir Putin – och riktar på torsdagskvällen ett tydligt meddelande till den ryske ledaren.

Det rapporterar Sky News.

Skickar meddelande

Keir Starmer får under kvällen besök av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid ett energitoppmöte i London.

Han använder en del av sitt tal till att skicka ett budskap till Vladimir Putin och säger att Ryssland aldrig får kunna ”utpressa” Europa när det gäller energi.

– Tills Ryssland kommer till förhandlingsbordet och går med på ett fullständigt och ovillkorligt eldupphör måste vi fortsätta att slå ned på deras energiinkomster, som fortfarande fyller Putins krigskassa. Detta är rätt tillfälle att agera, säger Starmer.

Nya attacker

I dagarna har Ryssland och Ukraina utbytt nya attacker.

Ukrainska styrkor genomförde enligt uppgifter en drönarattack mot Alabuga Special Economic Zone i republiken Tatarstan, där Ryssland monterar Shahed-drönare som levererats av Iran.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Högljutt”

Chefen för Ukrainian Center for Countering Disinformation, löjtnant Andriy Kovalenko, som ofta rapporterar om framgångsrika ukrainska attacker mot ryskt territorium, uppgav den 23 april att det var ”högljutt” i Alabuga SEZ och antydde att det förekom ”något framgångsrika” attacker i området.

Stor produktion

ISW förklarar.

– Kovalenko noterade att Ryssland producerade över 6 000 Shahed-drönare och tusentals skendrönare i Alabuga SEZ under 2024 och att Ryssland beordrade Alabuga SEZ att producera 8 000-10 000 Shahed-drönare och 15 000 skendrönare under 2025.

– Ryska källor publicerade bilder som påstods visa en brand i Yelabuga, Republiken Tatarstan, nära Alabugza SEZ och som visade hur det ryska luftförsvaret försökte skjuta ner drönare i området.

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street 

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen