Keir Starmers meddelande till Ryssland

2025 04 25

Storbritanniens premiärminister fortsätter att pressa Ryssland.

Striderna fortsätter längs med frontlinjen i Ukraina.

Samtidigt fortsätter USA:s president Donald Trump att försöka få till ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer fortsätter att sätta press på Vladimir Putin – och riktar på torsdagskvällen ett tydligt meddelande till den ryske ledaren.

Det rapporterar Sky News.

Skickar meddelande

Keir Starmer får under kvällen besök av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid ett energitoppmöte i London.

Han använder en del av sitt tal till att skicka ett budskap till Vladimir Putin och säger att Ryssland aldrig får kunna ”utpressa” Europa när det gäller energi.

– Tills Ryssland kommer till förhandlingsbordet och går med på ett fullständigt och ovillkorligt eldupphör måste vi fortsätta att slå ned på deras energiinkomster, som fortfarande fyller Putins krigskassa. Detta är rätt tillfälle att agera, säger Starmer.

Nya attacker

I dagarna har Ryssland och Ukraina utbytt nya attacker.

Ukrainska styrkor genomförde enligt uppgifter en drönarattack mot Alabuga Special Economic Zone i republiken Tatarstan, där Ryssland monterar Shahed-drönare som levererats av Iran.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Högljutt”

Chefen för Ukrainian Center for Countering Disinformation, löjtnant Andriy Kovalenko, som ofta rapporterar om framgångsrika ukrainska attacker mot ryskt territorium, uppgav den 23 april att det var ”högljutt” i Alabuga SEZ och antydde att det förekom ”något framgångsrika” attacker i området.

Stor produktion

ISW förklarar.

– Kovalenko noterade att Ryssland producerade över 6 000 Shahed-drönare och tusentals skendrönare i Alabuga SEZ under 2024 och att Ryssland beordrade Alabuga SEZ att producera 8 000-10 000 Shahed-drönare och 15 000 skendrönare under 2025.

– Ryska källor publicerade bilder som påstods visa en brand i Yelabuga, Republiken Tatarstan, nära Alabugza SEZ och som visade hur det ryska luftförsvaret försökte skjuta ner drönare i området.

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen