KG Hammar slår larm om Svenska kyrkan – ”Katastrofalt”

2025 05 10

KG Hammar var ärkebiskop i Svenska kyrkan mellan åren 1997-2006 och är fortfarande ett tungt namn inom kyrkan.

Nu går han ut och varnar för ett scenario som han anser vore ”katastrofalt” för kyrkan.

Bakgrunden är en intern strid om hur en av kyrkans mest värdefulla resurser ska användas.

”Katastrofalt för kyrkan”

Svenska kyrkan äger enorma mängder skog och är Sveriges femte största skogsägare.

Förra året tillsattes en utredning om hur kyrkan ska använda denna resurs – eftersom många medlemmar vill att kyrkan ska ta större hänsyn till klimat och miljö.

Den resulterade i ett förslag som bland annat innebar att en större andel skulle avsättas för biologisk mångfald samt att man i högre utsträckning skulle tillämpa ett skonsamt skogsbruk.

Men nu visar ett läckt dokument att förslaget ser ut att stoppas och ersättas av ett annat förslag med lägre miljö- och klimatambitioner, rapporterar DN.

Detta får KG Hammar att rasa.

– Står det fast är det katastrofalt för kyrkan, säger Hammar till tidningen.

”Måste bruka skogen med hänsyn”

KG Hammar har redan tidigare framhållit vikten av att kyrkan förvaltar sin skog på ett sätt som är i linje med kyrkans värderingar, istället för att prioritera ekonomiska aspekter.

– Så länge det traditionella skogsbruket rymdes inom jordens ramar kunde vi använda avkastningen till att predika och bedriva diakoni. Men idag måste vi bruka skogen med hänsyn till arternas samspel och urfolkens rätt och begränsa vårt uttag för att inte skogsbruket ska överrösta predikan och stå i vägen för kyrkans omsorg, skrev KG Hammar i en debattartikel i Kyrkans Tidning i mars i år.

Hammar har dock fått mothugg i en replik av professor emeritus Göran Molin.

– Lägger vi fokus på den biologiska livets frihet, där mångfalden blir en delmängd, så innebär detta orörd skogsmark. Det är dock tveksamt om detta också skulle vara bästa receptet för miljön i stort då trä utgör en viktig, förnybar råvara som även Kyrkan behöver i form av byggmaterial och papper, skriver Molin i repliken.

Tjäna Gud eller Mammon?

KG Hammar anser dock att kyrkan riskerar att förlora sin trovärdighet om man inte kraftigt förändrar sitt sätt att använda skogen.

– Jesus sa att vi inte kan tjäna både Gud och mammon. Med det här förslaget ser det ut som att vi tjänar mammon – för att sedan först i nästa led tjäna Gud, säger KG Hammar till DN.

Foto: M. Blomgren, Wikipedia resp Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen