KG Hammar slår larm om Svenska kyrkan – ”Katastrofalt”

2025 05 10

Förre ärkebiskopen KG Hammar slår larm om ett ”katastrofalt” scenario för Svenska kyrkan.

KG Hammar var ärkebiskop i Svenska kyrkan mellan åren 1997-2006 och är fortfarande ett tungt namn inom kyrkan.

Nu går han ut och varnar för ett scenario som han anser vore ”katastrofalt” för kyrkan.

Bakgrunden är en intern strid om hur en av kyrkans mest värdefulla resurser ska användas.

”Katastrofalt för kyrkan”

Svenska kyrkan äger enorma mängder skog och är Sveriges femte största skogsägare.

Förra året tillsattes en utredning om hur kyrkan ska använda denna resurs – eftersom många medlemmar vill att kyrkan ska ta större hänsyn till klimat och miljö.

Den resulterade i ett förslag som bland annat innebar att en större andel skulle avsättas för biologisk mångfald samt att man i högre utsträckning skulle tillämpa ett skonsamt skogsbruk.

Men nu visar ett läckt dokument att förslaget ser ut att stoppas och ersättas av ett annat förslag med lägre miljö- och klimatambitioner, rapporterar DN.

Detta får KG Hammar att rasa.

– Står det fast är det katastrofalt för kyrkan, säger Hammar till tidningen.

”Måste bruka skogen med hänsyn”

KG Hammar har redan tidigare framhållit vikten av att kyrkan förvaltar sin skog på ett sätt som är i linje med kyrkans värderingar, istället för att prioritera ekonomiska aspekter.

– Så länge det traditionella skogsbruket rymdes inom jordens ramar kunde vi använda avkastningen till att predika och bedriva diakoni. Men idag måste vi bruka skogen med hänsyn till arternas samspel och urfolkens rätt och begränsa vårt uttag för att inte skogsbruket ska överrösta predikan och stå i vägen för kyrkans omsorg, skrev KG Hammar i en debattartikel i Kyrkans Tidning i mars i år.

Hammar har dock fått mothugg i en replik av professor emeritus Göran Molin.

– Lägger vi fokus på den biologiska livets frihet, där mångfalden blir en delmängd, så innebär detta orörd skogsmark. Det är dock tveksamt om detta också skulle vara bästa receptet för miljön i stort då trä utgör en viktig, förnybar råvara som även Kyrkan behöver i form av byggmaterial och papper, skriver Molin i repliken.

Tjäna Gud eller Mammon?

KG Hammar anser dock att kyrkan riskerar att förlora sin trovärdighet om man inte kraftigt förändrar sitt sätt att använda skogen.

– Jesus sa att vi inte kan tjäna både Gud och mammon. Med det här förslaget ser det ut som att vi tjänar mammon – för att sedan först i nästa led tjäna Gud, säger KG Hammar till DN.

Foto: M. Blomgren, Wikipedia resp Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen