KG Hammar slår larm om Svenska kyrkan – ”Katastrofalt”

2025 05 10

KG Hammar var ärkebiskop i Svenska kyrkan mellan åren 1997-2006 och är fortfarande ett tungt namn inom kyrkan.

Nu går han ut och varnar för ett scenario som han anser vore ”katastrofalt” för kyrkan.

Bakgrunden är en intern strid om hur en av kyrkans mest värdefulla resurser ska användas.

”Katastrofalt för kyrkan”

Svenska kyrkan äger enorma mängder skog och är Sveriges femte största skogsägare.

Förra året tillsattes en utredning om hur kyrkan ska använda denna resurs – eftersom många medlemmar vill att kyrkan ska ta större hänsyn till klimat och miljö.

Den resulterade i ett förslag som bland annat innebar att en större andel skulle avsättas för biologisk mångfald samt att man i högre utsträckning skulle tillämpa ett skonsamt skogsbruk.

Men nu visar ett läckt dokument att förslaget ser ut att stoppas och ersättas av ett annat förslag med lägre miljö- och klimatambitioner, rapporterar DN.

Detta får KG Hammar att rasa.

– Står det fast är det katastrofalt för kyrkan, säger Hammar till tidningen.

”Måste bruka skogen med hänsyn”

KG Hammar har redan tidigare framhållit vikten av att kyrkan förvaltar sin skog på ett sätt som är i linje med kyrkans värderingar, istället för att prioritera ekonomiska aspekter.

– Så länge det traditionella skogsbruket rymdes inom jordens ramar kunde vi använda avkastningen till att predika och bedriva diakoni. Men idag måste vi bruka skogen med hänsyn till arternas samspel och urfolkens rätt och begränsa vårt uttag för att inte skogsbruket ska överrösta predikan och stå i vägen för kyrkans omsorg, skrev KG Hammar i en debattartikel i Kyrkans Tidning i mars i år.

Hammar har dock fått mothugg i en replik av professor emeritus Göran Molin.

– Lägger vi fokus på den biologiska livets frihet, där mångfalden blir en delmängd, så innebär detta orörd skogsmark. Det är dock tveksamt om detta också skulle vara bästa receptet för miljön i stort då trä utgör en viktig, förnybar råvara som även Kyrkan behöver i form av byggmaterial och papper, skriver Molin i repliken.

Tjäna Gud eller Mammon?

KG Hammar anser dock att kyrkan riskerar att förlora sin trovärdighet om man inte kraftigt förändrar sitt sätt att använda skogen.

– Jesus sa att vi inte kan tjäna både Gud och mammon. Med det här förslaget ser det ut som att vi tjänar mammon – för att sedan först i nästa led tjäna Gud, säger KG Hammar till DN.

Foto: M. Blomgren, Wikipedia resp Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen