KG Hammar slår larm om Svenska kyrkan – ”Katastrofalt”

2025 05 10

Förre ärkebiskopen KG Hammar slår larm om ett ”katastrofalt” scenario för Svenska kyrkan.

KG Hammar var ärkebiskop i Svenska kyrkan mellan åren 1997-2006 och är fortfarande ett tungt namn inom kyrkan.

Nu går han ut och varnar för ett scenario som han anser vore ”katastrofalt” för kyrkan.

Bakgrunden är en intern strid om hur en av kyrkans mest värdefulla resurser ska användas.

”Katastrofalt för kyrkan”

Svenska kyrkan äger enorma mängder skog och är Sveriges femte största skogsägare.

Förra året tillsattes en utredning om hur kyrkan ska använda denna resurs – eftersom många medlemmar vill att kyrkan ska ta större hänsyn till klimat och miljö.

Den resulterade i ett förslag som bland annat innebar att en större andel skulle avsättas för biologisk mångfald samt att man i högre utsträckning skulle tillämpa ett skonsamt skogsbruk.

Men nu visar ett läckt dokument att förslaget ser ut att stoppas och ersättas av ett annat förslag med lägre miljö- och klimatambitioner, rapporterar DN.

Detta får KG Hammar att rasa.

– Står det fast är det katastrofalt för kyrkan, säger Hammar till tidningen.

”Måste bruka skogen med hänsyn”

KG Hammar har redan tidigare framhållit vikten av att kyrkan förvaltar sin skog på ett sätt som är i linje med kyrkans värderingar, istället för att prioritera ekonomiska aspekter.

– Så länge det traditionella skogsbruket rymdes inom jordens ramar kunde vi använda avkastningen till att predika och bedriva diakoni. Men idag måste vi bruka skogen med hänsyn till arternas samspel och urfolkens rätt och begränsa vårt uttag för att inte skogsbruket ska överrösta predikan och stå i vägen för kyrkans omsorg, skrev KG Hammar i en debattartikel i Kyrkans Tidning i mars i år.

Hammar har dock fått mothugg i en replik av professor emeritus Göran Molin.

– Lägger vi fokus på den biologiska livets frihet, där mångfalden blir en delmängd, så innebär detta orörd skogsmark. Det är dock tveksamt om detta också skulle vara bästa receptet för miljön i stort då trä utgör en viktig, förnybar råvara som även Kyrkan behöver i form av byggmaterial och papper, skriver Molin i repliken.

Tjäna Gud eller Mammon?

KG Hammar anser dock att kyrkan riskerar att förlora sin trovärdighet om man inte kraftigt förändrar sitt sätt att använda skogen.

– Jesus sa att vi inte kan tjäna både Gud och mammon. Med det här förslaget ser det ut som att vi tjänar mammon – för att sedan först i nästa led tjäna Gud, säger KG Hammar till DN.

Foto: M. Blomgren, Wikipedia resp Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen