Kina förbereder sig för krig

2022 11 10

Den kinesiska ledaren utfärdade sin uppmaning i samband med att han besökte en militär kommandocentral, rapporterar The Guardian.

– Armén måste på ett omfattande sätt stärka sin träning i förberedelser för krig, betonade Xi Jinping som dagen till ära klätt sig i militäruniform.

Vidare hävdade diktatorn att Kina befinner sig i ett ”instabilt och osäkert”  säkerhetsläge.

– Armén måste resolut försvåra vår nationella suveränitet och säkerhet, fortsatte Xi Jinping.

Han vände sig sedan direkt till soldaterna på militäranläggningen.

– Fokusera all er energi på att slåss och arbeta hårt för att stärka vår förmåga att vinna, sa den kinesiska diktator enligt The Guardian.

Signal till USA

Enligt Willy Lam, Kinakännare vid stiftelsen Jamestown Foundation, är Xi Jinpings uttalande ett budskap till USA och Taiwan.

– Han sänder ett meddelande, säger Kinaexperten till The Guardian.

Taiwan lever under ett ständigt hot från Kina.

Peking ser den demokratiskt styrda ön som en del av sitt territorium. Diktatorn Xi Jinping har flera gånger upprepat att det är ”oundvikligt” att inte ”förena” Taiwan med det kinesiska fastlandet.

Spänningarna mellan Peking och Taipei eskalerade ytterligare efter den amerikanska talesmannen Nancy Pelosis besök i augusti.

Kommer inte avstå från våld

På det kinesiska kommunistpartiets 20:e partikongress, som avlutades i Peking förra månaden, upprepade Xi Jinping återigen sin vilja.

Han betonade att Taiwan tillhör Kina och varnade för att ”utländsk inblandning” förvärrar situationen.

Avslutningsvis utfärdade han en varning till omvärlden.

– Vi kommer aldrig lova att vi kommer avstå från att använda våld, sa Kinas ledare. 

USA:s löfte

USA:s president Joe Biden har vid flera tillfällen framhållit att USA kommer att försvara Taiwan om ön attackeras.

Han upprepade sitt budskap i september.

På en pressträff fick han svara på frågan om USA skulle kunna tänka sig att gripa in militärt om Peking försöker erövra Taiwan med våld. 

– Ja, det är det vi har åtagit oss, svarade Biden.

LÄS MER: BIDENS LÖFTE OM KINA FÖRKLARAR KRIG

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen