Kina har infört totalstopp mot USA

2025 04 21

Kina har infört ett totalstopp för import av flytande naturgas (LNG) från USA.

Det visar nya siffror som Bloomberg tagit del av.

Enligt nyhetsbyrån sjönk den kinesiska importen av LNG från USA till 0 procent i mars.

Importstoppet är det längsta sedan det senaste handelskriget mellan länderna under president Trumps första mandatperiod. Då vägrade Kina att ta emot amerikanska laster i cirka 400 dagar.

Ryska exporten ökar

Kina har stadigt minskat importen av naturgas från USA med anledning av det pågående handelskriget mellan länderna. USA har infört tullar på 145 procent på kinesiska produkter, medan Kina svarat med 125-procentiga tullar på amerikanska varor.

Under första kvartalet 2025 har de amerikanska LNG-leveranserna till Kina minskat med 70 procent.

Enligt Bloomberg har Kina tvingats hitta andra lösningar för att säkra sin energiförsörjning.

– Kina har förlitat sig på kol och förnybara energikällor snarare än på LNG-marknaden för att skydda sin energiförsörjning mot handelsturbulensen, rapporterar nyhetsbyrån.

Vidare uppger Bloomberg att den kinesiska importen av naturgas från ryska gasledningar ökade under första kvartalet.

– Även om de totala volymerna förblev lägre än sjöburna transporter, skriver nyhetsbyrån.

Läs mer här: Trump öppnar för “stora affärer” med Ryssland | Ekonomibladet

Viktig marknad

USA är världens största exportör av naturgas.

Under 2024 exporterade landet över 90 miljoner ton LNG.

Europa står för över hälften (53 procent) av importen, enligt statistik från den amerikanska energimyndigheten U.S. Energy Information Administration, EIA.

Asiatiska länder står för 33 procent av importen. Japan, Sydkorea, Indien och Kina är de största mottagarna.

LÄS MER OM EKONOMI HÄR: Ekonomibladet

Foto: Territory of American Canada

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)