Kina stoppar jättebeställning

2025 04 25

Tullkriget mellan USA och Kina fortsätter att eskalera.

Nu stoppar Kina en gigantisk order från amerikanerna.

En beställning på hela 12 000 ton fläsk som skulle skeppats till USA ställs in omedelbart, rapporterar The Hill som hänvisar till uppgifter från USA:s jordbruksdepartement.

Det är den största annulleringen av en grisköttsorder sedan pandemin, som orsakade en kraftig påverkan av leveranskedjor och ekonomier världen över.

Står för halva globala utbudet

Kina är världens största producent av fläsk.

Landet står för nästan 50 procent av det globala utbudet, som enligt amerikanska myndigheter består av 57 miljoner ton.

Efter Mexiko och Japan är även Kina det land som USA beställer mest griskött från. Förra året importerades drygt 475 000 ton fläsk till ett värde av mer än 1,1 miljarder dollar, motsvarande över tio miljarder svenska kronor.

Trump: "Ni har rapporterat fel"

USA:s president Donald Trump har skakat om det globala handelssystemet genom att införa omfattande tullar mot länder över hela världen.

För kinesiska varor lades tullarna på 145 procent, vilket fick Kina att svara stenhårt med 125 procentiga tullar.

Igår uttalade sig Kina om att USA inte gör några ansträngningar för att lösa situationen.

Uppgifterna förnekas av Donald Trump.

– De hade möten i morse, och vi har träffat Kina. Så jag tror att ni som vanligt har rapporterat fel, säger Trump på en pressträff.

LÄS MER: Amerikanska jättekedjan bojkottas – “Chock”

Uppgifter: Kina på väg att backa

På fredagsmorgonen svensk tid kommer dock nya uppgifter.

Enligt Reuters och Bloomberg, som hänvisar till anonyma källor, överväger Kina nu att lätta på några av hämndtullarna.

Det ska bland annat handla om medicinsk utrustning, industrikemikalier och mikrochiprelaterade föremål.

En sådan åtgärd skulle spegla liknande åtgärder från USA som tidigare i april undantog elektronik från Kinatullarna, vilket dock förnekades av Vita huset.

Kina har inte kommenterat uppgifterna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen