Kinas regim slår till – tungt bakslag för Hongkong

2025 04 20

Den kinesiska regimens grepp om Hongkong hårdnar och tvingar demokratiska rörelser att lägga ner.

Hongkong är en särskild administrativ region i Kina vars självständighet är omstridd. På senare år har Kinas kontroll över Hongkong hårdnat.

Kinas regim, under ledning av Xi Jinping, stärker nu sitt grepp ytterligare om Hongkong, vilket nu bland annat tvingar stadens äldsta demokratiska parti att lägga ner sin verksamhet.

Order från regimen

Demokratiska Partiet i Hongkong tvingas avsluta sin verksamhet, eftersom Peking lämnar allt mindre utrymme för opposition, rapporterar CNN.

Beslutet om att lägga ner Demokratiska Partiet fattades efter en direkt varning från den kinesiska regeringen, enligt källor till kanalen.

– Beskedet var att partiet måste upplösas, annars kommer det att bli konsekvenser, säger Yeung Sum, tidigare ordförande för partiet.

Den kinesiska regimen uppges ha sagt att partiet måste upplösas före slutet av det här året, då det kommer att hållas ett val.

Partiet har länge spelat en viktig roll i den halvautonoma staden, uppger kanalen.

Allt hårdare kontroll

Hongkong var tidigare en brittisk koloni och överläts till Kina 1997. Demokratiska Partiet grundades några år innan dess. Partiet har spelat en viktig roll i Hongkong.

Men efter massprotester för demokrati 2019 har den kinesiska regimen vidtagit en rad åtgärder för att ta full kontroll över Hongkong och slå ner drömmen om demokrati.

Eftersom Demokratiska Partiet deltog i protesterna, drog det också på sig den kinesiska regimens ilska.

Den senaste tiden har en rad prodemokratiska ledare åtalats och fängslats, och nya lagar har gjort det allt svårare att bedriva oppositionell verksamhet.

Att Demokratiska Partiet nu är på väg att försvinna är ett tydligt tecken på att regimens kontroll över Hongkong nu stärks ytterligare.

– En upplösning av partiet återspeglar det officiella Hongkongs vändning från folkligt deltagande, lokalt ansvariga regeringar och ökad transparens, mot ett mer auktoritärt styre, säger John Burns, emeritusprofessor vid universitetet i Hongkong, till kanalen.

Foto: Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen