Kinas regim slår till – tungt bakslag för Hongkong

2025 04 20

Den kinesiska regimens grepp om Hongkong hårdnar och tvingar demokratiska rörelser att lägga ner.

Hongkong är en särskild administrativ region i Kina vars självständighet är omstridd. På senare år har Kinas kontroll över Hongkong hårdnat.

Kinas regim, under ledning av Xi Jinping, stärker nu sitt grepp ytterligare om Hongkong, vilket nu bland annat tvingar stadens äldsta demokratiska parti att lägga ner sin verksamhet.

Order från regimen

Demokratiska Partiet i Hongkong tvingas avsluta sin verksamhet, eftersom Peking lämnar allt mindre utrymme för opposition, rapporterar CNN.

Beslutet om att lägga ner Demokratiska Partiet fattades efter en direkt varning från den kinesiska regeringen, enligt källor till kanalen.

– Beskedet var att partiet måste upplösas, annars kommer det att bli konsekvenser, säger Yeung Sum, tidigare ordförande för partiet.

Den kinesiska regimen uppges ha sagt att partiet måste upplösas före slutet av det här året, då det kommer att hållas ett val.

Partiet har länge spelat en viktig roll i den halvautonoma staden, uppger kanalen.

Allt hårdare kontroll

Hongkong var tidigare en brittisk koloni och överläts till Kina 1997. Demokratiska Partiet grundades några år innan dess. Partiet har spelat en viktig roll i Hongkong.

Men efter massprotester för demokrati 2019 har den kinesiska regimen vidtagit en rad åtgärder för att ta full kontroll över Hongkong och slå ner drömmen om demokrati.

Eftersom Demokratiska Partiet deltog i protesterna, drog det också på sig den kinesiska regimens ilska.

Den senaste tiden har en rad prodemokratiska ledare åtalats och fängslats, och nya lagar har gjort det allt svårare att bedriva oppositionell verksamhet.

Att Demokratiska Partiet nu är på väg att försvinna är ett tydligt tecken på att regimens kontroll över Hongkong nu stärks ytterligare.

– En upplösning av partiet återspeglar det officiella Hongkongs vändning från folkligt deltagande, lokalt ansvariga regeringar och ökad transparens, mot ett mer auktoritärt styre, säger John Burns, emeritusprofessor vid universitetet i Hongkong, till kanalen.

Foto: Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

Fiasko för Tidöparti – sista mätningen innan valet

2026 09 11

Fredagseftermiddagens fjärde opinionsmätning har trillat in.

Nästan samtidigt släppte Demoskop, Ipsos och Novus sina respektive opinionsundersökningar under fredag eftermiddag. Samtliga visar att gapet mellan blocken minskar, även om storleken skiljer sig åt mellan mätningarna. Som minst är skillnaden i Ipsos mätning – blott 0,3 procentenheter till oppositionens fördel.

Nu släpper SVT/Verian sina siffror.

Och undersökningen är en kalldusch för Moderaterna. Loket i Tidösamarbetet parkerar på 15,8 procent – det sämsta stödet sedan Bo Lundgren avgick som partiledare för M i april 2003.

– De gick in i valrörelsen med låga siffror och har hård konkurrens om väljarna från de övriga Tidöpartierna. Partiet har dessutom haft svårt att locka väljare från oppositionen även om vi ser vissa mindre flöden från S, säger Per Söderpalm från Verian till SVT.

Sista innan valet

Mätningen är Verians sista innan valdagen på söndag. Då kan Liberalerna glädja sig åt 5,5 procent, en siffra som skulle ge partiet marginal ned till riksdagsspärren om den håller i sig.

Men det är på bekostnad av Moderaterna, menar Per Söderpalm.

– Den stora merparten av väljarna kommer dock från Moderaterna. Liberalernas uppgång är i den meningen en form av kannibalism inom Tidöblocket.

Bäddat för rysare

I SVT/Verians undersökning är avståndet mellan blocken 5,6 procentenheter. Det är en minskning jämfört med 8,2 procentenheter för en vecka sedan.

Flera experter menar att det kommer bli en enorm rysare på söndag.

– Undersökningen visar fortsatt att Tidöpartierna inte samlar egen majoritet och att oppositionen behåller ett litet försprång. Skillnaden är dock inom felmarginalen. Så det pekar på en extremt dramatisk valdag, framhåller Novus opnionsanalytiker Torbjörn Sjöström.

Johan Martinsson, opinionschef på Demsokop, håller med.

– Det mesta tyder på ett regeringsskifte. Men det är klart det är en rysare, säger han till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är SVT/Verians nya mätning på fredagen. Underlaget samlades in mellan 4-10 september.

Vänsterpartiet 7,7 -0,4

Socialdemokraterna 27,6 -1,6

Miljöpartiet 8,0 +/-0,0

Centerpartiet 8,2 +0,8

Liberalerna 5,5 +2,5

Moderaterna 15,8 -0,6

Kristdemokraterna 6,5 +0,2

Sverigedemokraterna 18,1 -0,8

S+V+MP+C 51,5 -1,2

M+KD+SD+L 45,9 +1,3

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen