Klassisk Sverigesymbol kan försvinna – myndighet säger nej

2025 05 23

Historiska svenska kulturbyggnader är på väg att försvinna.

De beskrivs som symboler för det starka kulturhistoriska intresset i Sverige och en representation för svensk kulturmiljö även på riksnivå.

Men nu står byggnaderna, de klassiska badhytterna längs kusten i skånska Skanör, inför ett existentiellt hot.

Detta efter att Länsstyrelsen i Skåne idag sagt nej till att flytta på badhytterna som riskerar att försvinna till följd av stranderosion.

Det är inget lätt beslut. Det finns ett starkt kulturhistoriskt intresse som talar för att flytta badhytterna. Men en flytt av badhytter är inte förenligt med strandskyddet och de mycket höga naturvärden som finns i området, säger Olof Liungman, chef för avdelningen natur och vatten på Länsstyrelsen Skåne, i en kommentar till avslaget.

Anor från 1800-talet

Det är Vellinge kommun som ansökt om dispens från strandskyddet och reservatbestämmelserna. 

Stråken med badhytter härstammar från en badkortskultur som har anor sedan slutet på 1800-talet.

Idag finns det 43 stycken, ingen större än sex kvadratmeter, och det är just det “höga kulturhistoriska värdet” som är kommunens motivering till varför badhytterna måste få flyttas.

Men det blir alltså nej.

Trots att Länsstyrelsen egentligen anser att Vellinge kommun har rätt i att en svensk kultursymbol kan gå förlorad.

– Länsstyrelsen håller med om att det innebär en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljö om badhytterna på sikt skulle försvinna från området, säger Olof Liungman.


De klassiska badhytterna längs kusten i Skanör kan bli ett minne blott. Foto: Susanne Nilsson

Unikt landskap

De välkända badhytterna fick stor uppmärksamhet i vintras när flera av dem spolades ut i havet när vattennivån steg i Öresund.

Vi är förtvivlade över att vårt naturreservat försvinner i så snabb takt som det gör, sade Jonas P Ström, ordförande i föreningen Rädda Skanörs norra strand, till SVT vid tillfället.

Den samlade bedömningen från Länsstyrelsen är dock att en dispens skulle strida mot strandskyddets syfte.

Här finns ett unikt kustlandskap med höga värden när det gäller natur, kultur och friluftsliv, som delvis står emot varandra. Detta ställs på sin spets när landområden eroderar bort. Naturvärden går förlorade när strandsträckor försvinner i havet. Vi riskerar en dubbel förlust om dessutom annan naturmark försvinner för att badhytter flyttas dit, säger Olof Liungman.

LÄS OCKSÅ: Mobilförbud i svenskparadis – då får du 2 000 kronor i böter

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 04 08

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ny butik öppnar – men alla får inte handla där

2025 05 25

En ny klädbutik öppnar i Göteborg – men bara för folk med en viss inkomst.

I Rannebergen i de nordöstra delarna av Göteborg öppnar nu en ny klädbutik.

Butiken säljer kläder från märken som Didrikson, Nudie och Maxomorra – men alla får inte handla där.

Köp i butiken kräver medlemskap – och medlemskap är bara till för personer som har en viss inkomst.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Tydlig målgrupp

Butiken KlädRätt finns för medlemmar som lever i ekonomisk utsatthet och deras primära målgrupp är barnhushåll i ekonomisk utsatthet.

– Men alla som uppfyller kriterierna för medlemskap är välkomna att handla hos oss, framgår via butikens webbsida.

Den vars inkomst är lägre än 14 100 kr i månaden efter skatt kan bli medlem.

Aldrig mer än en tredjedel

Priset på kläderna varierar men ett plagg kostar aldrig mer än en tredjedel av Konsumentverkets snittpris för normala kostnader för kläder och skor. 

På vissa plagg kan det förekomma små defekter, “men alla plagg som säljs är nya och användbara”. 

– Vårt mål är att ha ett brett och varierat utbud, men eftersom kläderna har donerats till oss kan sortimentet se olika ut från dag till dag.  

Ökar i Sverige

I Sverige levde 6 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom under 2023. 

Det motsvarar drygt en halv miljon personer. 

Andelen som är den näst lägsta i hela EU har ökat med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023.

Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift.

Det konstaterade Statistiska centralbyrån i en rapport från slutet av 2024.

Så ser det ut i EU

EU-landet med lägst andel i materiell och social fattigdom är Slovenien, 5 procent av befolkningen. 

Högst är andelen i Rumänien, Bulgarien och Grekland, cirka en tredjedel av befolkningen. 

– Jämfört med 2021 har andelen i dessa tre länder minskat något, dock har den ökat i de flesta andra EU-länder, förklarar Statistiska centralbyrån i rapporten.

– Den största procentuella ökningen av materiell och social fattigdom skedde i Finland och Österrike.

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen