Klubbar igenom “kontroversiell” lag i Sverige

2022 11 16

Riksdagen har röstat ja till grundlagsförändringarna gällande utlandsspioneri.

Det rapporterar flera svenska medier. 

I korthet innebär lagändringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete skrivs in i brottsbalken, rapporterar Aftonbladet.

Samtliga riksdagspartiet ställer sig bakom förändringen förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill avvakta ett år med att ta beslut.

"Hot mot demokratin"

Inför omröstningen i riksdagen blev förslaget om att göra ändringen mycket omdebatterad. 

Det har både kallats för “kontroversiellt” och flera medieföretag har uttryckt att lagförändringen är “ett hot mot yttrandefriheten och demokratin”, skriver Aftonbladet.

– Det finns tre goda skäl att stoppa förslaget om nya lagar kring utlandsspioneri. Men det finns också en dyrköpt läxa att lära av hur det går till när tryck- och yttrandefriheten inskränks, även i Sverige, framhåller SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi i en debattartikeln i tidningen Journalisten.

"Hör inte av dig till mig"

SVT-journalisten fortsätter:

– Om du är nästa Edward Snowden med explosiva uppgifter om Sveriges eller andra länders förehavanden i Nato eller FN, hör inte av dig till mig, för jag kan inte garantera att du håller dig inom lagens gränser.

Journalister protesterade

Idag samlades flera journalister utanför riksdagen för att protestera mot förslaget, som alltså klubbades igenom senare under onsdagen.

En av dem var Dagens Nyheters reporter Alexandra Urisman Otto. Enligt henne går det inte att lita på den så kallade “ventil” i lagen som ska garantera skydd för journalistiken.

– Det är inte så journalistik fungerar, att man som källa chansar med vetskapen att man kan hamna i fängelse om uppgiftslämnandet efter prövning visar sig inte ha varit försvarligt. De få som är modiga och berättar riskerar att tystna, säger hon till tidningen Journalisten.

Liberalerna svängde i frågan

Liberalerna var tidigare för att skjuta upp omröstningen ett år, precis som V och MP hade önskat.

Men sedan ändrade man sig.

– Liberalerna har i åratal påpekat vikten av att vi täpper till möjligheten för att personer under falsk flagg riskerar den svenska demokratin, riskerar svenska soldaters liv. Därför måste det skärpas, vi lever i en mycket, mycket orolig tid, säger L-ledaren Johan Pehrson.

Han tillägger:

– Vi har vädjat till de andra partierna om ytterligare förtydliganden, men jag har ingen tro att vare sig Centerpartiet, Socialdemokraterna eller andra partier vill stänga ner den svenska demokratin.

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen