Klubbar igenom “kontroversiell” lag i Sverige

2022 11 16

Riksdagen har röstat ja till grundlagsförändringarna gällande utlandsspioneri.

Det rapporterar flera svenska medier. 

I korthet innebär lagändringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete skrivs in i brottsbalken, rapporterar Aftonbladet.

Samtliga riksdagspartiet ställer sig bakom förändringen förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill avvakta ett år med att ta beslut.

"Hot mot demokratin"

Inför omröstningen i riksdagen blev förslaget om att göra ändringen mycket omdebatterad. 

Det har både kallats för “kontroversiellt” och flera medieföretag har uttryckt att lagförändringen är “ett hot mot yttrandefriheten och demokratin”, skriver Aftonbladet.

– Det finns tre goda skäl att stoppa förslaget om nya lagar kring utlandsspioneri. Men det finns också en dyrköpt läxa att lära av hur det går till när tryck- och yttrandefriheten inskränks, även i Sverige, framhåller SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi i en debattartikeln i tidningen Journalisten.

"Hör inte av dig till mig"

SVT-journalisten fortsätter:

– Om du är nästa Edward Snowden med explosiva uppgifter om Sveriges eller andra länders förehavanden i Nato eller FN, hör inte av dig till mig, för jag kan inte garantera att du håller dig inom lagens gränser.

Journalister protesterade

Idag samlades flera journalister utanför riksdagen för att protestera mot förslaget, som alltså klubbades igenom senare under onsdagen.

En av dem var Dagens Nyheters reporter Alexandra Urisman Otto. Enligt henne går det inte att lita på den så kallade “ventil” i lagen som ska garantera skydd för journalistiken.

– Det är inte så journalistik fungerar, att man som källa chansar med vetskapen att man kan hamna i fängelse om uppgiftslämnandet efter prövning visar sig inte ha varit försvarligt. De få som är modiga och berättar riskerar att tystna, säger hon till tidningen Journalisten.

Liberalerna svängde i frågan

Liberalerna var tidigare för att skjuta upp omröstningen ett år, precis som V och MP hade önskat.

Men sedan ändrade man sig.

– Liberalerna har i åratal påpekat vikten av att vi täpper till möjligheten för att personer under falsk flagg riskerar den svenska demokratin, riskerar svenska soldaters liv. Därför måste det skärpas, vi lever i en mycket, mycket orolig tid, säger L-ledaren Johan Pehrson.

Han tillägger:

– Vi har vädjat till de andra partierna om ytterligare förtydliganden, men jag har ingen tro att vare sig Centerpartiet, Socialdemokraterna eller andra partier vill stänga ner den svenska demokratin.

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk militärhelikopter nedskjuten – inne i Ryssland

2025 11 23

Ukraina säger sig ha lyckats med en unik bedrift.

Ukrainska drönaroperatörer fortsätter att träffa måltavlor i Ryssland.

Vanligtvis rör det sig om oljeraffinaderier, annan energiinfrastruktur eller militära måltavlor.

Men på söndagskvällen uppger Ukrainas specialstyrkor att de med hjälp av drönare har skjutit ner en rysk militärhelikopter – inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Första gången

Ukrainska styrkor har skjutit ner en rysk Mi-8-helikopter i Rostov-området med en "deep strike"-drönare.

Det uppger Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO.

Operationen markerar första gången Ukraina har använt en "deep strike"-drönare för att skjuta ner en rysk Mi-8.

Helikoptern sköts ner nära Kuteynikovo i Rostov-regionen.

“Ändrar reglerna”

Så här lyder ett meddelande från de ukrainska specialstyrkorna:

– Vi ändrar spelets regler: nu är vi på jakt!

Mi-8 är en tvåmotorig, Sovjetdesignad helikopter som bland annat används i stor utsträckning för transport och stridsstöd.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Oklart i Kupjansk

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna på marken i Ukraina.

De kanske mest intensiva striderna pågår i Pokrovsk i Donetsk, och i Kupjansk nära Kharkiv.

Ryssland hävdar att de har tagit över Kupjansk – någonting som ukrainarna menar är falskt.

“Trycker tillbaka”

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar.

– Ukrainska militära tjänstemän fortsätter att indikera att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska försök att inta Kupjansk – i motsats till upprepade ryska påståenden om att ha intagit staden, uppger ISW.

– Talespersonen för Ukrainas samlade styrkor – Joint Forces Task Force – överste Viktor Trehubov, uppgav den 21 november att ryska styrkor fortsätter att försöka infiltrera Kupjansk, men att antalet ryska soldater i den norra delen av staden har minskat.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto: By Vitaly V. Kuzmin - commons.wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redkationen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen