Klubbar igenom “kontroversiell” lag i Sverige

2022 11 16

Riksdagen har röstat ja till grundlagsförändringarna gällande utlandsspioneri.

Det rapporterar flera svenska medier. 

I korthet innebär lagändringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete skrivs in i brottsbalken, rapporterar Aftonbladet.

Samtliga riksdagspartiet ställer sig bakom förändringen förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill avvakta ett år med att ta beslut.

"Hot mot demokratin"

Inför omröstningen i riksdagen blev förslaget om att göra ändringen mycket omdebatterad. 

Det har både kallats för “kontroversiellt” och flera medieföretag har uttryckt att lagförändringen är “ett hot mot yttrandefriheten och demokratin”, skriver Aftonbladet.

– Det finns tre goda skäl att stoppa förslaget om nya lagar kring utlandsspioneri. Men det finns också en dyrköpt läxa att lära av hur det går till när tryck- och yttrandefriheten inskränks, även i Sverige, framhåller SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi i en debattartikeln i tidningen Journalisten.

"Hör inte av dig till mig"

SVT-journalisten fortsätter:

– Om du är nästa Edward Snowden med explosiva uppgifter om Sveriges eller andra länders förehavanden i Nato eller FN, hör inte av dig till mig, för jag kan inte garantera att du håller dig inom lagens gränser.

Journalister protesterade

Idag samlades flera journalister utanför riksdagen för att protestera mot förslaget, som alltså klubbades igenom senare under onsdagen.

En av dem var Dagens Nyheters reporter Alexandra Urisman Otto. Enligt henne går det inte att lita på den så kallade “ventil” i lagen som ska garantera skydd för journalistiken.

– Det är inte så journalistik fungerar, att man som källa chansar med vetskapen att man kan hamna i fängelse om uppgiftslämnandet efter prövning visar sig inte ha varit försvarligt. De få som är modiga och berättar riskerar att tystna, säger hon till tidningen Journalisten.

Liberalerna svängde i frågan

Liberalerna var tidigare för att skjuta upp omröstningen ett år, precis som V och MP hade önskat.

Men sedan ändrade man sig.

– Liberalerna har i åratal påpekat vikten av att vi täpper till möjligheten för att personer under falsk flagg riskerar den svenska demokratin, riskerar svenska soldaters liv. Därför måste det skärpas, vi lever i en mycket, mycket orolig tid, säger L-ledaren Johan Pehrson.

Han tillägger:

– Vi har vädjat till de andra partierna om ytterligare förtydliganden, men jag har ingen tro att vare sig Centerpartiet, Socialdemokraterna eller andra partier vill stänga ner den svenska demokratin.

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: Trump riktar sylvass varning – till nära allierad

2025 12 01

Spänningarna eskalerar i en känslig region.

President Donald Trump riktar en skarp varning till en av USA:s närmaste allierade.

Efter en skottlossning på fredagen, där 13 personer dog, vill Trump förhindra ytterligare eskalering.

”Inget störande får ske”

Trump kräver nu att det USA-allierade Israel inte stör utvecklingen i Syrien, rapporterar Newsweek.

Detta efter att Israel utfört razzior i en syrisk by på fredagen och haft en dödlig konfrontation med invånare i byn.

– Det är mycket viktigt att Israel upprätthåller en stark och sann dialog med Syrien, och att inget sker som kommer att störa Syriens utveckling till en välmående stat, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social på måndagen.

För några veckor sedan besöktes Trump i Vita huset av den syriska presidenten Ahmed al-Sharaa, som har ersatt den avsatta Bashar al-Assad.

– Syriens nya president, Ahmed al-Sharaa, arbetar flitigt för att säkerställa att goda saker händer, och att både Syrien och Israel får en lång och framgångsrik relation tillsammans, skriver Trump.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump kallar till stormöte

Syrien har bett om hjälp

Trump-administrationen har som mål att uppnå fred i Mellanöstern, och Trump har bland annat verkat för eldupphöret mellan Israel och Hamas i oktober.

Nu hoppas man även på att uppnå stabilitet och utveckling i Syrien, efter att al-Assad avsattes för nästan ett år sedan.

Men läget är alltså spänt, och Israel har förutom räder i syriska byar – som bemötts av beväpnade invånare – även genomfört flyganfall mot syriska militära anläggningar, enligt tidningen.

Från syriskt håll har man fördömt Israels agerande och beskrivit det som ett brott mot Syriens suveränitet.

Den syriska regeringen har också vädjat till det internationella samfundet.

I fredags bad man omvärlden att vidta ”akuta åtgärder” för att stoppa Israels agerande.

Nu reagerar alltså Donald Trump – och uppmanar Israel att föra en dialog med Syrien samt att inte störa utvecklingen i landet.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian flickr 

Text: Redaktionen


1 december 2025

Ukraina slår rekord – huvudvärk för Putin

2025 12 02

Ukrainas attacker blir allt mer intensiva.

En viktig del av den ukrainska taktiken är att genomföra attacker inne i Ryssland mot den ryska energiinfrastrukturen.

I november har attackerna trappats upp rejält.

Stora drönarattacker

Ukraina genomförde rekordmånga drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier i november, rapporterar Moscow Times.

Minst 14 drönarattacker har genomförts mot raffinaderierna under den gångna månaden, vilket är nytt månadsrekord.

Uppgifterna bygger på offentliga uttalanden från både Ukraina och Ryssland, och har sammanställts av Bloomberg.

Ukraina har bland annat attackerat Afipsky-anläggningen nära Krasnodar, som tillhör de största i södra Ryssland och har en årlig kapacitet på 9,1 miljoner ton, enligt tidningen. Det var dessutom andra gången sedan september som anläggningen träffades.

Ukrainska drönare har också inaktiverat Rosnefts huvudraffinaderi i Ryazan, som nu har varit ur funktion i flera veckor.

Även Lukoils raffinaderi i Volgograd har träffats i ukrainska drönarattacker. En viktig anläggning som står för cirka 20 procent av raffinaderiets kapacitet har inaktiverats.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa – ”Har inget att säga till om”

Påverkar finansieringen av kriget

Dessutom har Ukraina genomfört fyra attacker mot oljehanteringsanläggningar vid Svarta havet.

Attackerna lär ge Vladimir Putin en rejäl huvudvärk, eftersom de riktar in sig på den ryska finansieringen av kriget.

– Rysslands genomsnittliga dagliga raffinaderivolym har sjunkit till omkring 5 miljoner fat per dag som ett resultat av den intensifierade kampanjen, ner från de 5,3–5,5 miljoner fat per dag som vanligtvis bearbetas i senhösten, uppger analysföretaget Kpler, enligt tidningen.

Problem även för Ukraina

Samtidigt kommer det dock även siffror som är desto dystrare för Zelenskyj och Ukraina, när det gäller ryska framgångar på slagfältet.

Ryssland tog cirka 90 procent mer territorium i november än i oktober, enligt en bedömning från DeepState, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska styrkor erövrade 505 kvadratkilometer ukrainskt territorium i november, enligt bedömningen.

LÄS OCKSÅ: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen