JUST NU: Kolossal ökning – här är väljarnas viktigaste fråga

2022 04 05

Försvarsfrågan och säkerhetspolitiken ökar markant när väljarna får bestämma vad politikerna bör prioritera i Sverige.

Det visar en purfärsk mätning som DN och Ipsos har gjort.

Förändrad opinion

På många sätt har svensk opinion förändrats sedan kriget bröt ut i Ukraina.

Det märks i mätningarna, som nu visar att försvaret och säkerhetspolitiken blivit än viktigare frågor för allmänheten och väljarna.

Omfattande ökning

15 procent av väljarna har enligt mätningen nämnt att försvar, säkerhet och Nato är de viktigaste frågorna på agendan. Det motsvarar en ökning med 12 procentenheter sedan februari och placerar frågan på plats sex bland alla alternativ.

– Det är ovanligt stora förändringar, säger Nicklas Källebring på Ipsos enligt DN.

Förändrat säkerhetsläge

Ökningen är anmärkningsvärd då säkerhetspolitik länge varit ett iskallt ämne för väljarna. Anledningen till förändringen förklaras med Putins brutala anfallskrig mot grannlandet Ukraina och att ett krig mellan två stater för första gången utspelar sig i Europa sedan andra världskriget.

“Dagsordningseffekt”

– Vi ser en dagsordningseffekt. Det som medierna rapporterar om påverkar vad som uppfattas som viktigt och nu dominerar kriget i Ukraina, säger Nicklas Källebring.

Högst i EU

Samtidigt som försvarsfrågorna seglar upp på agendan visade en mätning från Novus häromdagen att 78 procent av svenskarna anser att försvaret bör få mer pengar i budgeten, rapporterar Sveriges Radio. Det är högst i hela EU – där snittet ligger på 52 procent.

Nyligen meddelade också statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna att försvarsanslagen ska öka upp till två procent av Sveriges BNP. Samma nivå som kraven på Natomedlemskap.

Ras för brottsligheten

Mätningen visar också att en fråga som de senaste åren varit brännande het för väljarna faller, nämligen brottsligheten. Angelägenheten faller med tio procentenheter i väljarnas ögon och ligger nu strax över frågan om försvar och säkerhet.

Däremot är sjukvården fortfarande i topp.

Hela mätningen

Nedan framgår hela mätningen i procent. I parentes framgår hur siffran såg ut när förra mätningen gjordes i februari.

Sjukvården 25 % (26)
Skola och utbildning 21 % (25)
Miljö/klimat, energi och kärnkraft 21 % (22)
Integration och invandring 19 % (23)
Brottslighet samt lag och ordning 18 % (28)
Försvar och säkerhet, utrikesfrågor, Nato 15 % (3)
Äldreomsorgen 6 % (6)
Skatter 6 % (+2)
Villkor för äldre och pensioner 5 % (6)
Arbetslöshet, sysselsättning och arbetsmarknad 5 % (4)

Foto: Riksarkivet

Text: Redaktionen

Ukrainsk motoffensiv har lyckats – Zelenskyj i staden

2025 12 13

Ukraina har genomfört en lyckad motoffensiv kring Kupjansk.

Den 20 november sade Rysslands stabschef Valerij Gerasimov att Ryssland hade intagit staden Kupjansk i Kharkiv oblast.

Idag – fredagen den 12 december – står Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i staden.

Detta efter en lyckad ukrainsk motoffensiv, rapporterar ukrainska medier.

Lyckad motoffensiv

I Kupjansk har mycket intensiva strider rasat.

Zelenskyjs besök sker samtidigt som Ukrainas nationalgarde meddelar att dess 2:a Khartiia-kår genomförde en framgångsrik motoffensiv norr om Kupjansk, en utveckling som rakt motsäger Rysslands senaste påståenden om att ha intagit staden, rapporterar Kyiv Independent.

“Är i Kupjansk”

Volodymyr Zelenskyj har själv spelat in ett filmklipp och lagt ut på sociala medier där han tackar Ukrainas väpnade styrkor.

– Idag är jag i Kupjansk-sektorn, tillsammans med våra krigare som utför uppdraget för Ukraina här, skriver den ukrainske presidenten på X på fredagen.

Läs mer: Putin trotsar Trump – Kreml bekräftar

“Verkligheten talar för sig själv”

Zelenskyjs meddelande fortsätter.

– Ryssarna fortsatte att prata om Kupjansk – verkligheten talar för sig själv. Jag besökte våra trupper och gratulerade dem. Tack till varenda krigare! Jag är stolt över er! Och jag tackar alla våra markstridskrafter – idag är er dag!

Blockerade vägarna

Den 2:a Khartiia-kåren meddelar att de har lett en motoffensiv i Kupjansk efter att situationen där blev kritisk i september.

Kåren uppger att enheter i dess "sök- och anfallsgrupp" nådde floden Oskil norr om staden och “fullständigt blockerade landvägarna” för ryska styrkor att närma sig Kupjansk.

Intensiva strider pågår fortfarande i synnerhet nära stadskärnan.

Kupjansk är en av de städer som de ryska styrkorna har prioriterat i Kharkiv – ungefär som Pokrovsk i västra Donetsk.

Läs mer: Ursula von der Leyen varnar Donald Trump

Foto: Volodymyr Zelenskyj X-konto

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen