JUST NU: Kolossal ökning – här är väljarnas viktigaste fråga

2022 04 05

Försvarsfrågan och säkerhetspolitiken ökar markant när väljarna får bestämma vad politikerna bör prioritera i Sverige.

Det visar en purfärsk mätning som DN och Ipsos har gjort.

Förändrad opinion

På många sätt har svensk opinion förändrats sedan kriget bröt ut i Ukraina.

Det märks i mätningarna, som nu visar att försvaret och säkerhetspolitiken blivit än viktigare frågor för allmänheten och väljarna.

Omfattande ökning

15 procent av väljarna har enligt mätningen nämnt att försvar, säkerhet och Nato är de viktigaste frågorna på agendan. Det motsvarar en ökning med 12 procentenheter sedan februari och placerar frågan på plats sex bland alla alternativ.

– Det är ovanligt stora förändringar, säger Nicklas Källebring på Ipsos enligt DN.

Förändrat säkerhetsläge

Ökningen är anmärkningsvärd då säkerhetspolitik länge varit ett iskallt ämne för väljarna. Anledningen till förändringen förklaras med Putins brutala anfallskrig mot grannlandet Ukraina och att ett krig mellan två stater för första gången utspelar sig i Europa sedan andra världskriget.

“Dagsordningseffekt”

– Vi ser en dagsordningseffekt. Det som medierna rapporterar om påverkar vad som uppfattas som viktigt och nu dominerar kriget i Ukraina, säger Nicklas Källebring.

Högst i EU

Samtidigt som försvarsfrågorna seglar upp på agendan visade en mätning från Novus häromdagen att 78 procent av svenskarna anser att försvaret bör få mer pengar i budgeten, rapporterar Sveriges Radio. Det är högst i hela EU – där snittet ligger på 52 procent.

Nyligen meddelade också statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna att försvarsanslagen ska öka upp till två procent av Sveriges BNP. Samma nivå som kraven på Natomedlemskap.

Ras för brottsligheten

Mätningen visar också att en fråga som de senaste åren varit brännande het för väljarna faller, nämligen brottsligheten. Angelägenheten faller med tio procentenheter i väljarnas ögon och ligger nu strax över frågan om försvar och säkerhet.

Däremot är sjukvården fortfarande i topp.

Hela mätningen

Nedan framgår hela mätningen i procent. I parentes framgår hur siffran såg ut när förra mätningen gjordes i februari.

Sjukvården 25 % (26)
Skola och utbildning 21 % (25)
Miljö/klimat, energi och kärnkraft 21 % (22)
Integration och invandring 19 % (23)
Brottslighet samt lag och ordning 18 % (28)
Försvar och säkerhet, utrikesfrågor, Nato 15 % (3)
Äldreomsorgen 6 % (6)
Skatter 6 % (+2)
Villkor för äldre och pensioner 5 % (6)
Arbetslöshet, sysselsättning och arbetsmarknad 5 % (4)

Foto: Riksarkivet

Text: Redaktionen

Sjukdom väntas öka dramatiskt – halva Sverige kan drabbas

2025 12 02

Över halva Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen för vad som tidigare beskrivits som en “tickande hälsobomb”.

Det konstaterar Nordiska ministerrådets nya rapport Normo 2025.

I rapporten framgår det att 56 procent av alla vuxna i Norden är antingen överviktiga eller feta.

– Vi håller på att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning som tillbringar alldeles för mycket tid framför skärmar, samtidigt som vi äter ohälsosam och ohållbar mat, framhåller Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, i ett uttalande på tisdagen.

Starkt samband med cancer

Utvecklingen riskerar att få breda och allvarliga hälsokonsekvenser.

Sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökar i takt med att fetma blir ett allt större problem.

Dessutom finns ett allt starkare samband mellan fetma och cancer. Nätkliniken Yazen kallade tidigare i år sambandet för en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, sade Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, i februari.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

"Dyster läsning"

I och med den nya Normorapporten får varningarna därmed vatten på sin kvarn.

– Denna senaste utgåva av Normo är tyvärr dyster läsning. Men jag har valt att se den som en uppmaning till handling, för att ytterligare stärka våra ansträngningar att främja en mer hållbar livsmedels- och hälsosituation i Norden, uppger Karen Ellemman.

Enligt rapporten är det dessutom individer med lägre utbildningsbakgrund som har sämre kostvanor. Övervikt och fetma, samt användning av niktoin alkohol, är högre i gruppen än den med högre utbildning.

– Detta är en utveckling som vi behöver ändra, understryker Karin Ellemann.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland aktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påbörjade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva invasionen av Ukraina i februari 2022.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

– Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

– Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

USA:s sändebud Steve Witkoff möter Vladimir Putin i Moskva under tisdagen.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen