JUST NU: Kolossal ökning – här är väljarnas viktigaste fråga

2022 04 05

Försvarsfrågan och säkerhetspolitiken ökar markant när väljarna får bestämma vad politikerna bör prioritera i Sverige.

Det visar en purfärsk mätning som DN och Ipsos har gjort.

Förändrad opinion

På många sätt har svensk opinion förändrats sedan kriget bröt ut i Ukraina.

Det märks i mätningarna, som nu visar att försvaret och säkerhetspolitiken blivit än viktigare frågor för allmänheten och väljarna.

Omfattande ökning

15 procent av väljarna har enligt mätningen nämnt att försvar, säkerhet och Nato är de viktigaste frågorna på agendan. Det motsvarar en ökning med 12 procentenheter sedan februari och placerar frågan på plats sex bland alla alternativ.

– Det är ovanligt stora förändringar, säger Nicklas Källebring på Ipsos enligt DN.

Förändrat säkerhetsläge

Ökningen är anmärkningsvärd då säkerhetspolitik länge varit ett iskallt ämne för väljarna. Anledningen till förändringen förklaras med Putins brutala anfallskrig mot grannlandet Ukraina och att ett krig mellan två stater för första gången utspelar sig i Europa sedan andra världskriget.

“Dagsordningseffekt”

– Vi ser en dagsordningseffekt. Det som medierna rapporterar om påverkar vad som uppfattas som viktigt och nu dominerar kriget i Ukraina, säger Nicklas Källebring.

Högst i EU

Samtidigt som försvarsfrågorna seglar upp på agendan visade en mätning från Novus häromdagen att 78 procent av svenskarna anser att försvaret bör få mer pengar i budgeten, rapporterar Sveriges Radio. Det är högst i hela EU – där snittet ligger på 52 procent.

Nyligen meddelade också statsminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna att försvarsanslagen ska öka upp till två procent av Sveriges BNP. Samma nivå som kraven på Natomedlemskap.

Ras för brottsligheten

Mätningen visar också att en fråga som de senaste åren varit brännande het för väljarna faller, nämligen brottsligheten. Angelägenheten faller med tio procentenheter i väljarnas ögon och ligger nu strax över frågan om försvar och säkerhet.

Däremot är sjukvården fortfarande i topp.

Hela mätningen

Nedan framgår hela mätningen i procent. I parentes framgår hur siffran såg ut när förra mätningen gjordes i februari.

Sjukvården 25 % (26)
Skola och utbildning 21 % (25)
Miljö/klimat, energi och kärnkraft 21 % (22)
Integration och invandring 19 % (23)
Brottslighet samt lag och ordning 18 % (28)
Försvar och säkerhet, utrikesfrågor, Nato 15 % (3)
Äldreomsorgen 6 % (6)
Skatter 6 % (+2)
Villkor för äldre och pensioner 5 % (6)
Arbetslöshet, sysselsättning och arbetsmarknad 5 % (4)

Foto: Riksarkivet

Text: Redaktionen

Ny avgift för hushållen – rullas nu ut i hela Sverige

2026 01 01

Under året som kommer rullas en ny avgift för hushållen ut på bred front.

Senast om ett år, 1 januari 2027, ska den vara plats.

Det handlar om den så kallade effektavgiften som ska tas ut av landets elnätsbolag. På flera håll har avgiften redan införts, men nu är det alltså dags för hela landet.

Prismodellen innebär att elräkningen kan bli billigare om kunden sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Men.

Elräkningen stiger också om du använder mycket el samtidigt, till exempel dammsuger, lagar mat och kör torktumlaren på samma gång.

– Jag tror inte det handlar om tusenlappar, men att det kommer bli dyrare om du inte gör någonting – absolut, säger Lars Hällentorp, energi- och klimatrådgivare i flera kommuner i Västsverige, till SR.

Minst 500 kronor

Ellevio är ett av elnätsbolagen som redan infört avgiften för sina kunder. Avgiften har tidigare rapporterats slå särskilt hårt mot elbilsägare. Enligt en analys från elbolaget Tibber kan hushåll med elbil förvänta sig att räkningen stiger med minst 500 kronor per månad.

– En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, sade Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber, i januari förra året.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

"Vardagen funkar inte så"

Avgiften berör främst hus- och villaägare och hur stor avgiften blir beror på hur elnätsbolagen utformar taxan. Du kan se hur du påverkas genom att logga in på sidan hos ditt elnätsbolag.

Energimarknadsinspektionen har framhållit att effektavgiften innebär en möjlighet till lägre elnätskostnad, eftersom räkningen kan bli billigare om man sprider ut elanvändningen.

Branschorganisationen Villaägarna håller inte med om det. Enligt organisationen är det inte rimligt att förvänta sig att hushållen ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Vardagen fungerar inte så, betonar Villaägarna.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, har organisationen tidigare uttryckt om saken.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Tålamodet är slut” – upprorsstämning i Ryssland

2026 01 01

“Tålamodet är slut” i den ryska affärseliten.

Diktatorn Vladimir Putin står inför ett “uppror” från landets mäktigaste företag sedan försäljningarna har rasat till den lägsta nivån sedan finanskrisen 1998.

Det uppger flera toppchefer på några av Rysslands största industriföretag, uppger brittiska Express. Även Iltalehti, en av Finlands största tidningar, rapporterar om uppgifterna.

Enligt forskare vid Rysslands institut för ekonomisk prognostisering har företagsledares ilska mot Kreml växt i allt snabbare takt.

– Industrin uthärdade den inledande perioden av den konstgjorda nedkylningen av den ryska ekonomin med förståelse, men år 2025 tog tålamodet slut, framhåller institutets forskare enligt Express.

"Som en bil på tomgång"

Under november månad uppges produktionsvolymerna i Ryssland sammanlagt ha minskat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Flera andra sektorer har också minskat, bland annat sjönk livsmedelsproduktionen för första gången på 15 år.

Även om siffran kan framstå som liten ska läget vara riktigt illa i flera branscher. Värst drabbat är fordonsindustrin där bland annat tillverkandet av bilar sjunkit med 34 procent.

Den ryska ekonomen Alexandra Prokopenko, som stämplats som en fientlig “utländsk agent” av Putinregimen, menar att Rysslands militära ekonomi genomgår en “omvänd avindustrialisering”.

– Högteknologiska sektorer ger vika för arbetsintensiva industrier med låg produktivitet, medan den civila ekonomin stagnerar och militär produktion prioriteras, säger hon enligt Express.

Enligt ekonomen har den ryska ekonomin frusit fast i ett “instabilt” läge.

– Den närmaste analogin är en bil som går på tomgång i friläge och motorn överhettas. Bilen rör sig varken framåt eller bakåt, men ju längre den står, desto mer skador samlas under huven.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Öppet brev till diktatorn

Kombinationen av hårda sanktioner, stigande räntor och en kraftig ekonomisk avmattning är förklaringarna till varför den ryska industrin uppges stå på katastrofens rand.

Uppgifterna om att ryska företagsledare har tappat tålamodet kommer kort efter att ryska affärsmän i ett öppet brev krävt att Vladimir Putin ska betala för det statliga beslagtagandet av fabriker, hamnar och stora företag som ska uppgå till ett värde av motsvarande 43 miljoner dollar.

– Om staten behöver något, så okej, nationalisera det – men betala för det, köp det från ägaren, säger Alexander Shokhin, chef för det ryska industri- och entreprenörsförbundet RSPP, enligt oberoende The Moscow Times.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen