LIBERALERNA: ”Kommer ingå i regeringen”

2022 10 11

Liberalerna kommer att ingå i Sveriges nästa regering.

Det säger Mats Persson, partiets gruppledare i riksdagen, i en intervju med SVT Nyheter.

– Vi är övertygade om att vi kommer ingå i den här regeringen, säger han till tv-kanalen.

Han tillägger:

– Väljarna har varit väldigt tydliga med att L ska ingår i en liberal, borgerlig regering och jag är helt säker på att vi kommer att göra det.

En dag kvar

I morgon, onsdag, ska Ulf Kristersson (M) träffa riskdagens talman Andreas Norlén.

Då förväntas Kristersson presentera ett regeringsbesked.

Men klockan tickar. Enligt källor till DN är högerpartierna fortfarande inte överens.

– Ingenting är klart förrän allting är klart, så i nuläget finns ingenting att säga, sa riksdagsledamoten Lina Nordquist (L) till tidningen under gårdagen.

Vill inte släppa in L

Källor till SR Ekot har tidigare uppgett att Sverigedemokraterna inte vill släppa in Liberalerna i regeringen.

SD kräver ett stort politisk inflytande för att ändra uppfattning, erfar DN.

– Knäckfrågan är om Liberalerna ska få några ministerposter eller ej. För SD handlar det i så fall om hur mycket sakpolitik man kan få i utbyte mot att släppa fram L och själva bli kvar utanför regeringen. En kostnad för SD:s medgivande kan enligt uppgift också bli att samarbetsavtalet mellan de fyra partierna blir mer detaljerat än det annars skulle ha varit, uppgav DN i går med hänvisning till källor med insyn i regeringsförhandlingarna.

Enligt tidningens uppgifter har SD:s Jimmie Åkesson och L-ledaren Johan Pehrson haft privata möten där parterna har diskuterat frågan om ministerposter. Samtalen har handlat om hur mycket sakpolitik som SD ska få igenom för att gå med på att släppa in L i en regering.

Så väljs en statsminister

När talmannen har ett förslag till ny statsminister och har överlagt med de vice talmännen så läggs förslaget fram i riksdagens kammare och bordläggs en första gång. När talmannen presenterar sitt förslag uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen.
Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.
Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.
Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd måste talmannen prata med partiledarna igen, överlägga med de vice talmännen, och därefter lämna ett nytt förslag.
Talmannen har fyra gånger på sig. Om inget förslag till ny statsminister får tillräckligt stöd i riksdagen ska ett extra val hållas inom tre månader.
Källa: Riksdagen

Text: Redaktionen

Diplomater chockade – ”Västliga alliansen är över”

2025 12 14

Chockstämning råder bland europeiska diplomater.

Europeiska diplomater i USA är chockade och förtvivlade över hur relationen mellan USA och Europa har utvecklats.

Vissa varnar till och med för att det inte finns någon västlig allians längre.

”Aldrig detsamma igen”

Flera diplomater, som väljer att vara anonyma, uttrycker sin desperation till följd av den nya amerikanska säkerhetsstrategin, rapporterar Politico, som har talat med diplomater i samband med julfester på ambassader i Washington.

En diplomat från ett medelstort land i Europa hävdar att det i praktiken inte finns någon västallians längre.

– Den västliga alliansen är över, säger diplomaten, enligt tidningen.

Reaktionen är stark efter att Trump-administrationen gått till en rad angrepp mot europeiska länder.

– Relationen kommer aldrig att bli densamma igen, tillägger diplomaten.

Många är dock oroliga för att öppet visa sitt missnöje.

– Det är off the record, säger diplomatens rådgivare till tidningen.

LÄS OCKSÅ: AVSLÖJAT: Trump-allierad jobbar för rysk oljejätte

”Politisk krigsförklaring”

Rädslan för att uttala sig öppet har sina skäl.

Förra månaden tvingades exempelvis Belgiens försvarsattaché avgå efter att ha beskrivit Trump-administrationen som ”präglad av kaos och oförutsägbarhet”.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth tog illa upp, och försvarsattachén fick lämna sin post.

Men många är missnöjda och stämningen är dyster bland de europeiska diplomaterna.

EU:s tidigare utrikesrepresentant Josep Borell har beskrivit USA:s nya säkerhetsstrategi som en ”politisk krigsförklaring”.

Vissa är hoppfulla

Vissa hoppas dock fortfarande på en återgång till den världsordning som gällde innan Trump kom till makten.

– Allt kommer att återgå till det normala om två år när det finns en ny president, säger en biträdande missionschef från ett sydösteuropeiskt land till tidningen.

En annan diplomat hoppas att Trump-administrationens angrepp på Europa kan stärka EU, och menar att det kanske rent av är det som är Trumps syfte.

– Han kanske gör oss en tjänst genom att uppmuntra oss att bli starkare, mer kapabla allierade, säger källan, dock med viss tvekan, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar - "Bara då kan det bli vapenvila"

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen