LIBERALERNA: ”Kommer ingå i regeringen”

2022 10 11

Liberalerna kommer att ingå i Sveriges nästa regering.

Det säger Mats Persson, partiets gruppledare i riksdagen, i en intervju med SVT Nyheter.

– Vi är övertygade om att vi kommer ingå i den här regeringen, säger han till tv-kanalen.

Han tillägger:

– Väljarna har varit väldigt tydliga med att L ska ingår i en liberal, borgerlig regering och jag är helt säker på att vi kommer att göra det.

En dag kvar

I morgon, onsdag, ska Ulf Kristersson (M) träffa riskdagens talman Andreas Norlén.

Då förväntas Kristersson presentera ett regeringsbesked.

Men klockan tickar. Enligt källor till DN är högerpartierna fortfarande inte överens.

– Ingenting är klart förrän allting är klart, så i nuläget finns ingenting att säga, sa riksdagsledamoten Lina Nordquist (L) till tidningen under gårdagen.

Vill inte släppa in L

Källor till SR Ekot har tidigare uppgett att Sverigedemokraterna inte vill släppa in Liberalerna i regeringen.

SD kräver ett stort politisk inflytande för att ändra uppfattning, erfar DN.

– Knäckfrågan är om Liberalerna ska få några ministerposter eller ej. För SD handlar det i så fall om hur mycket sakpolitik man kan få i utbyte mot att släppa fram L och själva bli kvar utanför regeringen. En kostnad för SD:s medgivande kan enligt uppgift också bli att samarbetsavtalet mellan de fyra partierna blir mer detaljerat än det annars skulle ha varit, uppgav DN i går med hänvisning till källor med insyn i regeringsförhandlingarna.

Enligt tidningens uppgifter har SD:s Jimmie Åkesson och L-ledaren Johan Pehrson haft privata möten där parterna har diskuterat frågan om ministerposter. Samtalen har handlat om hur mycket sakpolitik som SD ska få igenom för att gå med på att släppa in L i en regering.

Så väljs en statsminister

När talmannen har ett förslag till ny statsminister och har överlagt med de vice talmännen så läggs förslaget fram i riksdagens kammare och bordläggs en första gång. När talmannen presenterar sitt förslag uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen.
Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.
Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.
Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd måste talmannen prata med partiledarna igen, överlägga med de vice talmännen, och därefter lämna ett nytt förslag.
Talmannen har fyra gånger på sig. Om inget förslag till ny statsminister får tillräckligt stöd i riksdagen ska ett extra val hållas inom tre månader.
Källa: Riksdagen

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen