LIBERALERNA: ”Kommer ingå i regeringen”

2022 10 11

Liberalerna kommer att ingå i Sveriges nästa regering.

Det säger Mats Persson, partiets gruppledare i riksdagen, i en intervju med SVT Nyheter.

– Vi är övertygade om att vi kommer ingå i den här regeringen, säger han till tv-kanalen.

Han tillägger:

– Väljarna har varit väldigt tydliga med att L ska ingår i en liberal, borgerlig regering och jag är helt säker på att vi kommer att göra det.

En dag kvar

I morgon, onsdag, ska Ulf Kristersson (M) träffa riskdagens talman Andreas Norlén.

Då förväntas Kristersson presentera ett regeringsbesked.

Men klockan tickar. Enligt källor till DN är högerpartierna fortfarande inte överens.

– Ingenting är klart förrän allting är klart, så i nuläget finns ingenting att säga, sa riksdagsledamoten Lina Nordquist (L) till tidningen under gårdagen.

Vill inte släppa in L

Källor till SR Ekot har tidigare uppgett att Sverigedemokraterna inte vill släppa in Liberalerna i regeringen.

SD kräver ett stort politisk inflytande för att ändra uppfattning, erfar DN.

– Knäckfrågan är om Liberalerna ska få några ministerposter eller ej. För SD handlar det i så fall om hur mycket sakpolitik man kan få i utbyte mot att släppa fram L och själva bli kvar utanför regeringen. En kostnad för SD:s medgivande kan enligt uppgift också bli att samarbetsavtalet mellan de fyra partierna blir mer detaljerat än det annars skulle ha varit, uppgav DN i går med hänvisning till källor med insyn i regeringsförhandlingarna.

Enligt tidningens uppgifter har SD:s Jimmie Åkesson och L-ledaren Johan Pehrson haft privata möten där parterna har diskuterat frågan om ministerposter. Samtalen har handlat om hur mycket sakpolitik som SD ska få igenom för att gå med på att släppa in L i en regering.

Så väljs en statsminister

När talmannen har ett förslag till ny statsminister och har överlagt med de vice talmännen så läggs förslaget fram i riksdagens kammare och bordläggs en första gång. När talmannen presenterar sitt förslag uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen.
Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.
Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.
Om ett förslag till statsminister inte får tillräckligt stöd måste talmannen prata med partiledarna igen, överlägga med de vice talmännen, och därefter lämna ett nytt förslag.
Talmannen har fyra gånger på sig. Om inget förslag till ny statsminister får tillräckligt stöd i riksdagen ska ett extra val hållas inom tre månader.
Källa: Riksdagen

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen