Kommunister rasar mot Finlands regering

2023 09 06

Finland kan förbjuda flera kontroversiella symboler kopplade till nazismen och kommunismen.

Ett förbud utreds av den finländska regeringen.

Regeringen ska bland annat att utreda möjligheterna att kriminalisera kommunismens symboler – till exempel Sovjetunionens flagga med skäran och hammaren.

Ett potentiellt förbud motiveras med att de kommunistiska symbolerna har kopplingar till massmord och förtryck, rapporterar statliga Yle.

Stor ilska bland kommunisterna

Finlands Kommunistiska Parti, SKP, är inte nöjda med regeringens planer.

Partiordförande Jiri Mäntysalo kallar förslaget för odemokratiskt och anser att det är felaktigt att behandla den kommunistiska ideologin på samma sätt som den nazistiska.

– Att säga att kommunismen är det samma som nazismen bryter mot demokratin. Vi är ett lagligt parti och har inget som bryter mot mänskliga rättigheter i vårt partiprogram, säger Mäntysalo till Yle.

Kommer att bryta mot reglerna

Om ett förbud införs kommer Kommunistpartiet att trotsa de nya reglerna.

Det fastslår partiordförande Mäntysalo.

Han framhåller att partimedlemmarna måste vara ”modiga” och stå upp mot ett förbud.

– Även om regeringen kan ta till åtgärder mot kommunistiska symboler så kommer vi inte att sluta använda dem. Vi är redo att hitta sätt att bekämpa ett sådant lagförslag där regeringen skulle försöka kriminalisera kommunistiska symboler, säger partiordföranden till Yle.

Skyller på Sovjetregimen

På sin hemsida har Finlands Kommunistiska Parti publicerat en text som kritiserar förslaget från den finländska regeringen.

Bland annat skriver man att Joseph Stalins ( Sovjetunionens diktator 1924-1953) förföljelser av oliktänkande ”felaktigt har likställts med Adolf Hitlers massmord i Nazityskland”.

– Dessa förföljelser härstammar inte från kommunismen som ideologi, skriver partiet.

Fakta Stalins skräckvälde

Stalin tog över makten i Sovjet 1924.

Han blev snabbt en fruktad diktator.

Under Stalins kommunistiska skräckvälde skedde stora utrensningar i Ryssland och övriga sovjetrepubliker.

Uppgifterna om Stalins offer varierar, men historiker är överens om att diktatorn deporterade och dödade miljontals människor under sin tid vid makten. Vissa historiker uppskattar antalet dödade till över 20 miljoner.

Enligt officiella siffror från Sovjetunionen deporterades uppskattningsvis mer än 14 miljoner människor till Gulag – ett system av fängelser och arbetsläger av olika slag – mellan 1929 och 1953.

Ytterligare sju till åtta miljoner deporterades till avlägsna områden i Sovjetunionen.

Arkivfoto: Ertly

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen