Kommunister rasar mot Finlands regering

2023 09 06

Finland kan förbjuda flera kontroversiella symboler kopplade till nazismen och kommunismen.

Ett förbud utreds av den finländska regeringen.

Regeringen ska bland annat att utreda möjligheterna att kriminalisera kommunismens symboler – till exempel Sovjetunionens flagga med skäran och hammaren.

Ett potentiellt förbud motiveras med att de kommunistiska symbolerna har kopplingar till massmord och förtryck, rapporterar statliga Yle.

Stor ilska bland kommunisterna

Finlands Kommunistiska Parti, SKP, är inte nöjda med regeringens planer.

Partiordförande  Jiri Mäntysalo kallar förslaget för odemokratiskt och anser att det är felaktigt att behandla den kommunistiska ideologin på samma sätt som den nazistiska.  

– Att säga att kommunismen är det samma som nazismen bryter mot demokratin. Vi är ett lagligt parti och har inget som bryter mot mänskliga rättigheter i vårt partiprogram, säger Mäntysalo till Yle.

Kommer att bryta mot reglerna

Om ett förbud införs kommer Kommunistpartiet att trotsa de nya reglerna.

Det fastslår partiordförande Mäntysalo. 

Han framhåller att partimedlemmarna måste vara ”modiga” och stå upp mot ett förbud.

– Även om regeringen kan ta till åtgärder mot kommunistiska symboler så kommer vi inte att sluta använda dem. Vi är redo att hitta sätt att bekämpa ett sådant lagförslag där regeringen skulle försöka kriminalisera kommunistiska symboler, säger partiordföranden till Yle.

Skyller på Sovjetregimen

På sin hemsida har Finlands Kommunistiska Parti publicerat en text som kritiserar förslaget från den finländska regeringen.

Bland annat skriver man att Joseph Stalins ( Sovjetunionens diktator 1924-1953) förföljelser av oliktänkande ”felaktigt har likställts med Adolf Hitlers massmord i Nazityskland”.

– Dessa förföljelser härstammar inte från kommunismen som ideologi, skriver partiet.

Fakta Stalins skräckvälde

Stalin tog över makten i Sovjet 1924.

Han blev snabbt en fruktad diktator.

Under Stalins kommunistiska skräckvälde skedde stora utrensningar i Ryssland och övriga sovjetrepubliker.

Uppgifterna om Stalins offer varierar, men historiker är överens om att diktatorn deporterade och dödade miljontals människor under sin tid vid makten. Vissa historiker uppskattar antalet dödade till över 20 miljoner. 

Enligt officiella siffror från Sovjetunionen deporterades uppskattningsvis mer än 14 miljoner människor till Gulag –  ett system av fängelser och arbetsläger av olika slag – mellan 1929 och 1953.

Ytterligare sju till åtta miljoner deporterades till avlägsna områden i Sovjetunionen.

Arkivfoto: Ertly

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Oddsen ändras – här är Sveriges statsminister efter valet

2026 09 10

Igår möttes statsminister Ulf Kristersson (M) och oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) i SVT:s duell.

Dagen efter, med blott tre dagar till valet, har oddsen för vem som kommer att bli Sveriges nästa statsminister förändrats.

Ulf Kristersson knappar in. Även om S-ledaren står kvar som favorit till posten.

Oddsen visar att det fortsatt är Magdalena Andersson som är favorit att leda nästa regering, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet och tillägger:

Men Ulf Kristersson har stärkt sin position den senaste tiden och har nu ett lägre odds jämfört med någon vecka sedan.

En prognos

Oddsen för att Andersson utses till statsminister efter valet står just nu i 1,40 gånger pengarna. För Kristerssons del är oddset 2,75 hos Unibet. 

Eller också uttryckt: 60,4 procent chans för S-ledaren och 30,7 procent för M-ledaren. För Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) är chansen betydligt lägre. Oddsen står till 15 gånger pengarna för Busch och 26 gånger pengarna för Åkesson att någon av de två partiledarna ska bli nästa statsminister.

Oddsen bör betraktas som en prognossignal och inte förväxlas med en opinionsmätning. Historiskt har oddsen dock ofta varit relativt träffsäkra.

Andra läser: Mette Frederiksen kallar till möte – ”Djupt oroande”

Oavgjort i debatten?

Många experter och analytiker bedömde att gårdagens debatt mellan de två statsministerkandidaterna slutade oavgjort.

En av de hetare ordväxlingarna uppstod kring ämnet brott och straff och förslaget om slopad mängdrabatt. 

– Många trodde att Socialdemokraterna hade lagt om sin kriminalpolitik ända tills de röstade nej till att slopa straffrabatten. Där tappade de all trovärdighet, sade Ulf Kristersson i debatten.

Andersson svarade med att S vill ta bort rabatten för sexualbrott och våldsbrott och röstade emot Tidösidans förslag på grund av frågetecken kring finansiering och implementering.

– Det är ovärdigt, sade S-ledaren om sin motståndares kommentar.

Andra läser: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen