Kommunister rasar mot Finlands regering

2023 09 06

Finland kan förbjuda flera kontroversiella symboler kopplade till nazismen och kommunismen.

Ett förbud utreds av den finländska regeringen.

Regeringen ska bland annat att utreda möjligheterna att kriminalisera kommunismens symboler – till exempel Sovjetunionens flagga med skäran och hammaren.

Ett potentiellt förbud motiveras med att de kommunistiska symbolerna har kopplingar till massmord och förtryck, rapporterar statliga Yle.

Stor ilska bland kommunisterna

Finlands Kommunistiska Parti, SKP, är inte nöjda med regeringens planer.

Partiordförande  Jiri Mäntysalo kallar förslaget för odemokratiskt och anser att det är felaktigt att behandla den kommunistiska ideologin på samma sätt som den nazistiska.  

– Att säga att kommunismen är det samma som nazismen bryter mot demokratin. Vi är ett lagligt parti och har inget som bryter mot mänskliga rättigheter i vårt partiprogram, säger Mäntysalo till Yle.

Kommer att bryta mot reglerna

Om ett förbud införs kommer Kommunistpartiet att trotsa de nya reglerna.

Det fastslår partiordförande Mäntysalo. 

Han framhåller att partimedlemmarna måste vara ”modiga” och stå upp mot ett förbud.

– Även om regeringen kan ta till åtgärder mot kommunistiska symboler så kommer vi inte att sluta använda dem. Vi är redo att hitta sätt att bekämpa ett sådant lagförslag där regeringen skulle försöka kriminalisera kommunistiska symboler, säger partiordföranden till Yle.

Skyller på Sovjetregimen

På sin hemsida har Finlands Kommunistiska Parti publicerat en text som kritiserar förslaget från den finländska regeringen.

Bland annat skriver man att Joseph Stalins ( Sovjetunionens diktator 1924-1953) förföljelser av oliktänkande ”felaktigt har likställts med Adolf Hitlers massmord i Nazityskland”.

– Dessa förföljelser härstammar inte från kommunismen som ideologi, skriver partiet.

Fakta Stalins skräckvälde

Stalin tog över makten i Sovjet 1924.

Han blev snabbt en fruktad diktator.

Under Stalins kommunistiska skräckvälde skedde stora utrensningar i Ryssland och övriga sovjetrepubliker.

Uppgifterna om Stalins offer varierar, men historiker är överens om att diktatorn deporterade och dödade miljontals människor under sin tid vid makten. Vissa historiker uppskattar antalet dödade till över 20 miljoner. 

Enligt officiella siffror från Sovjetunionen deporterades uppskattningsvis mer än 14 miljoner människor till Gulag –  ett system av fängelser och arbetsläger av olika slag – mellan 1929 och 1953.

Ytterligare sju till åtta miljoner deporterades till avlägsna områden i Sovjetunionen.

Arkivfoto: Ertly

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen