Kommunister rasar mot Finlands regering

2023 09 06

Finland kan förbjuda flera kontroversiella symboler kopplade till nazismen och kommunismen.

Ett förbud utreds av den finländska regeringen.

Regeringen ska bland annat att utreda möjligheterna att kriminalisera kommunismens symboler – till exempel Sovjetunionens flagga med skäran och hammaren.

Ett potentiellt förbud motiveras med att de kommunistiska symbolerna har kopplingar till massmord och förtryck, rapporterar statliga Yle.

Stor ilska bland kommunisterna

Finlands Kommunistiska Parti, SKP, är inte nöjda med regeringens planer.

Partiordförande  Jiri Mäntysalo kallar förslaget för odemokratiskt och anser att det är felaktigt att behandla den kommunistiska ideologin på samma sätt som den nazistiska.  

– Att säga att kommunismen är det samma som nazismen bryter mot demokratin. Vi är ett lagligt parti och har inget som bryter mot mänskliga rättigheter i vårt partiprogram, säger Mäntysalo till Yle.

Kommer att bryta mot reglerna

Om ett förbud införs kommer Kommunistpartiet att trotsa de nya reglerna.

Det fastslår partiordförande Mäntysalo. 

Han framhåller att partimedlemmarna måste vara ”modiga” och stå upp mot ett förbud.

– Även om regeringen kan ta till åtgärder mot kommunistiska symboler så kommer vi inte att sluta använda dem. Vi är redo att hitta sätt att bekämpa ett sådant lagförslag där regeringen skulle försöka kriminalisera kommunistiska symboler, säger partiordföranden till Yle.

Skyller på Sovjetregimen

På sin hemsida har Finlands Kommunistiska Parti publicerat en text som kritiserar förslaget från den finländska regeringen.

Bland annat skriver man att Joseph Stalins ( Sovjetunionens diktator 1924-1953) förföljelser av oliktänkande ”felaktigt har likställts med Adolf Hitlers massmord i Nazityskland”.

– Dessa förföljelser härstammar inte från kommunismen som ideologi, skriver partiet.

Fakta Stalins skräckvälde

Stalin tog över makten i Sovjet 1924.

Han blev snabbt en fruktad diktator.

Under Stalins kommunistiska skräckvälde skedde stora utrensningar i Ryssland och övriga sovjetrepubliker.

Uppgifterna om Stalins offer varierar, men historiker är överens om att diktatorn deporterade och dödade miljontals människor under sin tid vid makten. Vissa historiker uppskattar antalet dödade till över 20 miljoner. 

Enligt officiella siffror från Sovjetunionen deporterades uppskattningsvis mer än 14 miljoner människor till Gulag –  ett system av fängelser och arbetsläger av olika slag – mellan 1929 och 1953.

Ytterligare sju till åtta miljoner deporterades till avlägsna områden i Sovjetunionen.

Arkivfoto: Ertly

Text: Redaktionen


23 sep 2026

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post. 

– Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman. 

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen


24 sep 26

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som kör dieselbil

2026 09 24

Dieselpriset har stigit kraftigt runt om i Europa till följd av kriget mellan USA och Iran.

Störningar av trafiken genom Hormuzsundet har bidragit till att priserna ökat markant vid pump.

Nu blir det ännu dyrare.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en krönika hos Transportnytt.

Han hänvisar dels till situationen i Mellanöstern, dels till omfattande nedstängningar av raffinaderier i Europa efter prognoser om en kraftigt minskad efterfrågan på diesel.

”Även i Sverige”

Hemberg konstaterar att Europa inte längre är självförsörjande på diesel, utan är beroende av leveranser från ”konfliktdrabbade producenter och mellanhänder”.

På grund av blockeringarna i Hormuzsundet och Röda havet transporteras dieseln nu med tankfartyg runt den afrikanska kontinenten.  

– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning. Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver Hemberg.

Sverige befinner sig visserligen i ett bättre läge än många andra europeiska länder, eftersom norsk olja används till svensk bensin och diesel.

Trots det bedömer Hemberg att dieselpriset kommer att stiga kraftigt i Sverige.

– Våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa.

Läs mer: Bokningarna rusar – Ryanair sätter in ny direktlinje

Tillfälliga sänkningar försvinner

Bränslepriserna i Sverige beräknas stiga redan nästa vecka.  

Torsdagen den 1 oktober löper den första av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. Det innebär att skatten höjs med motsvarande cirka en krona litern för bensin och 40 öre per liter för diesel.

Två månader senare, den 1 december, löper den andra tillfälliga skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med cirka tre kronor per liter.

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen