Kontantlarm från Riksbanken – direktiv till allmänheten

2024 02 06

Under den senaste månaden höjdes krigsretoriken rejält från såväl regering som myndigheter i Sverige.

En omfattande it-attack signerad ryska hackergruppen Akira slog dessutom så sent som  häromveckan ut flera butikers betaltjänster och skakade om flera stora företag, bland annat Filmstaden och Systembolaget. Även flera regioner försattes i stabsläge.

Men trots det allvarliga omvärldsläget minskar kontantuttagen drastiskt, rapporterar Sveriges Radio.

Upp till allmänheten

Det är direkt oroande, menar Riksbanken, som kommer med direktiv om att det är upp till svenska folket att se till att kontanter är i omlopp.

– Alla önskar ju att kontanterna finns kvar för att vi ska kunna använda dem i en krissituation, säger Mattias Rostedt, enhetschef för kontanter på myndigheten, till radiokanalen.

– Men det bygger ju på att människor använder dem och att det finns en omsättning på kontanter. 

Kan vara värdelöst i skarpt läge

Sedan tidigare finns en uppmaning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha 2 000 kronor i kontanter redo för kris för att kunna betala för mat, medicin och drivmedel.

Men att kontantuttagen inte ökar, trots hackerattacker och krigsuppmaningar, förvånar Mattias Rostedt.

Enligt riksbankschefen kan det innebära att det finns en risk att det inte kommer att kunna gå att använda kontanter när det väl brinner till.

– När ingen använder kontanter att betala med finns ju inget incitament för handlaren att erbjuda en sådan tjänst och det är klart att det finns en risk för att kontanterna inte har en funktion.

Erik Thedéen: "Viktigt som privatperson"

Mattias Rostedt får medhåll av sin högsta chef, Erik Thedéen.

Att ha tillgång till flera olika betalsätt är ett sätt att öka motståndskraften och vara mindre sårbar.

– Som privatperson är det viktigt att man har kontanter hemma, gärna i mindre valörer, säger Riksbankens chef i en utfrågning av finansutskottet, enligt myndighetens hemsida.

Erik Thedéen tillägger:

– Dessutom anser Riksbanken att näringsidkare som säljer livsnödvändiga varor och tjänster, som matvaror, drivmedel och apoteksvaror, som huvudregel ska vara skyldiga enligt lag att ta emot kontanter.

Allvarlig påminnelse: "Vad händer då?"

Hackerattackerna i januari ska ses som en allvarlig ögonöppnare, menar it-säkerehtsspecialisten Karl Emil Nikka, som uppmanar till en större diskussion om digitaliserad handel kontra kontant betalning.

– Ta detta som en påminnelse om hur sårbart det digitala samhället är. Vi är inte i närheten av så förberedda som vi borde vara, säger han till GP.

– Vad gör vi dagen vi inte kan handla i butiker? När Ryssland slog ut Ukrainas digitala handel tog det otroligt hårt, och den var inte alls lika digitaliserad som våran är.

LÄS MER: Regeringens besked till folket – kontantbetalning för tre varor

LÄS MER: Myndighet uppmanar till kontantberedskap – så mycket behövs

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

Svenskar i Grekland förvarnas – kan åka hem med skyhög räkning

2025 07 03

Högst upp på listan över svenskarnas mest bokade resmål i sommar hittas Grekland tillsammans med Cypern, enligt siffror från researrangören Tui.

Men oförsiktiga turister kan åka hem med en tung faktura.

Utan att ens veta att något har gått fel.

Anledningen är att din mobil kan kopplas till det turkiska mobilnätet, trots att Grekland tillhör EU och du därmed kan förvänta dig samma roamingkostnad som hemma i Sverige.

Och det riskerar att bli en dyr historia, konstaterar exempelvis Lixa Axelberg från mobiloperatören Fello.

– Ofta ringer folk till oss när det redan är för sent, har hon berättat för GP.

Drabbas även på fastlandet

Risken är som störst på de grekiska öarna nära Turkiet, som exempelvis superpopulära Rhodos och Kos. 

Men även svenskar som befunnit sig på fastlandet, bland annat i huvudstaden Aten, har drabbats av samma sak.

Konsekvensen blir saftiga räkningar, ofta på flera hundra kronor.

Skälet till missen är inte sällan för att nätsökningen på telefonen sker automatiskt och inte manuellt. Lisa Axelberg uppmanar att ändra inställningen till det senare.

– Annars kan din mobil koppla upp sig mot Turkiet fast du är i Grekland. Det kostar mycket mer, säger hon.

Även turister på Cypern varnas

Konsumentsajten Mobil.se har också flaggat för samma miss. Då talades det specifikt om riskerna på Cypern.

– Det här gäller särskilt nära EU:s yttre gränser som på Cypern där grekiska delen av ön har surfpriser som hemma, medan turkiska delen inte har det, framhåller sajten.

– Ibland kan man också vara nära gränsen till EU utan att man tänker på det, till exempel nära Schweiz, Andorra, Monaco eller Gibraltar.

LÄS MER: Ryanair backar – ändrar kritiserad regel

Risk även på färjan

Det är dock inte enbart på land som risken för en oväntad mobilräkning uppstår.

Folk som reser med färjor måste också se upp. Lämnar man mobiltäckningen helt är risken att man blir uppkopplad till färjans eget mobilnät, vilket går via satellituppkoppling och kostar enorma summor för konsumenten.

Det kan även ske på resor mellan två EU-länder – exempelvis på färjan mellan Trelleborg och tyska Sassnitz.

– Många tror att de kan använda sina mobiltelefoner ombord på färjor till utlandet utan extra kostnader, som är fallet på andra håll i EU/EES. Men reglerna för roaming gäller inte till sjöss – och då kan det snabbt bli dyrt att ringa eller surfa på internet, säger Kamilla Sharma, avdelningschef på Nationella kommunikationsmyndigheten i Norge, Nkom, till Din Side.

Foto: G. Lemon

Text: Redaktionen