Kontantlarm från Riksbanken – direktiv till allmänheten
2024 02 06
Svenska folket uppmanas ha kontanter hemma vid händelse av en krissituation.
Under den senaste månaden höjdes krigsretoriken rejält från såväl regering som myndigheter i Sverige.
En omfattande it-attack signerad ryska hackergruppen Akira slog dessutom så sent som häromveckan ut flera butikers betaltjänster och skakade om flera stora företag, bland annat Filmstaden och Systembolaget. Även flera regioner försattes i stabsläge.
Men trots det allvarliga omvärldsläget minskar kontantuttagen drastiskt, rapporterar Sveriges Radio.
Upp till allmänheten
Det är direkt oroande, menar Riksbanken, som kommer med direktiv om att det är upp till svenska folket att se till att kontanter är i omlopp.
– Alla önskar ju att kontanterna finns kvar för att vi ska kunna använda dem i en krissituation, säger Mattias Rostedt, enhetschef för kontanter på myndigheten, till radiokanalen.
– Men det bygger ju på att människor använder dem och att det finns en omsättning på kontanter.
Kan vara värdelöst i skarpt läge
Sedan tidigare finns en uppmaning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha 2 000 kronor i kontanter redo för kris för att kunna betala för mat, medicin och drivmedel.
Men att kontantuttagen inte ökar, trots hackerattacker och krigsuppmaningar, förvånar Mattias Rostedt.
Enligt riksbankschefen kan det innebära att det finns en risk att det inte kommer att kunna gå att använda kontanter när det väl brinner till.
– När ingen använder kontanter att betala med finns ju inget incitament för handlaren att erbjuda en sådan tjänst och det är klart att det finns en risk för att kontanterna inte har en funktion.
Erik Thedéen: "Viktigt som privatperson"
Mattias Rostedt får medhåll av sin högsta chef, Erik Thedéen.
Att ha tillgång till flera olika betalsätt är ett sätt att öka motståndskraften och vara mindre sårbar.
– Som privatperson är det viktigt att man har kontanter hemma, gärna i mindre valörer, säger Riksbankens chef i en utfrågning av finansutskottet, enligt myndighetens hemsida.
Erik Thedéen tillägger:
– Dessutom anser Riksbanken att näringsidkare som säljer livsnödvändiga varor och tjänster, som matvaror, drivmedel och apoteksvaror, som huvudregel ska vara skyldiga enligt lag att ta emot kontanter.
Allvarlig påminnelse: "Vad händer då?"
Hackerattackerna i januari ska ses som en allvarlig ögonöppnare, menar it-säkerehtsspecialisten Karl Emil Nikka, som uppmanar till en större diskussion om digitaliserad handel kontra kontant betalning.
– Ta detta som en påminnelse om hur sårbart det digitala samhället är. Vi är inte i närheten av så förberedda som vi borde vara, säger han till GP.
– Vad gör vi dagen vi inte kan handla i butiker? När Ryssland slog ut Ukrainas digitala handel tog det otroligt hårt, och den var inte alls lika digitaliserad som våran är.
LÄS MER: Regeringens besked till folket – kontantbetalning för tre varor
LÄS MER: Myndighet uppmanar till kontantberedskap – så mycket behövs
Foto: Danske Bank
Text: Redaktionen
