Kopplar ihop polismordet med S-MP:s politik

2021 07 07

Sverigedemokraterna går till angrepp mot S-MP-regeringens politik kopplat till mordet på polismannen i Göteborg.

– För drygt ett år sedan dömdes 17-åringen för mordförsök efter att ha knivhuggit en man på spårvagnen med en kökskniv. Nu sitter han anhållen misstänkt för mordet på den 33-årige polismannen, framhåller SD på sina officiella Facebook- och Instagramsidor.

Extrema straffrabatter

Tillsammans med texten har ett inlägg från SD:s rättspolitiska talesperson Adam Marttinen delats med följande text:

– 17-åringen dömdes för mordförsöket till ett års sluten ungdomsvård i början av 2020. Låt det sjunka in. Med facit i hand så tror jag att S/MP-regeringen är rätt så ensamma i vårt land om att försvara extrema straffrabatter för livsfarliga tonåringar, skriver Marttinen i inlägget, som fått tusentals interaktioner.

ANALYS

Brottsligheten och alla dödsskjutningar i Sverige – som ligger sämst till av alla 22 undersökta länder i Europa enligt Brottsförebyggande rådet – är S-MP-regeringens största svaghet inför valet 2022 och det är inget nytt att M-KD-SD-sidan riktar skarp kritik mot S-MP-regeringen i just den frågan.

Att SD kopplar samman dödsskjutningen av polisen i Göteborg med S-MP-regeringens politik understryker ytterligare brottspolitikens fokus i svensk politik idag och lär inte ses med blida ögon från Regeringen Löfven.

Uppskruvad stämning

Det finns alltid en risk med att koppla samman färska tragedier med partipolitiken och SD kan få hård kritik tillbaka från inte minst S-MP-partierna men även andra. Samtidigt lär en högljudd debatt i ämnet även kunna gynna SD som då får fokus på frågan och stämningen är redan så uppskruvad mellan partierna att många väljare redan har vant sig vid tonläget.

34-punktsprogrammet

Frågan om straffrabatt för unga tas upp i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som justitieminister Morgan Johansson har presenterat och de flesta av punkterna föreslås ha trätt i kraft den 1 januari 2022. Punkt 11 har rubriken "Avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet” och avser personer som är 18-20 år.

– I dag särbehandlar straff­systemet personer i åldern 18–20 år som begår allvarlig brotts­lighet. Det kan inne­bära att personer som är 18 år och som begår allvarliga brott får sina straff ned­satta till hälften. Det är inte rimligt. Vid grova brott måste sam­hället kunna reagera kraft­fullt och en krimi­nell livsstil avbrytas i tid, säger justitie- och migrations­minister Morgan Johansson.

För vekt anser SD

SD har i flera år kritiserat straffrabatterna och anser även att förslagen i det nya 34-punktsprogrammet är för veka.

S-MP-regeringen – om den nu får förnyat förtroende när regeringskrisen avklarats – kommer att vara under stor press att leverera mer när det gäller kampen mot  brottsligheten.

Foto: Partisymbolerna resp. Polisen Huddinge FB

[yop_poll id="313"]

20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen