Kopplar ihop polismordet med S-MP:s politik

2021 07 07

Sverigedemokraterna går till angrepp mot S-MP-regeringens politik kopplat till mordet på polismannen i Göteborg.

– För drygt ett år sedan dömdes 17-åringen för mordförsök efter att ha knivhuggit en man på spårvagnen med en kökskniv. Nu sitter han anhållen misstänkt för mordet på den 33-årige polismannen, framhåller SD på sina officiella Facebook- och Instagramsidor.

Extrema straffrabatter

Tillsammans med texten har ett inlägg från SD:s rättspolitiska talesperson Adam Marttinen delats med följande text:

– 17-åringen dömdes för mordförsöket till ett års sluten ungdomsvård i början av 2020. Låt det sjunka in. Med facit i hand så tror jag att S/MP-regeringen är rätt så ensamma i vårt land om att försvara extrema straffrabatter för livsfarliga tonåringar, skriver Marttinen i inlägget, som fått tusentals interaktioner.

ANALYS

Brottsligheten och alla dödsskjutningar i Sverige – som ligger sämst till av alla 22 undersökta länder i Europa enligt Brottsförebyggande rådet – är S-MP-regeringens största svaghet inför valet 2022 och det är inget nytt att M-KD-SD-sidan riktar skarp kritik mot S-MP-regeringen i just den frågan.

Att SD kopplar samman dödsskjutningen av polisen i Göteborg med S-MP-regeringens politik understryker ytterligare brottspolitikens fokus i svensk politik idag och lär inte ses med blida ögon från Regeringen Löfven.

Uppskruvad stämning

Det finns alltid en risk med att koppla samman färska tragedier med partipolitiken och SD kan få hård kritik tillbaka från inte minst S-MP-partierna men även andra. Samtidigt lär en högljudd debatt i ämnet även kunna gynna SD som då får fokus på frågan och stämningen är redan så uppskruvad mellan partierna att många väljare redan har vant sig vid tonläget.

34-punktsprogrammet

Frågan om straffrabatt för unga tas upp i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som justitieminister Morgan Johansson har presenterat och de flesta av punkterna föreslås ha trätt i kraft den 1 januari 2022. Punkt 11 har rubriken "Avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet” och avser personer som är 18-20 år.

– I dag särbehandlar straff­systemet personer i åldern 18–20 år som begår allvarlig brotts­lighet. Det kan inne­bära att personer som är 18 år och som begår allvarliga brott får sina straff ned­satta till hälften. Det är inte rimligt. Vid grova brott måste sam­hället kunna reagera kraft­fullt och en krimi­nell livsstil avbrytas i tid, säger justitie- och migrations­minister Morgan Johansson.

För vekt anser SD

SD har i flera år kritiserat straffrabatterna och anser även att förslagen i det nya 34-punktsprogrammet är för veka.

S-MP-regeringen – om den nu får förnyat förtroende när regeringskrisen avklarats – kommer att vara under stor press att leverera mer när det gäller kampen mot  brottsligheten.

Foto: Partisymbolerna resp. Polisen Huddinge FB

[yop_poll id="313"]

4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen