Kopplar ihop polismordet med S-MP:s politik

2021 07 07

Sverigedemokraterna går till angrepp mot S-MP-regeringens politik kopplat till mordet på polismannen i Göteborg.

– För drygt ett år sedan dömdes 17-åringen för mordförsök efter att ha knivhuggit en man på spårvagnen med en kökskniv. Nu sitter han anhållen misstänkt för mordet på den 33-årige polismannen, framhåller SD på sina officiella Facebook- och Instagramsidor.

Extrema straffrabatter

Tillsammans med texten har ett inlägg från SD:s rättspolitiska talesperson Adam Marttinen delats med följande text:

– 17-åringen dömdes för mordförsöket till ett års sluten ungdomsvård i början av 2020. Låt det sjunka in. Med facit i hand så tror jag att S/MP-regeringen är rätt så ensamma i vårt land om att försvara extrema straffrabatter för livsfarliga tonåringar, skriver Marttinen i inlägget, som fått tusentals interaktioner.

ANALYS

Brottsligheten och alla dödsskjutningar i Sverige – som ligger sämst till av alla 22 undersökta länder i Europa enligt Brottsförebyggande rådet – är S-MP-regeringens största svaghet inför valet 2022 och det är inget nytt att M-KD-SD-sidan riktar skarp kritik mot S-MP-regeringen i just den frågan.

Att SD kopplar samman dödsskjutningen av polisen i Göteborg med S-MP-regeringens politik understryker ytterligare brottspolitikens fokus i svensk politik idag och lär inte ses med blida ögon från Regeringen Löfven.

Uppskruvad stämning

Det finns alltid en risk med att koppla samman färska tragedier med partipolitiken och SD kan få hård kritik tillbaka från inte minst S-MP-partierna men även andra. Samtidigt lär en högljudd debatt i ämnet även kunna gynna SD som då får fokus på frågan och stämningen är redan så uppskruvad mellan partierna att många väljare redan har vant sig vid tonläget.

34-punktsprogrammet

Frågan om straffrabatt för unga tas upp i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som justitieminister Morgan Johansson har presenterat och de flesta av punkterna föreslås ha trätt i kraft den 1 januari 2022. Punkt 11 har rubriken "Avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet” och avser personer som är 18-20 år.

– I dag särbehandlar straff­systemet personer i åldern 18–20 år som begår allvarlig brotts­lighet. Det kan inne­bära att personer som är 18 år och som begår allvarliga brott får sina straff ned­satta till hälften. Det är inte rimligt. Vid grova brott måste sam­hället kunna reagera kraft­fullt och en krimi­nell livsstil avbrytas i tid, säger justitie- och migrations­minister Morgan Johansson.

För vekt anser SD

SD har i flera år kritiserat straffrabatterna och anser även att förslagen i det nya 34-punktsprogrammet är för veka.

S-MP-regeringen – om den nu får förnyat förtroende när regeringskrisen avklarats – kommer att vara under stor press att leverera mer när det gäller kampen mot  brottsligheten.

Foto: Partisymbolerna resp. Polisen Huddinge FB

[yop_poll id="313"]

4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen