Koranbrännaren riskerar fängelsestraff

2023 09 14

Nu utreds Salwan Momika för hets mot folkgrupp.

Under sommaren har Salwan Momika och kompanjonen Salwan Najem bränt koranen vid flera tillfällen.

Det har lett till enorm kritik från såväl Irans högste ledare som olika terrororganisationer.

Koranbränningarna har även påverkat säkerhetsläget i Sverige, och många har menat att det bör bli olagligt att bränna koranen.

Nu utreds koranbrännaren Salwan Momika för nya fall av hets mot folkgrupp, rapporterar Svenska Dagbladet.

Vid flera tillfällen

Det är åklagaren Anna Hankkio som uppger att utredningen berör fem koranbränningar.

– Sedan är det också utredningar där jag tittar på om det förekommit någon form av brottslighet vid livesändningar och inlägg på sociala medier och liknande. Det är sådant som har anmälts av allmänheten, säger hon till SvD.

Beslut om åtal kan komma att lämnas under oktober månad.

Tidigare lagts ner

Tidigare har flera fall av hets mot folkgrupp i anslutning till koranbränningar lagt ner.

Under sommaren har dock en åklagare i Jönköping väckt åtal för hets mot folkgrupp mot en man som skapat och spridit en video där koranen bränns.

Den rättegången kommer att hållas i slutet av månaden.

Kan ge långt straff

Enligt Brottsbalken kan den som gör sig skyldig till grov hets mot folkgrupp dömas till fyra års fängelse.

– Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Ska beaktas

Ett antal saker måste beaktas vid bedömningen om det är ett fall av grov hets mot folkgrupp eller ett brott av mindre allvarlig karaktär.

– Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Salwan Momika själv menar att han är “redo att ställas inför svensk lag”.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen