Koranbrännaren riskerar fängelsestraff

2023 09 14

Nu utreds Salwan Momika för hets mot folkgrupp.

Under sommaren har Salwan Momika och kompanjonen Salwan Najem bränt koranen vid flera tillfällen.

Det har lett till enorm kritik från såväl Irans högste ledare som olika terrororganisationer.

Koranbränningarna har även påverkat säkerhetsläget i Sverige, och många har menat att det bör bli olagligt att bränna koranen.

Nu utreds koranbrännaren Salwan Momika för nya fall av hets mot folkgrupp, rapporterar Svenska Dagbladet.

Vid flera tillfällen

Det är åklagaren Anna Hankkio som uppger att utredningen berör fem koranbränningar.

– Sedan är det också utredningar där jag tittar på om det förekommit någon form av brottslighet vid livesändningar och inlägg på sociala medier och liknande. Det är sådant som har anmälts av allmänheten, säger hon till SvD.

Beslut om åtal kan komma att lämnas under oktober månad.

Tidigare lagts ner

Tidigare har flera fall av hets mot folkgrupp i anslutning till koranbränningar lagt ner.

Under sommaren har dock en åklagare i Jönköping väckt åtal för hets mot folkgrupp mot en man som skapat och spridit en video där koranen bränns.

Den rättegången kommer att hållas i slutet av månaden.

Kan ge långt straff

Enligt Brottsbalken kan den som gör sig skyldig till grov hets mot folkgrupp dömas till fyra års fängelse.

– Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Ska beaktas

Ett antal saker måste beaktas vid bedömningen om det är ett fall av grov hets mot folkgrupp eller ett brott av mindre allvarlig karaktär.

– Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Salwan Momika själv menar att han är “redo att ställas inför svensk lag”.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump försvunnen

2026 06 03

Donald Trump tycks ha försvunnit från offentligheten.

Förra veckan besökte Donald Trump militärsjukhuset Walter Reed.

Dagen efter var han var han på ett regeringsmöte.

Sedan dess har han inte synts till i offentligheten, enligt uppgifter.

”Har nu gått en vecka”

Presidentens långa frånvaro uppmärksammas bland annat av den amerikanske journalisten Aaron Rupar.

– President Trump har inga offentliga evenemang på sitt schema idag heller. Det betyder att det nu har gått en vecka sedan han offentligt deltog i något annat än en förinspelad intervju, skriver Rupar på X.

I den förinspelade intervjun bekräftade Trump bland annat sitt utbrott mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Men i övrigt har presidenten varit ovanligt frånvarande.

– Hans sista offentliga evenemang var hans kabinettmöte i onsdags, en dag efter hans besök hos Walter Reed, uppger Aaron Rupar.

Webbplatsen Roll Calls, som följer presidentens schema, bekräftar att Trump bara har haft evenemang som varit stängda för pressen den senaste veckan, rapporterar Iltalehti.

Ryktades vara död

Trumps ”försvinnande” från offentligheten leder till ryktesspridning och spekulationer, inte minst om presidentens hälsa.

Och det är inte första gången Trump håller sig borta från tv-kamerorna.

I augusti förra året uppstod ett rykte om att Trump hade dött, enligt tidningen. Detta efter att han hållit sig undan offentligheten under en ovanligt lång tidsperiod.

När ryktesspridningen tog fart på allvar och blev en nyhet, visade sig Trump dock offentligt igen.

LÄS OCKSÅ: Ransonering i Moskva - mardröm för Putin

Blåmärken på händerna

Även denna gång har Trumps frånvaro lett till rykten och spekulationer om hans hälsa – en fråga som diskuterats flitigt även tidigare.

Blåmärken på Trumps händer har väckt frågor om hans hälsotillstånd. Det har även uppmärksammats att presidenten ibland tycks somna vid offentliga tillställningar.

Besöket vid sjukhuset Walter Reed förra veckan var hans fjärde hälsokontroll sedan han återvände till Vita huset. I vanliga fall går presidenter bara på hälsokontroll en gång om året.

Vita huset hävdar dock att presidentens hälsa är utmärkt, även efter den senaste hälsokontrollen.

LÄS OCKSÅ: Närboende kan få mer pengar vid vindkraftsbygge

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Måste avskaffas i Sverige – EU har fått nog

2026 06 03

Hösten 2015 införde Sverige särskilda gränskontroller mot Danmark.

Anledningen var flyktingkrisen som den dåvarande S-ledda regeringen menade innebar okontrollerad migration till Sverige.

Gränskontrollerna har sedan dess förlängts varje halvår, senast i maj 2026 med hänvisning till ett allvarligt säkerhetsläge.

Nu riktar EU-kommissionen en skarp uppmaning till Sverige, och flera andra länder, att avskaffa den “tillfälliga” kontrollen, rapporterar DN.

Fasa ut den

Enligt EU har polisen i Sverige redan möjlighet att hantera gränsöverskridande brottslighet, inte minst tack vare en lag som infördes 2023 som ger utrymme för utökade befogenheter.

– Med tanke på de alternativa åtgärder som svenska myndigheter har infört bör Sverige sträva efter att successivt avveckla de inre gränskontrollerna, framhäver kommissionen, enligt DN.

Kan dra Sverige till domstol

Om Sverige och övriga länder inte lyder uppmaningen kan EU dra samtliga inför domstol. I grunden handlar det om att människor inom Europas Schengensamarbete ska fritt utan pass.

Enbart om länderna står inför allvarliga hot ska det göras undantag., enligt EU.

– Kommissionen kommer att hålla nära kontakt med alla berörda medlemsstater för att uppnå detta mål, uppger kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Regeringen: åtgärden krävs

Det är just "allvarliga hot mot Sveriges inre säkerhet” som ligger bakom den senaste förlängningen.

– Ett beslut om förlängning av återinförd gränskontroll vid inre gräns är en av flera åtgärder som krävs för att kunna bemöta det fortsatt allvarliga hotet mot Sveriges inre säkerhet. Beslut om återinförd gränskontroll fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning, framhöll regeringen i maj och tillade:

– Tidigare beslut har grundat sig på olika allvarliga hot mot allmän ordning och inre säkerhet, men det nu aktuella beslutet bygger på den befintliga hotbild som fortsatt är såväl allvarlig som komplex.

Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Danmark har också infört inre gränskontroller.

ANDRA LÄSER: Elon Musk varnas för magplask – kan innebära slutet

Text: Redaktionen