Koranbrännaren riskerar fängelsestraff

2023 09 14

Nu utreds Salwan Momika för hets mot folkgrupp.

Under sommaren har Salwan Momika och kompanjonen Salwan Najem bränt koranen vid flera tillfällen.

Det har lett till enorm kritik från såväl Irans högste ledare som olika terrororganisationer.

Koranbränningarna har även påverkat säkerhetsläget i Sverige, och många har menat att det bör bli olagligt att bränna koranen.

Nu utreds koranbrännaren Salwan Momika för nya fall av hets mot folkgrupp, rapporterar Svenska Dagbladet.

Vid flera tillfällen

Det är åklagaren Anna Hankkio som uppger att utredningen berör fem koranbränningar.

– Sedan är det också utredningar där jag tittar på om det förekommit någon form av brottslighet vid livesändningar och inlägg på sociala medier och liknande. Det är sådant som har anmälts av allmänheten, säger hon till SvD.

Beslut om åtal kan komma att lämnas under oktober månad.

Tidigare lagts ner

Tidigare har flera fall av hets mot folkgrupp i anslutning till koranbränningar lagt ner.

Under sommaren har dock en åklagare i Jönköping väckt åtal för hets mot folkgrupp mot en man som skapat och spridit en video där koranen bränns.

Den rättegången kommer att hållas i slutet av månaden.

Kan ge långt straff

Enligt Brottsbalken kan den som gör sig skyldig till grov hets mot folkgrupp dömas till fyra års fängelse.

– Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Ska beaktas

Ett antal saker måste beaktas vid bedömningen om det är ett fall av grov hets mot folkgrupp eller ett brott av mindre allvarlig karaktär.

– Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Salwan Momika själv menar att han är “redo att ställas inför svensk lag”.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen


16 oktober 2025

JUST NU: Ändring till valet 2026 – berör sex miljoner väljare

2025 10 16

Riksdagen har fattat beslut.

Från och med valet 2026 kommer röstkorten att skickas ut digitalt. Sex miljoner väljare som har en digital brevlåda kommer att få sitt röstkort digitalt.

– Vi uppskattar att drygt sex miljoner väljare kommer att få sitt röstkort digitalt vid valen 2026. Väljare kommer inte behöva ta med sig röstkortet vid röstning, utan det räcker att ta med sig legitimation. Detta gäller oavsett om väljaren har fått röstkortet digitalt eller på papper, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

– Digitala röstkort innebär en ökad tillgänglighet av den personliga rösträttsinformationen för väljare som kommer kunna logga in i sin digitala brevlåda och ta del av röstkortet oavsett var man befinner sig. Med digitala röstkort kan vi också vara mer säkra på att röstkorten kommer fram till väljarna och att de kommer fram i tid, fortsätter Nyqvist.

Klassiska traditionen förändras inte

Väljare som saknar digital brevlåda eller som inte har godkänt myndighetsinformation till sin digitala brevlåda kommer att få röstkorten med posten.

Själva röstningen kommer inte att ske digitalt. Den kommer fortsatt ske i fysisk form med pappersvalsedlar, framhåller Valmyndigheten som understryker att den ”pappersbaserade röstningen är en viktig del i det robusta valsystemet”.

– Digitala röstkort och moderniserad förtidsröstning syftar till att göra röstningen enklare för väljarna, minska sårbarheter i systemet och effektivisera processen för valadministrationen, säger Anna Nyqvist.

LÄS MER: Priset för parkering chockhöjs

Förtidsröstningen ändras

Valmyndigheten meddelar också att en ny teknik kommer att införas vid förtidsröstningen för att underlätta införandet av digitala röstkort.

Väljare kommer inte längre behöva ta med sitt röstkort för att förtidsrösta. I varje lokal för förtidsröstning kommer en dator och skanner finnas, som kan läsa av id-handlingar och koder. Vid förtidsröstning kommer en förtryckt kod på kuvertet som rösten läggs ner i att skannas. Koden kopplas därefter till väljaren i en digital väljarförteckning.

– Detta möjliggör både för en ny framtidssäkrad distributionslösning av förtidsröster hos Postnord och att väljare inte längre behöver ta med sig röstkortet vid förtidsröstning, framhåller Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Livsmedelsjätte säger upp 16 000 

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen


JUST NU: Massiv attack – Ryssland utfärdar nödåtgärd

2025 10 16

En storskalig luftattack skakar Ryssland.

Nödåtgärder har utfärdats i regionerna Samara och Saratov i sydvästra delarna av landet. Samtidigt har den närliggande regionen Penza gått upp i stabsläge.

Den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia har ställt in alla flygningar över Samara och Saratov, rapporterar den ryska Telegramkanalen Astra.

Rosaviatsias talesperson Artjom Korenjako bekräftar de akutåtgärden. 

– Tillfälliga restriktioner har införts för avgångar och ankomster av flygplan. Restriktionerna är nödvändiga för att garantera flygsäkerheten, säger han enligt Kyiv Post.

Bränder och kraftig rökutveckling

Invånare i Saratov rapporterar om en serie kraftiga explosioner och bränder.

Enligt uppgift ska oljeraffinaderiet ”Kreking” ha attackerats. Anläggningen, som är en av Rysslands äldsta, ägs av den statliga oljejätten Rosneft.

På sociala medier sprids flera filmklipp och bilder som uppges visa bränder och kraftig rökutveckling vid raffinaderiet.

Ukraina har tidigare utfört flera drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, vilket slagit ut stora delar av Rysslands oljeproduktion. Det återstår att se vilka konsekvenser torsdagens attack får.

Kreml kommenterar

Det ryska försvarsdepartementet framhåller att tolv drönare skjutits ned över Saratov. De kommenterar inte skadeläget.

LÄS MER: ”De har lovat” – Trump bekräftar kalldusch för Putin

Storskaliga ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att genomföra massiva attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

Attackerna har bland annat stoppat verksamheten vid en gasproduktionsanläggning i Poltavaregionen, rapporterar Reuters med hänvisning till det ukrainska energibolaget Dtek.

Dessutom har flera ukrainska regioner tvingats stänga av delar av strömmen eftersom ryska attacker skadat landets energisystem.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen