Koranbrännaren riskerar fängelsestraff

2023 09 14

Nu utreds Salwan Momika för hets mot folkgrupp.

Under sommaren har Salwan Momika och kompanjonen Salwan Najem bränt koranen vid flera tillfällen.

Det har lett till enorm kritik från såväl Irans högste ledare som olika terrororganisationer.

Koranbränningarna har även påverkat säkerhetsläget i Sverige, och många har menat att det bör bli olagligt att bränna koranen.

Nu utreds koranbrännaren Salwan Momika för nya fall av hets mot folkgrupp, rapporterar Svenska Dagbladet.

Vid flera tillfällen

Det är åklagaren Anna Hankkio som uppger att utredningen berör fem koranbränningar.

– Sedan är det också utredningar där jag tittar på om det förekommit någon form av brottslighet vid livesändningar och inlägg på sociala medier och liknande. Det är sådant som har anmälts av allmänheten, säger hon till SvD.

Beslut om åtal kan komma att lämnas under oktober månad.

Tidigare lagts ner

Tidigare har flera fall av hets mot folkgrupp i anslutning till koranbränningar lagt ner.

Under sommaren har dock en åklagare i Jönköping väckt åtal för hets mot folkgrupp mot en man som skapat och spridit en video där koranen bränns.

Den rättegången kommer att hållas i slutet av månaden.

Kan ge långt straff

Enligt Brottsbalken kan den som gör sig skyldig till grov hets mot folkgrupp dömas till fyra års fängelse.

– Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Ska beaktas

Ett antal saker måste beaktas vid bedömningen om det är ett fall av grov hets mot folkgrupp eller ett brott av mindre allvarlig karaktär.

– Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Salwan Momika själv menar att han är “redo att ställas inför svensk lag”.

Foto: TI Law Firm

Text: Redaktionen

JUST NU: Världsberömd tv-serie gör comeback – efter 15 år

2025 07 11

En av de mest ikoniska tv-serierna i modern tid återvänder.

För 15 år sedan sändes det sista avsnittet av dramakomediserien Scrubs.

Nu kommer serien tillbaka.

Tv-kanalen ABC bekräftar att succéserien är planerad för en omstart redan 2025-26, rapporterar The Variety.

Det kommer dessutom att vara samma skådespelare som medverkar, vilket innebär att originalseriens stjärna Zach Braff, som spelar huvudkaraktären John Dorian, kommer att finnas med.

– Scrubs betyder så oerhört mycket för mig. Jag är så exalterad över att få ihop gänget igen, säger seriens skapare Bill Lawrence enligt samma tidning.

Nominerad till fina priser

Scrubs är en amerikansk serie som utspelar sig på det fiktiva sjukhuset Sacred Heart Hospital.

Serien sändes under nio säsonger där tittarna fick följa en grupp unga läkare under deras första år i yrket och deras professionella som personliga utveckling.

Framför allt följer den John Dorian, J.D., och hans dagdrömmar och fantasier.

Under åren då dramakomedin sändes blev den både nominerad och vann flera Golden Globes, Emmy Awards, Peabody Awards och andra utmärkelser.

LÄS MER: Jättefiasko för nya filmen – “En enorm besvikelse”

Kultstatus

När serien nu ska återvända är det med de gamla Scrubskollegorna Tim Hobert och Aseem Batra som exekutiva producenter.

Redan i december förra året uppgavs serien ha börjat planeras för comeback.

Det var dock först nyligen som det rapporterades om att Zach Braff skulle medverka.

Scrubs sändes under totalt nio säsonger mellan 2001 och 2010. 

I Sverige visades serien initialt på TV3 under namnet “Första hjälpen”. Senare togs komedin över av TV6 som då sände den under dess originalnamn.

På omdömessajten Imdb rankas Scrubs med betyget 8,4 av 10. Den har genom åren byggt upp en lojal tittarbas och köttförklarats av många tittare.

LÄS MER: Nya biofilmen gör braksuccé – tre miljarder kronor första helgen

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Panikåtgärd i Turkiet – Erdoğan “kan försvinna för gott”

2025 07 11

Aldrig tidigare skådad dramatik utspelar sig i Turkiet.

Den turkiska regeringen ökar motståndet mot landets politiska opposition.

Över 500 personer har under de senaste nio månaderna gripits eller åtalats. Utvecklingen har “accelererat dramatiskt de senaste dagarna”, rapporterar Reuters.

Enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan handlar det intensifierade förtrycket om att slå mot ett korrupt nätverk som är “som en bläckfisk vars armar sträcker sig till andra delar av Turkiet och utomlands”.

Vidtar panikdrag

Nu genomför Erdoğan ett panikdrag för att rädda sin egen plats i regeringen, rapporterar Politico.

Natoledaren kommer att ge plats i politiken för den fängslade ärkefienden Abdullah Öcalan som tillhör det förbjudna partiet PKK och som terrorstämplats av Turkiet, USA och EU.

– Erdoğan gör sin karriärs största chansning för att rädda sitt politiska skinn, skriver den amerikanska tidningen och tillägger:

– Det är ett tecken på Erdoğans sjunkande styrka att han ens överväger ett så radikalt steg för att behålla sitt grepp om Natojätten med 85 miljoner invånare. 

Enligt Politicos skribent skulle Erdoğan annars kunna försvinna från politiken för gott.

– Men den islamistiska populisten vet att det här är hans tillfälle att försöka befästa sin position som president – ​​potentiellt på livstid – eller riskera att bli utplånad från den politiska scenen.

Kan slå bakut

Draget är ett försök att säkra stödet från såväl de egna konservativa som från Turkiets kurder.

Åtgärden är “ett högriskdrag utan någon garanti för framgång", enligt Politco.

– Den turkiska opinionen är mycket försiktig med PKK, och kurderna själva är extremt nervösa inför att lita på de turkiska myndigheterna. Denna affär är långt ifrån lätt att sälja, framhäver tidningen i sin analys.

Stort tillslag i helgen

I helgen valde Erdoğan att slå till mot borgmästare i tre olika städer för att stärka sin makt över landet.

De tre borgmästarna Abdurrahman Tutdere, Zeydan Karalar och Muhittin Böcek greps  på lördagen, vilket beskrivs som ännu ett stort tillslag mot landets opposition.

Alla tre tillhör Turkiets största oppositionsparti, Republikanska folkpartiet (CHP), som beskrivs som socialdemokratiskt och pro-europeiskt. 

Deras gripande kommer fyra månader efter att Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu fängslades efter anklagelser om korruption, något som utlöste stora protester i Turkiet.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen