Kraftig förändring av CSN-räntan

2023 11 29

Förra året höjdes CSN-räntan för första gången på mycket länge. 

Studielåneräntan höjdes från 0,00 till 0,59 procent.

Nu är det dags igen.

Regeringen har beslutat om räntan på studielån för 2024. 

Det blir en kraftig ökning.  

CSN-räntan höjs till 1,23 procent.

Då ökar årsbeloppet

För en genomsnittlig låntagare med en skuld på 166 000 kronor påverkas inte den årliga återbetalningssumman av höjningen.

Däremot blir betalningstiden längre. 

– Skillnaden i räntehöjningen resulterar istället i en förlängd återbetalning.

– Personer med en större studieskuld, över 232 000 kronor, kommer att få ett större årsbelopp att betala tillbaka, skriver CSN.

”Fördelaktiga villkor”

Jan Söderholm, ekonomichef på CSN, understryker att studielånet fortfarande är ett av de mest fördelaktiga lånen i Sverige – trots regeringens höjning.

– Även om det sker en höjning av studielåneräntan så är det få lån du kan ta med en så låg ränta och med så fördelaktiga villkor. Även om höjningen nu procentuellt är stor, så är räntan låg om man tittar i ett längre perspektiv, framhåller ekonomichefen.

Räntehöjningen gäller alla som har studielån som är tagna efter 1988.

Lån som är tagna innan 1989 har ingen ränta utan räknas upp med ett så kallat regleringstal i stället.

Miljontals har tagit lånet

Under 2022 hade 1,7 miljoner personer en studieskuld hos CSN, vilket är det högsta antalet någonsin.

Den totala skulden uppgick till 263 miljarder kronor.

En ökning med 10 miljarder jämfört med 2021.

Samtidigt som den totala skulden ökar så är svenska folkets förmåga att betala av lånet god.

Återbetalningsgraden, som är ett mått på hur stor andel av det årliga beloppet som betalas in, ligger på en mycket hög nivå.

Låntagare i Sverige betalade in 94,4 procent av årsbeloppet under 2022.

Foto: CSN 

Text: Redaktionen

Bilister ska tvingas spotta – unikt alkoholtest på gång i Sverige

2025 06 12

Ett unikt alkoholtest kan komma att införas i Sverige.

I snitt kör en av 500 bilister rattfull, enligt statistik från Trafikverket.

Det motsvarar omkring 0,2 procent av trafiken.

År 2023 dog 52 personer i en alkohol- eller narkotikarelaterad trafikolycka i Sverige, vilket var 23 procent av alla omkomna i trafiken samma år. 

För att motverka rattfylleri på vägarna genomför polisen från och till extra nykterhetskontroller i hela landet, så kallade nationella trafikveckor.

– Vi vet att alkohol och narkotika har stor påverkan på kroppen. Reaktionstiden blir längre samtidigt som uppmärksamheten och koordinationen försämras avsevärt. Detta får förstås stora konsekvenser för bilisters körförmåga, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, i ett uttalande.

Unikt test föreslås

Nu kan ytterligare en metod för att förebygga alkoholpåverkade bilister på vägarna bli aktuellt.

Problemet med rattfylleri finns nämligen inte minst bland resenärer eller semesterfirare som anländer hem från en flygresa.

Det understryker Peter Norman, Arlandasamordnare, som lagt fram en utredning med 80 olika förslag om hur Arlandas konkurrenskraft ska säkras.

I den utredningen ingår bland annat ett förslag om att alkoholtesta samtliga som parkerat sin bil på Arlanda medan de varit på resa, alternativt besökt flygplatsen för något evenemang, innan de får lov att köra iväg.

– Som ni vet, när man åker flyg till Arlanda från London eller något annat ställe är det möjligt att dricka alkohol på flygplanet. Det är många som gör det, säger Peter Norman till UNT.

Förslaget: spotta i kopp

Därefter tar man sin bil och åker hem, men då är risken att resenären är onykter. Förslaget för att förhindra detta går ut enligt följande.

Resenären som är på väg till sin bil ska först betala för att komma ut från parkeringsplatsen. Innan bommen lyfts ska bilisten spotta i en mugg som testas omedelbart. En avläsning ska ge svar på om personen är påverkad av alkohol – vilket också avgör om bommen lyfts och du kan köra iväg eller inte.

Den som inte klarar gränsen får inte komma ut, lyder förslaget som är helt unikt i sitt slag.

– Genomförs detta blir Arlanda den första flygplatsen i världen med den här lösningen, säger Peter Norman.

Det är Swedavia som har sista ordet om testet samt övriga förslag i utredningen ska bli verklighet.

Foto: W. Kei resp J. Olalde

Text: Redaktionen

TRUMP: Jag är mycket besviken

2025 06 12

Donald  Trump uttrycker besvikelse på Ryssland – och Ukraina.

Trump-administrationen har sedan installationen försökt få till stånd ett fredsavtal.

De ryska bomberna fortsätter dock att regna över städer som Kyiv och Kharkiv – och det är mycket lite som talar för att ett fredsavtal skulle vara nära förestående.

Donald Trump uttrycker nu stor besvikelse över det gentemot både Ryssland och Ukraina.

Det rapporterar AFP.

“Mycket besviken”

USA:s president Donald Trump anser att Ukraina och Ryssland redan borde ha nått ett fredsavtal. 

Han understryker på torsdagen att han är besviken över att det inte har hänt.

– Jag är mycket besviken på Ryssland, men jag är också besviken på Ukraina eftersom jag tror att avtal kunde ha ingåtts, säger han.

"Fruktansvärt"

Enligt honom förlorar Ukraina och Ryssland mellan 5 000 och 6 000 människor varje vecka.

– Hur skulle du vilja bo i en byggnad, och du tror att en missil har en god chans att träffa din byggnad under kvällen? Det är fruktansvärt. Det måste vara fruktansvärt att leva så, säger presidenten.

Läs mer: JD Vance går till angrepp – ”Monetärt tjänstefel”

Ser ut att kapa stödet

USA:s försvarsminister Pete Hegseth uppgav den 10 juni att USA avser att minska sin budget för inköp av vapen till Ukraina under 2026. 

Hegseth specificerade inte omfattningen av de planerade nedskärningarna. 

Han sade att ”en förhandlad, fredlig lösning” ligger i Ukrainas, Rysslands och USA:s intresse men att ”ordet seger”, liksom vägen till seger och fred, inte har definierats tydligt.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Varken eller”

ISW bedömer att en minskning av USA:s militära stöd till Ukraina “varken kommer att leda till en hållbar fred i Ukraina eller tvinga Rysslands president Vladimir Putin att omvärdera sin segerteori”.

– Putins teori om seger bygger på att den ryska militären kan upprätthålla smygande, stegvisa framsteg på slagfältet längre än de ukrainska styrkorna kan försvara sig och längre än västvärlden är villig att stödja Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen