SVERIGE: Kraftig förändring på bostadsmarknaden

2023 08 25

Utbudet av bostäder skjuter i höjden på den svenska bostadsmarknaden.

Förra veckan låg 45 677 bostäder ute till försäljning på den digitala marknadsplatsen Hemnet.

Ett nytt rekord för bostadssajten. Den nya siffran är en ökning med mer än 25 procent jämfört med samma period ifjol, rapporterar GP.

Därför ökar utbudet

Det finns en primär anledning till varför utbudet skjutit i höjden.

Bostadsmarknaden har blivit ”trögare”. Försäljningstiderna har blivit längre, samtidigt som utbudet byggts på.

– För ett år sedan ungefär var vi i början av en period av kraftiga, snabba räntehöjningar. Då publicerades väldigt mycket bostäder eftersom många ville sälja innan en befarad prisnedgång. Samtidigt blev marknaden väsentligt trögare och har fortsatt vara sedan dess, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till GP.

Han understryker att det rekordhöga utbudet framför allt ska ses som ett resultat av en ”trögare marknad”.

– Det tar längre tid för köpare och säljare att komma överens samtidigt som fler säljare som misslyckas att få det bud man vill ha och som behöver plocka bort bostaden eller låta den ligga kvar länge.

Har avstannat

Det tuffa ekonomiska läget har påverkat bostadsmarknaden i allra högsta grad. Det uppger flera bostadsexperter för Aftonbladet.

Nybyggnationerna har i princip avstannat, eftersom det är för dyrt att bygga nytt.

Samtidigt råder det bostadsbrist i Sverige och behovet av bostädet är fortfarande stort.

Förutspår "ketchupeffekt" 

Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, tror att marknaden kan explodera när det råder klarhet i hur många nya räntehöjningar som planeras i Sverige.

–  När det väl vänder kommer det att gå snabbt. Det finns många objekt ute till försäljning just nu och köparna kommer vilja slå till snabbt innan priserna går upp igen, säger hon till Aftonbladet.

Foto: R. Ledbetter 

Text: Redaktionen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Åkesson och Pourmokhtari oense – om bilar

2025 11 23

Jimmie Åkesson (SD) och Romina Pourmokhtari (L) håller inte med varandra.

Och sprickan har med bilar att göra.

Som bekant har EU tidigare infört ett mål om att fasa ut fossildrivna bilar till 2035.

Men uppgifter pekar på att EU kan vara på väg att ändra målet, någonting som Jimmie Åkesson (SD) och Romina Pourmokhtari (L) är oense om, rapporterar SVT.

Åkessons syn

Sverigedemokraternas partiledare vill att det omdebatterade förbudet mot förbränningsmotorer ska hävas.

Han välkomnar att vinden har vänt och att flera aktörer nu vill att EU ska ändra på förbudet.

– Flera länder backar från det här och andra fullständigt verklighetsfrånvända beslut, säger Åkesson.

SD-ledaren tror att det kommer ändras så småningom, och “ju förr desto bättre”.

Är oense

En som tycker annorlunda är den liberala klimatministern Romina Pourmokhtari.

Hon anser till skillnad från Åkesson att det är viktigt att Sverige “håller kursen”.

– Fler partier i svensk politik, även till höger, kanske kan lägga ”kulturkriget” åt sidan och fokusera på svenska intressen, säger hon.

– Då blir det väldigt tydligt att man borde vara för den här lagstiftningen.

Läs mer: FÖRSLAG: Populära drycker kan stoppas från Systembolaget

Missnöje i Tyskland

Den moderata EU-parlamentarikern Tobias Tobé har sagt att en vändning kan vara att vänta.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz menar enligt Euronews att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

“Inga förbud”

Merz menar att dieselmotorer fortfarande behövs, i synnerhet för lastbilar.

– Vi borde inte förbjuda, vi borde möjliggöra teknologier, och det är mitt mål, säger han.

Läs mer: Tidöparti kräver: Mer pengar till asylsökande

Foto: Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen