SVERIGE: Kraftig förändring på bostadsmarknaden

2023 08 25

Utbudet av bostäder skjuter i höjden på den svenska bostadsmarknaden.

Förra veckan låg 45 677 bostäder ute till försäljning på den digitala marknadsplatsen Hemnet.

Ett nytt rekord för bostadssajten. Den nya siffran är en ökning med mer än 25 procent jämfört med samma period ifjol, rapporterar GP.

Därför ökar utbudet

Det finns en primär anledning till varför utbudet skjutit i höjden.

Bostadsmarknaden har blivit ”trögare”. Försäljningstiderna har blivit längre, samtidigt som utbudet byggts på.

– För ett år sedan ungefär var vi i början av en period av kraftiga, snabba räntehöjningar. Då publicerades väldigt mycket bostäder eftersom många ville sälja innan en befarad prisnedgång. Samtidigt blev marknaden väsentligt trögare och har fortsatt vara sedan dess, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till GP.

Han understryker att det rekordhöga utbudet framför allt ska ses som ett resultat av en ”trögare marknad”.

– Det tar längre tid för köpare och säljare att komma överens samtidigt som fler säljare som misslyckas att få det bud man vill ha och som behöver plocka bort bostaden eller låta den ligga kvar länge.

Har avstannat

Det tuffa ekonomiska läget har påverkat bostadsmarknaden i allra högsta grad. Det uppger flera bostadsexperter för Aftonbladet.

Nybyggnationerna har i princip avstannat, eftersom det är för dyrt att bygga nytt.

Samtidigt råder det bostadsbrist i Sverige och behovet av bostädet är fortfarande stort.

Förutspår "ketchupeffekt" 

Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, tror att marknaden kan explodera när det råder klarhet i hur många nya räntehöjningar som planeras i Sverige.

–  När det väl vänder kommer det att gå snabbt. Det finns många objekt ute till försäljning just nu och köparna kommer vilja slå till snabbt innan priserna går upp igen, säger hon till Aftonbladet.

Foto: R. Ledbetter 

Text: Redaktionen

02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen

Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen