SVERIGE: Kraftig förändring på bostadsmarknaden

2023 08 25

Utbudet av bostäder skjuter i höjden på den svenska bostadsmarknaden.

Förra veckan låg 45 677 bostäder ute till försäljning på den digitala marknadsplatsen Hemnet.

Ett nytt rekord för bostadssajten. Den nya siffran är en ökning med mer än 25 procent jämfört med samma period ifjol, rapporterar GP.

Därför ökar utbudet

Det finns en primär anledning till varför utbudet skjutit i höjden.

Bostadsmarknaden har blivit ”trögare”. Försäljningstiderna har blivit längre, samtidigt som utbudet byggts på.

– För ett år sedan ungefär var vi i början av en period av kraftiga, snabba räntehöjningar. Då publicerades väldigt mycket bostäder eftersom många ville sälja innan en befarad prisnedgång. Samtidigt blev marknaden väsentligt trögare och har fortsatt vara sedan dess, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till GP.

Han understryker att det rekordhöga utbudet framför allt ska ses som ett resultat av en ”trögare marknad”.

– Det tar längre tid för köpare och säljare att komma överens samtidigt som fler säljare som misslyckas att få det bud man vill ha och som behöver plocka bort bostaden eller låta den ligga kvar länge.

Har avstannat

Det tuffa ekonomiska läget har påverkat bostadsmarknaden i allra högsta grad. Det uppger flera bostadsexperter för Aftonbladet.

Nybyggnationerna har i princip avstannat, eftersom det är för dyrt att bygga nytt.

Samtidigt råder det bostadsbrist i Sverige och behovet av bostädet är fortfarande stort.

Förutspår "ketchupeffekt" 

Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, tror att marknaden kan explodera när det råder klarhet i hur många nya räntehöjningar som planeras i Sverige.

–  När det väl vänder kommer det att gå snabbt. Det finns många objekt ute till försäljning just nu och köparna kommer vilja slå till snabbt innan priserna går upp igen, säger hon till Aftonbladet.

Foto: R. Ledbetter 

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk dundersuccé i USA – amerikanerna flockas

2025 12 04

Amerikanernas intresse för svenskt lösgodis skjuter i höjden.

Saltlakrits, sura skallar och annat svenskt godis har fått stort genomslag på sociala medier. På TikTok finns nu över 120 miljoner klipp taggade med “Swedish candy reviews”, alltså recensioner av svenskt godis.

Nu hakar det svenska godisföretaget CandyKing på trenden. Företaget, som tidigare hette Karamellkungen, öppnar en permanent godisbutik i hjärtat av New York City.

Butiken slår upp portarna på populära Bleecker Street i West Village och kommer erbjuda ett brett sortiment av svenskt lösgodis.

– Det känns fantastiskt kul för oss på CandyKing att fortsätta sprida den smakglädje, kvalitet och valfrihet som varumärket står för. Dessutom kommer kunderna att få möjligheten att påverka sortimentet över tid, vilket görs möjligt då butiken är i New York för att stanna, säger Laura Rytkölä, globalt ansvarig för CandyKing. 

Växande efterfråga

CandyKing ägs av Cloetta, som även står bakom populära varumärken som Kexchoklad, Ahlgrens Bilar och Polly.

Niklas Truedsson, områdeschef för tillväxt och lösviktskonfekt på Cloetta, konstaterar att svenskt godis är i USA för att stanna.

– CandyKing finns i cirka 4 000 dagligvarubutiker i Europa, och vi är glada att nu även kunna erbjuda vår shoppingupplevelse till konsumenter i USA – världens största konfektyrmarknad. Den nya butiken är ännu ett steg i vårt kontinuerliga arbete för att möta den växande efterfrågan på lösgodis i Nordamerika, säger han.

– Våra pilotprojekt i USA har gett oss de konsumentinsikter vi behöver för att framgångsrikt och långsiktigt lansera CandyKing på den amerikanska marknaden.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

FAKTA: CandyKing

- CandyKing grundades 1984 i Stockholm. I dag har företaget en stark marknadsposition i Europa och är det ledande varumärket för lösgodis i Norden.  

- I över fyra decennier har CandyKing levererat konfektyr till livsmedelsbutiker, biografer och nöjesparker över hela Europa.

- CandyKing möter nu en växande efterfrågan från konsumenter i USA som letar efter högkvalitativt svenskt lösgodis nu globalt känt som Swedish Candy.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Lenzatic

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt körkort införs – men inte för bilar

2025 12 04

Från och med den 1 januari skärps reglerna för en omstridd farkost.

Det handlar om drönare, som blivit allt populärare i Sverige.

Vid årsskiftet blir det straffbart att flyga farkosterna utan ett så kallat drönarkort. Den som använder drönare utan giltig licens riskerar böter på mellan 30–150 dagsböter.

I de allvarligaste fallen kan straffet bli fängelse i upp till sex månader.

– Det är många som ska samsas i vårt gemensamma luftrum. Där behöver vi förhålla oss till trafikregler – precis som på vägen eller till sjöss. Det är viktigt att vi alla bidrar till att behålla säkerheten när trafiken i luftrummet ökar, säger Karl-Axel Edén, flyginspektör på Transportstyrelsen.

Flera incidenter

Beslutet fattas under en känslig tid. Transportstyrelsen har noterat en kraftig ökning av antalet inrapporterade händelser med drönare. Det handlar bland annat om att drönare flyger för nära flygplatser och folksamlingar, i restriktionsområden eller på för hög höjd. 

– De flesta som flyger drönare är noga med att följa regler och flyger på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Men i de fall man bryter mot reglerna kan det få allvarliga konsekvenser, både för säkerheten och för andra människors trygghet, säger Karl-Axel Edén.

– Bättre kunskap hos drönarpiloter bidrar till att öka säkerheten i luften. Genom att fler tar drönarkort får också fler den kunskap som krävs för att flyga tryggt och lagligt, tillägger han.

LÄS MER: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad” 

Har mer än fördubblats 

Antalet säkerhetsincidenter kopplat till drönarflygningar har mer än fördubblats sedan 2020. 

I synnerhet har antalet drönare i närheten av flygplatser ökat kraftigt. 

Under årets första sex månader har 35 händelser rapporterats, uppger SVT med hänvisning till statistik från Transportstyrelsen. 

LÄS OCKSÅ: En av Rysslands största producenter under attack 

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen