SVERIGE: Kraftig förändring på bostadsmarknaden

2023 08 25

Utbudet av bostäder skjuter i höjden på den svenska bostadsmarknaden.

Förra veckan låg 45 677 bostäder ute till försäljning på den digitala marknadsplatsen Hemnet.

Ett nytt rekord för bostadssajten. Den nya siffran är en ökning med mer än 25 procent jämfört med samma period ifjol, rapporterar GP.

Därför ökar utbudet

Det finns en primär anledning till varför utbudet skjutit i höjden.

Bostadsmarknaden har blivit ”trögare”. Försäljningstiderna har blivit längre, samtidigt som utbudet byggts på.

– För ett år sedan ungefär var vi i början av en period av kraftiga, snabba räntehöjningar. Då publicerades väldigt mycket bostäder eftersom många ville sälja innan en befarad prisnedgång. Samtidigt blev marknaden väsentligt trögare och har fortsatt vara sedan dess, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till GP.

Han understryker att det rekordhöga utbudet framför allt ska ses som ett resultat av en ”trögare marknad”.

– Det tar längre tid för köpare och säljare att komma överens samtidigt som fler säljare som misslyckas att få det bud man vill ha och som behöver plocka bort bostaden eller låta den ligga kvar länge.

Har avstannat

Det tuffa ekonomiska läget har påverkat bostadsmarknaden i allra högsta grad. Det uppger flera bostadsexperter för Aftonbladet.

Nybyggnationerna har i princip avstannat, eftersom det är för dyrt att bygga nytt.

Samtidigt råder det bostadsbrist i Sverige och behovet av bostädet är fortfarande stort.

Förutspår "ketchupeffekt" 

Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, tror att marknaden kan explodera när det råder klarhet i hur många nya räntehöjningar som planeras i Sverige.

–  När det väl vänder kommer det att gå snabbt. Det finns många objekt ute till försäljning just nu och köparna kommer vilja slå till snabbt innan priserna går upp igen, säger hon till Aftonbladet.

Foto: R. Ledbetter 

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen