Kraftig förändring på bostadsmarknaden

2023 10 02

En påfallande utveckling på bostadsmarknaden har konstaterats.

Det bekräftar SBAB idag på måndagen.

Förändringen avser villapriserna i Sverige – som faller ordentligt på flera håll i landet.

Storbanken benämner prisraset som ett “kraftigt” fall.

Sammanlagt 13 procent

Den största förändringen sker i Storgöteborg där villapriserna under september månad föll med hela 5,3 procent.

Såväl norra Sverige som Stormalmö ligger hack i häl.

Totalt landade prisfallet på 1,9 procent i hela landet.

– Sedan bostadspriserna stod som högst förra våren har de fallit med sammanlagt knappt 13 procent, framhåller SBAB i ett pressmeddelande.

– Lägenhetspriserna med knappt 9 procent och villapriserna med drygt 15 procent.

Drivande faktorn

Det är just den stora förändringen på villapriser som är den drivande faktorn på bostadsmarknaden just nu.

När det gäller lägenhetspriser stod dessa mer eller mindre stilla utslaget över hela Sverige.

– De föll dock i samtliga områden förutom Storstockholm som steg med 0,7 procent, uppger SBAB.

Den totala bostadsprisförändringen blir, med lägenheter inkluderade, ett fall på 1,3 procent under september månad.

"Förvånansvärt"

Enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB, tyder statistiken i september på en mer stillastående trend framöver.

Prognosen avser både lägenheter och villor.

– Även om bostadspriserna – med undantag för lägenhetspriserna i Storstockholm – föll i september, tycker jag att de fortfarande uppvisar en förvånansvärd stor motståndskraft mot både de urholkade realinkomsterna och den stora ränteuppgången, säger Robert Boije till den egna hemsidan.

Fortsätter under hösten

Bankens uppfattning är dock att vi kommer att få se en viss prisminskning som fortsätter under hösten.

Man hänvisar till att bolåneräntornas påverkan av Riksbankens senaste höjning av styrräntan blir något fördröjd.

– De nu låga marginalerna på bolån kan komma att höjas när bankerna höjer inlåningsräntorna, vilket driver upp den rörliga bolåneräntan. Många bostadsrättsföreningar står också inför betydande höjningar av månadsavgifterna, säger Robert Boije.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen