Kraftig förändring på bostadsmarknaden

2023 10 02

Det bekräftar SBAB idag på måndagen.

Förändringen avser villapriserna i Sverige – som faller ordentligt på flera håll i landet.

Storbanken benämner prisraset som ett “kraftigt” fall.

Sammanlagt 13 procent

Den största förändringen sker i Storgöteborg där villapriserna under september månad föll med hela 5,3 procent.

Såväl norra Sverige som Stormalmö ligger hack i häl.

Totalt landade prisfallet på 1,9 procent i hela landet.

– Sedan bostadspriserna stod som högst förra våren har de fallit med sammanlagt knappt 13 procent, framhåller SBAB i ett pressmeddelande.

– Lägenhetspriserna med knappt 9 procent och villapriserna med drygt 15 procent.

Drivande faktorn

Det är just den stora förändringen på villapriser som är den drivande faktorn på bostadsmarknaden just nu.

När det gäller lägenhetspriser stod dessa mer eller mindre stilla utslaget över hela Sverige.

– De föll dock i samtliga områden förutom Storstockholm som steg med 0,7 procent, uppger SBAB.

Den totala bostadsprisförändringen blir, med lägenheter inkluderade, ett fall på 1,3 procent under september månad.

"Förvånansvärt"

Enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB, tyder statistiken i september på en mer stillastående trend framöver.

Prognosen avser både lägenheter och villor.

– Även om bostadspriserna – med undantag för lägenhetspriserna i Storstockholm – föll i september, tycker jag att de fortfarande uppvisar en förvånansvärd stor motståndskraft mot både de urholkade realinkomsterna och den stora ränteuppgången, säger Robert Boije till den egna hemsidan.

Fortsätter under hösten

Bankens uppfattning är dock att vi kommer att få se en viss prisminskning som fortsätter under hösten.

Man hänvisar till att bolåneräntornas påverkan av Riksbankens senaste höjning av styrräntan blir något fördröjd.

– De nu låga marginalerna på bolån kan komma att höjas när bankerna höjer inlåningsräntorna, vilket driver upp den rörliga bolåneräntan. Många bostadsrättsföreningar står också inför betydande höjningar av månadsavgifterna, säger Robert Boije.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen