SVERIGE: Kraftig förändring på bostadsmarknaden

2023 08 25

Utbudet av bostäder skjuter i höjden på den svenska bostadsmarknaden.

Förra veckan låg 45 677 bostäder ute till försäljning på den digitala marknadsplatsen Hemnet.

Ett nytt rekord för bostadssajten. Den nya siffran är en ökning med mer än 25 procent jämfört med samma period ifjol, rapporterar GP.

Därför ökar utbudet

Det finns en primär anledning till varför utbudet skjutit i höjden.

Bostadsmarknaden har blivit ”trögare”. Försäljningstiderna har blivit längre, samtidigt som utbudet byggts på.

– För ett år sedan ungefär var vi i början av en period av kraftiga, snabba räntehöjningar. Då publicerades väldigt mycket bostäder eftersom många ville sälja innan en befarad prisnedgång. Samtidigt blev marknaden väsentligt trögare och har fortsatt vara sedan dess, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till GP.

Han understryker att det rekordhöga utbudet framför allt ska ses som ett resultat av en ”trögare marknad”.

– Det tar längre tid för köpare och säljare att komma överens samtidigt som fler säljare som misslyckas att få det bud man vill ha och som behöver plocka bort bostaden eller låta den ligga kvar länge.

Har avstannat

Det tuffa ekonomiska läget har påverkat bostadsmarknaden i allra högsta grad. Det uppger flera bostadsexperter för Aftonbladet.

Nybyggnationerna har i princip avstannat, eftersom det är för dyrt att bygga nytt.

Samtidigt råder det bostadsbrist i Sverige och behovet av bostädet är fortfarande stort.

Förutspår "ketchupeffekt" 

Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, tror att marknaden kan explodera när det råder klarhet i hur många nya räntehöjningar som planeras i Sverige.

–  När det väl vänder kommer det att gå snabbt. Det finns många objekt ute till försäljning just nu och köparna kommer vilja slå till snabbt innan priserna går upp igen, säger hon till Aftonbladet.

Foto: R. Ledbetter 

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen