Kraftig markering mot två partier i regeringsunderlaget

2022 11 25

Statsminister Ulf Kristersson (M) är trött på bråket mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Nu markerar Kristersson mot båda partierna i hans regeringsunderlag.

– Ska man få ett samarbete att fungera då agerar man respektfullt mot varandra. Även om man tycker olika, säger statsministern till DN.

”Brun sörja”

Att SD och L inte är bästa vänner är allmänt känt. Men den frostiga relationen har prövats ytterligare efter Liberalernas Johan Pehrsons uttalande om Sverigedemokraterna.

Expressen avslöjade att L-ledaren kallat samarbetspartiet för en ”brun sörja” och ”extrempopulistiskt” under ett internt möte.

Det fick SD-ledamoten Björn Söder att ilskna till.

– Om man vill sitta kvar i regeringen bör man nog överväga vad och hur man säger om regeringsunderlaget och de avtal som ingåtts - såvida man inte blivit feltolkad och då bör man påpeka det. Jag förutsätter att Johan Pehrson korrigerar sina uttalanden, skrev han på Twitter.

Enligt uppgifter till Aftonbladet har Liberalerna bett SD om ursäkt.

Bra stämning

Trots rabaldren kring SD och L försäkrar Ulf Kristersson att stämningen är god mellan de fyra Tidöpartierna – M, KD, L och SD.

– Den är väldigt bra. Jag förstår att enstaka uttalanden kan ge ett annat intryck men jag garanterar att det är ett mycket bra samarbete, både mellan de tre i regeringen och de fyra i samarbetet. Nu har de rett ut det där, säger statsministern till DN.

I Tidöavtalet mellan partierna står det uttryckligen att samarbetspartierna ska tala respektfullt om varandra.

På frågan om Johan Pehrson brutit mot avtalet, svarar Kristersson:

– Det fanns delar i de uttalandena som inte blev bra och de har pratat om det efteråt. Ibland kommer ord som inte faller väl ut, då lär man sig något av det. Det gör vi alla. Det handlar inte om att dölja saker.

”Tala respektfullt om varandra”

Så står det i Tidöavtalet:

”Samarbetspartierna bidrar till ett gott samarbetsklimat genom att uppträda med värdighet och tala respektfullt om varandras centrala företrädare. Eventuell offentlig diskussion utifrån meningsskiljaktigheter i sakfrågor mellan samarbetspartierna ska emellertid bejakas, som en naturlig del av den öppna, demokratiska samhällsdebatten i ett fritt samhälle.”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen