Kraftig markering mot två partier i regeringsunderlaget

2022 11 25

Nu markerar Kristersson mot båda partierna i hans regeringsunderlag.

– Ska man få ett samarbete att fungera då agerar man respektfullt mot varandra. Även om man tycker olika, säger statsministern till DN.

”Brun sörja”

Att SD och L inte är bästa vänner är allmänt känt. Men den frostiga relationen har prövats ytterligare efter Liberalernas Johan Pehrsons uttalande om Sverigedemokraterna.

Expressen avslöjade att L-ledaren kallat samarbetspartiet för en ”brun sörja” och ”extrempopulistiskt” under ett internt möte.

Det fick SD-ledamoten Björn Söder att ilskna till.  

– Om man vill sitta kvar i regeringen bör man nog överväga vad och hur man säger om regeringsunderlaget och de avtal som ingåtts - såvida man inte blivit feltolkad och då bör man påpeka det. Jag förutsätter att Johan Pehrson korrigerar sina uttalanden, skrev han på Twitter.

Enligt uppgifter till Aftonbladet har Liberalerna bett SD om ursäkt.

Bra stämning

Trots rabaldren kring SD och L försäkrar Ulf Kristersson att stämningen är god mellan de fyra Tidöpartierna – M, KD, L och SD.

– Den är väldigt bra. Jag förstår att enstaka uttalanden kan ge ett annat intryck men jag garanterar att det är ett mycket bra samarbete, både mellan de tre i regeringen och de fyra i samarbetet. Nu har de rett ut det där, säger statsministern till DN.

I Tidöavtalet mellan partierna står det uttryckligen att samarbetspartierna ska tala respektfullt om varandra.  

På frågan om Johan Pehrson brutit mot avtalet, svarar Kristersson:

– Det fanns delar i de uttalandena som inte blev bra och de har pratat om det efteråt. Ibland kommer ord som inte faller väl ut, då lär man sig något av det. Det gör vi alla. Det handlar inte om att dölja saker. 

”Tala respektfullt om varandra”

Så står det i Tidöavtalet:

”Samarbetspartierna bidrar till ett gott samarbetsklimat genom att uppträda med värdighet och tala respektfullt om varandras centrala företrädare. Eventuell offentlig diskussion utifrån meningsskiljaktigheter i sakfrågor mellan samarbetspartierna ska emellertid bejakas, som en naturlig del av den öppna, demokratiska samhällsdebatten i ett fritt samhälle.”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen