JUST NU: Kraftig minskning av flyktingar

2022 04 12

Det kommer betydligt färre ukrainska flyktingar än tidigare till Sverige.

Det bekräftar gränspolischefen Mats Berggren i region Syd.

– För en vecka sedan var vi uppe i närmare 1 000 per dygn, de senaste dygnen här nu har vi legat mellan 100 till 200, och i söndags var vi nere så lågt som 47 stycken, säger han till P4 Malmöhus.

Primära anledningen

Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga minskningen är krigets utveckling i Ukraina, anser gränspolischefen.

I takt med att striderna har förflyttat sig till landets östra delar har även antalet ukrainska flyktingar som söker sig till Sverige minskat.

Oväntad nedgång

Enligt Mats Berggren är de nya minskningen inget som polisen förväntade sig. Det kom oväntat.

–  En sån här kraftig nedgång hade vi inte förväntat oss. Samtidigt har vi hela tiden känt att det har varit svårt att göra riktiga prognoser på hur många som faktiskt kommer beroende på många faktorer, säger han till SR.

Han konstaterar att framtiden är svår att sia om, men att polisen följer utvecklingen noga och har flera kontakter nära den polska gränsen som ständigt informerar om lägessituationen.

Åker tillbaka

I takt med att de ryska trupperna har dragit sig tillbaka från områdena runt huvudstaden Kyiv har flera ukrainska flyktingar återvänt till huvudstaden.

– Statistiken har förändrats väldigt mycket. Vissa dagar återvänder hälften så många som de som korsar gränsen till Polen, säger Yurii Buchko, biträdande militäradministratör i västra staden Lyiv, till New York Times.

Har vant sig

Enligt Buchko tyder den nya statistiken på att människor numera har vant sig och förstått hur det är att leva i ett land i krig.

– Även om det är krig kan du stanna och bo i Ukraina. De lämnade i början på grund av paniken, men de har kvar familjemedlemmar här, säger han.

Foto: MFA of Ukriane

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen