Kraftig ökning av smittspridningen

2021 12 04

Nu ökar smittspridningen snabbt i Region Stockholm – en uppgång med hela 80 % rapporteras det om i kväll.

Samtidigt har ytterligare 10 personer avlidit den senaste registrerade veckan och nu vårdas 90 patienter på sjukhus varav 10 vårdas på intensiven.

Kraftig ökning

– Vi ser en kraftigt ökad smittspridning i regionen, säger Region Stockholms chefläkare Johan Bratt.

Han bedömer det som sannolikt att det blir nya rekommendationer om utvecklingen fortsätter, uppger DN.

Antalet smittade har ökat lavinartat från 1 930 smittade till 3 452 på en vecka vilket motsvarar en ökning med cirka 80 %.

Sverige ligger efter omvärlden

– Det här är dock den första hela veckan med nya rekommendationer om vilka som ska provta sig. Det kan förklara en viss del av ökningen, men vi kan nog slå fast att vi nu ser en ökning av antalet covid-smittade. Precis som förra hösten så ser vi att vi får en spridning av smittan något senare på året än i vår omvärld, säger chefläkaren.

15 patienter fler

Även antalet personer som är så pass sjuka att de tvingas till sjukhusvård har ökat tydligt senaste veckan.

Totalt vårdas 90 personer för covid-19 vid något av regionens sjukhus. Det innebär att det är 15 fler patienter jämfört med tisdag i förra veckan.

Stor risk

Chefläkaren är mycket oroad.

– Antalet patienter med covid-19 som är inlagda vid våra sjukhus har under flera veckor varit mellan 70 och 90. Nu är vi i den övre delen av det spannet och med en ökad smittspridning är det stor risk att antalet patienter vid våra sjukhus kan komma att öka den närmaste tiden. Jag ser särskilt allvarligt på att vi nu har 10 covid-patienter som är så svårt sjuka att de behöver intensivvård, säger han.

SÄBO är ljuspunkt

En ljuspunkt är att bara enstaka fall av smittade provtagna har upptäckts vid särskilda boenden, SÄBO.

Stor uppgång

Samlad veckostatistik för huvudstadens region:

▪Under hela vecka 47 konstaterades 3 271 nya fall av covid-19. Veckan innan, vecka 46, konstaterades 1 792 nya fall. 

▪Under vecka 47 har det analyserats 53 353 tester för pågående covid-19, drygt dubbelt så många som vecka 46. Av dessa var 3 896 provsvar eller 7,4 procent positiva.

10 på intensiven

Från den 22 november har Folkhälsomyndigheten beslutat om nya rekommendationer för testning för covid-19.

De nya rekommendationerna – att testa sig vid symtom och att stanna hemma - gäller oavsett om du är vaccinerad eller ovaccinerad. De som undantas är personer som de senaste 6 månaderna har haft covid-19 och tillfrisknat.

▪Totalt vårdas just nu 90 patienter med konstaterad covid-19 på akutsjukhus eller geriatrisk vård.  Av dessa vårdas: 

10 i intensivvård 

64 på akutsjukhus 

16 geriatrisk vård utanför akutsjukhus 

▪Sedan pandemins början har 4 529 personer med bekräftad covid-19 avlidit. Det är 10 fler än vad som rapporterades förra tisdagen. Av dessa är det 1 657 personer som är provtagna på ett särskilt boende för äldre. Det är en mer än förra tisdagen. 

Foto: M. Majnun


4 dec 2025

JUST NU: Finland säger nej till Ukraina – “mycket, mycket allvarligt”

2025 12 04

När utkastet på den amerikanska fredsplanen med 28 punkter läckte i november uttrycktes att Finland specifikt skulle stå för säkerhetsgarantier till Ukraina.

Det är obegripligt för den finländska statsministern Petteri Orpo.

Något sådant scenario är inte aktuellt. Även om planen sedan dess har justerats sätter Finland ned foten: säkerhetsgarantier som liknar Natos artikel 5 kommer inte att finnas på bordet.

– Vi har inte haft några diskussioner om den här frågan. Jag vet inte varför Finland nämndes i tidningen, säger Petteri Orpo enligt Yle och tillägger:

Vi måste förstå att en säkerhetsgaranti är något mycket, mycket allvarligt. Vi är inte redo att ge säkerhetsgarantier, men vi kan hjälpa till med säkerhetsarrangemang. Skillnaden mellan dem är enorm.

"Helt annan sak"

Finland säger med andra ord blankt nej till att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier.

Däremot är man beredda att engagera sig i så kallade säkerhetsarrangemang för det krigsdrabbade landet.

– Orpo sade dock att Finland inte har sett några detaljer eller ett exakt förslag om säkerhetsgarantier. Han noterade att arbetet med att upprätta säkerhetsarrangemang skulle fortsätta – och att det var en helt annan sak än säkerhetsgarantier, skriver Yle efter att Orpo höll en gemensam pressträff med svenska statsministern Ulf Kristersson igår.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

Rubios besked: fredsavtal först

Frågan om säkerhetsgarantier från väst vid ett eventuellt krigsslut har varit central för Ukraina, som fruktar att Ryssland kan gå till attack igen i framtiden.

USA:s utrikesminister Marco Rubio har i sin tur informerat europeiska allierade att USA vill ha ett fredsavtal innan man säger ja till några sådana garantier, uppgav Politico förra veckan.

Rubios besked är ytterligare ett tecken på att amerikanerna vill ha ett fredsavtal så fort som möjligt – och sedan lösa övriga frågor.

Rubio ska dock ha sagt till europeerna att säkerhetsgarantier är “en prioritering” för Trump-administrationen.

– Utrikesminister Rubio, tillsammans med hela Trumpadministrationen, har tydligt understrukit att säkerhetsgarantier skulle behöva vara en del av varje fredsavtal, vilket han konsekvent har framhållit både offentligt och privat, säger utrikesdepartementets talesperson Tommy Pigott.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Norge inleder ryssjakt – Putins fartyg är varnade

2025 12 04

Sveriges grannland har fått ett nytt uppdrag.

Tillsammans med Storbritannien ska Norge ingå en gemensam flotta med krigsfartyg som ska ut på jakt efter dolda ryska hot i havet.

Det handlar om ett helt nytt och omfattande försvarsavtal mellan de två länderna som nu får ett mycket nära maritimt samarbete, rapporterar norska medier.

Målet är att Norge och Storbritannien ska bli ännu närmare sammankopplade militärt för att stärka Natos norra flank och närvaro i Nordatlanten. Detta kommer att ge ökad säkerhet för Norge, Storbritannien och våra allierade i en turbulent tid, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt NRK.

Ska jaga ubåtar

Den ryska närvaron på havet i exempelvis Östersjön, i form av den så kallade skuggflottan, har varit kraftigt problematiserad de senaste åren.

Syftet med just den nya norsk-brittiska fregatten är delvis att upptäcka rysk aktivitet på havsytan och i luften, men framför allt de mer dolda och svårupptäckta aktiviteterna under ytan.

Konkret handlar det om att jaga ubåtar.

– Målet är bland annat att vi ska utveckla en kombinerad norsk-brittisk fregattflotta som kan fungera helt sömlöst tillsammans. Det innebär bland annat att vi kommer att dela fartyg, besättningar och teknologi. Dessutom kommer den norska och brittiska flottan att segla och öva ännu mer tillsammans i våra gemensamma områden, säger norska försvarsministern Tore O. Sandvik till NRK.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

"Sabotage och aggressivitet"

Den norska underrättelsetjänsten har förutom Ryssland pekat ut Kina som ett hot mot Norge.

I nuläget handlar det dock inte om någon konkret militär hotbild mot det nordiska landet, uppger Støre.

– Vi ser inte att det finns en aktuell hotbild riktad mot Norge, men när Ryssland har attackerat ett grannland så brutalt som i Ukraina måste vi ta det på allvar, säger han enligt VG och tillägger:

– De utför också många olika aktioner, sabotage, komplexa hot, digitala attacker och aggressiv underrättelseverksamhet. Det gör samarbetet med Storbritannien desto viktigare.

LÄS MER: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen