Kraftig SD-markering i “infekterad” fråga

2023 03 01

Nyligen satte regeringen ned foten mot Sverigedemokraterna.

Frågan gällde vilket inflytande SD ska ha när det gäller tillsättande av nya myndighetschefer.

– Det råder ingen som helst tvekan om att regeringen är suverän när det gäller att fatta de här besluten, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) till Expressen för drygt två veckor sedan.

Slår tillbaka

Ministerns uttalande rörde upp känslor hos Sverigedemokraterna.

Och nu har ilskan växt sig ännu större, rapporterar Aftonbladet.

– Det kommer inte tillsättas någon chef för någon myndighet om inte vi ger vårt godkännande, säger en icke namngiven men högt uppsatt sverigedemokrat till tidningen.

Vill ersätta rikspolischefen

En myndighet som pekats ut är Migrationsverket, där generaldirektören Mikael Ribbenvik tvingas lämna sitt jobb.

Men även rikspolischefen Anders Thornbergs potentiella ersättare vill Sverigedemokraterna kunna vara med och fatta beslut om.

Något som alltså inte verkar vara aktuellt om man frågar regeringsföreträdare.

– Regeringen tillsätter generaldirektörer och så ska det vara, sade Johan Pehrson till Svenska Dagbladet i februari.

"Infekterad" fråga

Sådana tongångar viftas dock bort av SD. Frågan beskrivs som “infekterad”.

– De vill markera att det är regeringen som bestämmer, även om de är införstådda med att det inte är de som bestämmer, säger sverigedemokraten som Aftonbladet talat med.

Liknande uttalanden gjordes till Expressen bara häromveckan.

– Fel person kan få förödande följder, framhöll en person som beskrivs som “en av partiets tyngsta företrädare”, till tidningen.

"Står i Tidöavtalet"

Enligt SD framgår det i Tidöavtalet att beslut om vilken myndighetschef som tillsätts måste förankras med just Sverigedemokraterna.

– Formellt är det helt korrekt att regeringen som sitter med utnämningsmakten, men självklart kommer vi att kräva att få vara med och diskutera frågan, har Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiska talesperson, uttryckt till SvD.

– Det står i Tidöavtalet, och speciellt i områden som är viktiga för vårt parti men också för Tidöavtalet. Migrationsområdet är ett tydligt exempel.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut.

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Dags att skicka in – pensionärer uppmanas särskilt

2026 10 23

Den 8 november är sista dagen, meddelar Skatteverket.

Då måste den som vill ansöka om jämkning ha skickat in sin ansökan för att rätt skatt ska dras under hela 2027. Annars riskerar många att få kvarskatt.

– Olika faktorer påverkar vad just du ska betala i skatt, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, i ett uttalande.

– Det går att ta med alla sorters inkomster och avdrag i en jämkningsansökan, men framför allt är jämkning det bästa sättet att undvika att för lite skatt dras på dina löne- och pensionsutbetalningar.

Många nyblivna pensionärer

Av de som får kvarskatt är nyblivna pensionärer överrepresenterade, enligt Skatteverket. Anledningen är att pensionärer ofta får pensionsutbetalningar från flera håll, där var och en av dem inte kan veta vad den totala inkomsten landar på.

– Det här gäller även de personer som tar ut pension men fortsätter att arbeta, uppger Skatteverket.

– Det finns flera sätt att undvika kvarskatt. Ett sätt är att be den som betalar ut lön eller pension att dra mer skatt. Ett annat sätt är att ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

200 000 pensionärer

För inkomståret 2025 var det många som fick kvarskatt. Bland de som fick sitt besked om slutlig skatt i juni var sista inbetalningsdag i september, och det totala antalet som fick betala tillbaka var 712 000. Hela 200 000 av dem var pensionärer.

– Det är vanligt med kvarskatt när en person har flera utbetalare, vilket många med pension har. Det är därför viktigt att planera sina pensionsutbetalningar och vilken skatt som ska dras, sade Johan Schauman då.

Hemsida eller blankett

Ansökan om jämkning görs på Skatteverkets hemsida eller via en blankett. På hemsidan finns också möjlighet att räkna ut den rätta skatten som ska dras.

– När du ansöker om jämkning inför ett kalenderår kallas det för att du ansöker om särskild beräkningsgrund, uppger Skatteverket.

– Om du har ansökt om särskild beräkningsgrund och är ansluten till en digital brevlåda får du beslutet i mitten av december. Annars skickas det med post till din folkbokföringsadress i början av januari.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen