Kraftig SD-markering i “infekterad” fråga

2023 03 01

Nyligen satte regeringen ned foten mot Sverigedemokraterna.

Frågan gällde vilket inflytande SD ska ha när det gäller tillsättande av nya myndighetschefer.

– Det råder ingen som helst tvekan om att regeringen är suverän när det gäller att fatta de här besluten, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) till Expressen för drygt två veckor sedan.

Slår tillbaka

Ministerns uttalande rörde upp känslor hos Sverigedemokraterna.

Och nu har ilskan växt sig ännu större, rapporterar Aftonbladet.

– Det kommer inte tillsättas någon chef för någon myndighet om inte vi ger vårt godkännande, säger en icke namngiven men högt uppsatt sverigedemokrat till tidningen.

Vill ersätta rikspolischefen

En myndighet som pekats ut är Migrationsverket, där generaldirektören Mikael Ribbenvik tvingas lämna sitt jobb.

Men även rikspolischefen Anders Thornbergs potentiella ersättare vill Sverigedemokraterna kunna vara med och fatta beslut om.

Något som alltså inte verkar vara aktuellt om man frågar regeringsföreträdare.

– Regeringen tillsätter generaldirektörer och så ska det vara, sade Johan Pehrson till Svenska Dagbladet i februari.

"Infekterad" fråga

Sådana tongångar viftas dock bort av SD. Frågan beskrivs som “infekterad”.

– De vill markera att det är regeringen som bestämmer, även om de är införstådda med att det inte är de som bestämmer, säger sverigedemokraten som Aftonbladet talat med.

Liknande uttalanden gjordes till Expressen bara häromveckan.

– Fel person kan få förödande följder, framhöll en person som beskrivs som “en av partiets tyngsta företrädare”, till tidningen.

"Står i Tidöavtalet"

Enligt SD framgår det i Tidöavtalet att beslut om vilken myndighetschef som tillsätts måste förankras med just Sverigedemokraterna.

– Formellt är det helt korrekt att regeringen som sitter med utnämningsmakten, men självklart kommer vi att kräva att få vara med och diskutera frågan, har Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiska talesperson, uttryckt till SvD.

– Det står i Tidöavtalet, och speciellt i områden som är viktiga för vårt parti men också för Tidöavtalet. Migrationsområdet är ett tydligt exempel.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen

29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen

29nov2025

JUST NU: 54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen