17mars26

Kraftiga demonstrationer i Finland

2023 09 03

Tiotusentals människor är ute på gatorna i Helsingfors.

Under sommaren har det stormat ordentligt i den politiska världen i Finland.

Företrädare för den finländska regeringen, däribland landets finansminister, har anklagats för rasism efter att gamla blogginlägg fått nytt liv.

Statsminister Petteri Orpo har bett om ursäkt från regeringshåll under en presskonferens.

– Regeringen har nolltolerans för all form av rasism och extremism, vi godkänner ingen form av diskriminering och allt detta har slagits fast i regeringsprogrammet, sade Orpo enligt SVT.

Stora demonstrationer

På grund av skandalerna i den nya finska regeringen har stora demonstrationer ägt rum i Helsingfors under söndagen.

Tiotusentals personer har befunnit sig på gatorna för att protestera mot rasism, rapporterar Svenska Yle.

Helsingforspolisen menar att det rör sig om drygt tiotusen personer medan arrangörerna framhåller att så många som 25 000 kan ha deltagit.

Presenterat dokument

I anslutning till det som skett har Finlands regering nu enats om ett gemensamt dokument mot rasism.

Partierna förbinder sig i dokumentet att arbeta för likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering, rapporterar SR.

Samtidigt har oppositionen fått fram en misstroendeförklaring i riksdagen.

“Dubbla budskap”

En som har tagit del av presentationen är Elina Sagne-Ollikanen, som var med och arrangerade demonstrationen.

– Det är ett jätteviktigt budskap till hela Finlands befolkning och innehåller åtgärder som jag upplever kommer vara effektiva. Men när vi vet att den sannfinländska politiken länge har byggt på rasistiska idéer ger det här lite dubbla budskap, säger hon.

“Syns inte”

Demonstranten Mia Hafrén menar att det är bra att det förs en diskussion om rasism i landet.

– Först och främst tycker jag att om man sagt något och vill be om ursäkt för det ska man göra det så att man förstår att någon faktiskt har bett om ursäkt, för det tycker jag inte syns.

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen