Kraftiga demonstrationer i Finland

2023 09 03

Tiotusentals människor är ute på gatorna i Helsingfors.

Under sommaren har det stormat ordentligt i den politiska världen i Finland.

Företrädare för den finländska regeringen, däribland landets finansminister, har anklagats för rasism efter att gamla blogginlägg fått nytt liv.

Statsminister Petteri Orpo har bett om ursäkt från regeringshåll under en presskonferens.

– Regeringen har nolltolerans för all form av rasism och extremism, vi godkänner ingen form av diskriminering och allt detta har slagits fast i regeringsprogrammet, sade Orpo enligt SVT.

Stora demonstrationer

På grund av skandalerna i den nya finska regeringen har stora demonstrationer ägt rum i Helsingfors under söndagen.

Tiotusentals personer har befunnit sig på gatorna för att protestera mot rasism, rapporterar Svenska Yle.

Helsingforspolisen menar att det rör sig om drygt tiotusen personer medan arrangörerna framhåller att så många som 25 000 kan ha deltagit.

Presenterat dokument

I anslutning till det som skett har Finlands regering nu enats om ett gemensamt dokument mot rasism.

Partierna förbinder sig i dokumentet att arbeta för likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering, rapporterar SR.

Samtidigt har oppositionen fått fram en misstroendeförklaring i riksdagen.

“Dubbla budskap”

En som har tagit del av presentationen är Elina Sagne-Ollikanen, som var med och arrangerade demonstrationen.

– Det är ett jätteviktigt budskap till hela Finlands befolkning och innehåller åtgärder som jag upplever kommer vara effektiva. Men när vi vet att den sannfinländska politiken länge har byggt på rasistiska idéer ger det här lite dubbla budskap, säger hon.

“Syns inte”

Demonstranten Mia Hafrén menar att det är bra att det förs en diskussion om rasism i landet.

– Först och främst tycker jag att om man sagt något och vill be om ursäkt för det ska man göra det så att man förstår att någon faktiskt har bett om ursäkt, för det tycker jag inte syns.

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)